Det kommer oroande rapporter om dödligt våld och en svår situation från våra samarbetsorganisationer i Demokratiska Republiken Kongo. Sverige bör vara en tydlig röst i världssamfundet för en samlad strategi som kan bidra till säkerhet och framtidstro i det krigsdrabbade DR Kongo, skriver fem organisationer med samarbetspartners i landet.
28 mars, 2018, Debatt
Norge skrev under ILO-konventionen 169 redan år 1990. På bilden syns Sametingets plenisal i Karasjok i Norge.
Foto: Sámediggi Sametinget/ Denis Caviglia.
Av: Kristin Blomdin och Andréa Hamdan
Sverige har inte skrivit under konventionen för ursprungsfolks rättigheter. Kunskapen om samerna finns, men den når inte ut i samhället. Det visar sig att ansvaret för kunskapsspridningen har hamnat på samerna själva, men frågan är om det räcker. Det har snart gått en månad sedan samernas nationaldag och vi diskuterar vad vi egentligen vet om […]
Läs mer »
27 mars, 2018, Reportage
Av: Deborah Solomon
I februari 2016 lanserade H&M ett projekt för att förbättra textilindustrin i Etiopien som en del av ett projekt med Sida (statliga myndigheten för internationell utveckling), Swedfund (ett statligt riskkapitalbolag) och ILO (Internationella arbetsorganisationen). Tre månader senare meddelades att H&M öppnade en ny textilfabrik för hållbar produktion. Detta gäller miljömedvetenhet och att förbättra levnadsvillkoren för […]
Läs mer »
27 mars, 2018, Nyhet
Av: Lennart Wohlgemuth
När Sverige bedriver utvecklingssamarbeten med odemokratiska länder måste vi välja om vi ska samarbeta med staten eller inte. Om vi långsiktigt ska kunna påverka ett annat lands utveckling är det enda alternativet att vi för en nära dialog med landet, skriver professorn Lennart Wohlgemuth.
16 januari, 2018, Debatt
Av: Aung Khan Ming och Khin Ohmar
Minoritetsgruppen rohingya utsätts för brutala övergrepp i Burma, men den människorättskommission som ska skydda dem gör i stället läget värre. Sverige, som tidigare gett finansiellt stöd till kommissionen, kan göra skillnad genom att i stället stödja civilsamhället. Det skriver två människorättsaktivister från Svenska Burmakommitténs partnerorganisation Progressive Voice.
13 december, 2017, Debatt
Av: Hans Fridlund
Människorättsinstitutioner har som uppdrag att se till att stater följer nationella och internationella människorättskonventioner. Dock tillhör Sverige de länder som saknar en sådan institution, vilket har lett till kritik från FN. Instiftandet av en svensk människorättsinstitution skulle inte endast tjäna ett inrikespolitiskt syfte, utan även bidra till att öka svensk trovärdighet i internationella människorättsfrågor, skriver Hans Fridlund, UPR Info.
31 juli, 2017, Debatt
Av: Annie Matundu Mbambi, Annika Skogar, Ayo Ayoola-Amale, Edwick Madzimure, Micheline Muzaneza, Pascasie Barampama och Sylvie Ndongmo
Det demokratiska utrymmet krymper och röster tystas. Runt om i världen har yttrandefriheten blivit allt mer hotad. Nu måste Sverige ta sitt ansvar och sluta exportera vapen till länder som fängslar människorättsaktivister och begränsar mötesfriheten, skriver Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
20 juni, 2017, Debatt
Av: Karin Ericsson, Torgny Östling och Zarah Östman Pitulaga
Ta nästan vilket land som helst i världen och det är människorna på landsbygden som utsätts för flest människorättsliga kränkningar. Sedan 2012 vill FN ta fram en deklaration som skulle möjliggöra utformningen av specifika och nödvändiga lagar för att skydda denna grupp. Den här veckan samlas FN igen men Sverige är fortsatt passivt, skriver flera debattörer.
16 maj, 2017, Debatt
Av: Jenny Hedström och Johanna Kvist
De senaste åren har Burma öppnat upp sig mot omvärlden, men kvinnor utestängs fortfarande från politiska sammanhang. Det är avgörande för landets fortsatta demokratiska utveckling att stärka flickors och kvinnors rättigheter. Sverige bör därför öka stödet till de lokala kvinnoorganisationer vars jämställdhetsarbete redan har lett till verklig förändring, skriver Jenny Hedström och Johanna Kvist från Svenska Burmakommittén.
16 mars, 2017, Debatt
Av: Gabriella Irsten
Samtidigt som det nya regelverket om vapenexport har förhalats under flera år ökade Sverige sin export av krigsmateriel med 45 procent under 2016. Den svenska vapenexporten är inte förenlig med en feministisk utrikespolitik och en majoritet av riksdagspartierna säger sig vilja stoppa vapenexporten till diktaturer. Nu är det dags att gå från ord till handling, skriver Gabriella Irsten, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).
13 mars, 2017, Debatt