Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika, oroas över att minskat bistånd och slopad feministisk utrikespolitik kan drabba jämställdhetsarbetet i Latinamerika. Foto: Svalorna Latinamerika.
Av: Vilma Ellemark
Den nya riktningen för svensk utrikespolitik har skapat oro hos många organisationer som arbetar med globala utvecklingsfrågor.
– Vi är oroliga för kraftiga nedskärningar, säger Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika.
9 december, 2022, Intervju
Syftet med den feministiska utrikespolitiken har varit att höja ambitionen för det globala arbetet med kvinnors rättigheter. Nu väljer Sveriges nya regering att slopa benämningen feministisk utrikespolitik. Bild från Hingoli, Indien. Foto: Amol Sonar. Källa: Unsplash.
Av: Ella Sjöbeck
I oktober 2014 blev Sverige det första landet i världen att presentera en feministisk utrikespolitik. Åtta år senare ska begreppet slopas. Det bekräftar den nytillträdda utrikesministern Tobias Billström (M). Men vad har den feministiska utrikespolitiken egentligen inneburit? Vilka resultat har den gett hittills? Och vad händer med utrikespolitiken nu? Utvecklingsmagasinet rätar ut dina frågetecken.
2 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Av: Frida Ekberg Berry
I Jordanien pågår idag en feministisk kamp för ökad jämställdhet. Precis som i alla länder, så bemöts denna kamp med mer eller mindre motstånd från sin omgivning. Vissa ser feminism som ett västerländskt fenomen medan andra menar att jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter.
9 april, 2021, Reportage
Utrikesminister Ann Linde presenterar regeringens utrikespolitiska deklaration i riksdagen
Av: Sara Haid
Sveriges nya utrikesdeklaration som presenterades i onsdags (12/2-20) har kommenterats på flera debatt- och ledarsidor i veckan. Den tydliga säkerhetspolitiska präglingen välkomnas av flera ledarskribenter.
13 februari, 2020, Aktuell debatt
Att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil är bra global miljöpolitik, enligt Sverigedemokraternas Martin Kinnunen. Foto: Lars Falkdalen Lindahl (CC BY-SA 2.0)
Av: Kerstin Edquist
Kan ett oljeraffinaderi i Sverige vara bra för klimatet globalt? Eller borde vi införa tullar mot stora utsläppare som USA och Kina? Det är frågor som debatterats i veckan. Dessutom har den feministiska utrikespolitiken fått både ros och ris.
30 januari, 2020, Aktuell debatt
Den svenska ambassaden i Nordmakedonien visar en utställning om den svenska feministiska utrikespolitiken. Foto: UN Women (CC BY-NC 2.0)
Av: Omran Nedal Khasawneh
Historiskt sett har Sverige varit först i världen inom många politikområden. Bland annat med att anta en samstämmig politik för en rättvis och global utveckling (PGU) år 2003. Och inte minst med att vara före alla andra länder med sin feministiska utrikespolitik. En politik som i oktober fyllde fem år. Sveriges feministiska utrikespolitik vilar på […]
Läs mer »
26 november, 2019, Krönika
Nya utrikesministern Ann Linde. Foto: World Trade Organization (CC BY-SA 2.0)
Av: Kerstin Edquist
Sverige har på drygt en vecka fått en ny utrikesminister, en ny regeringsförklaring och en ny budget. Det har förstås orsakat debatt i svenska medier. Flera organisationer hoppas på mer feminism i utrikespolitiken. Liberalerna vill se ett snabbt stöd till aktivisterna i Hongkong.
19 september, 2019, Aktuell debatt
Sverige står inför ett vägval: gå före och fortsätta att driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar, skriver Jaime Gomez från Feministiskt initiativ. Foto: Ralf Schlesener (CC BY 2.0).
Av: Jaime Gomez
Ett större kärnvapenkrig skulle göra vår planet obeboelig för människor. Trots det har Sverige och EU inte velat ratificera FN:s konvention om kärnvapenförbud. Vi måste inse att nedrustning är enda vägen mot fred och mänsklig säkerhet, skriver Jaime Gomez från Feministiskt initiativ.
7 juni, 2019, Debatt
Den nya regeringen har i uppgörelsen med Centerpartiet och Liberalerna bland annat lovat en feministisk utrikespolitik. Foto: Kollage/Kristian Pohl, Regeringskansliet
Av: Magnus Walan
Den nya regeringen behåller glädjande nog enprocentsmålet, fortsätter med en feministisk utrikespolitik och gör en demokratioffensiv i biståndet. Men det gäller att inte utgå från förenklade analyser. Diakonias Magnus Walan skriver om hur den nya regeringen borde navigera i bistånds- och utvecklingspolitiken 2019.
30 januari, 2019, Debatt
Indiska väljare läser tidningar under ett valmöte. Foto: Al Jazeera English (CC BY-SA 2.0).
Av: Gina Manzizila, Hélène Boëthius och Lena Insulander
Lördagen den 8 september firas den internationella läskunnighetsdagen över hela världen. Analfabetismen är en av de viktigaste orsakerna till fattigdom. Trots det underlåter det svenska biståndet att fokusera på analfabetismen, skriver organisationen ALEF.
7 september, 2018, Debatt