Maidantorget där upploppen 2014 utgjorde startskottet för Ukrainas tysta revolution. Tystheten refererar till den demokratimotor som decentraliseringen har varit i Ukraina. Foto: Juan Antonio Segal. Källa: Wikimedia commons.
Av: Andreas Klawitter
Den decentraliseringsreform som har pågått i Ukraina sedan 2014 har beskrivits som en av huvudorsakerna till landets tappra motstånd i kriget mot Ryssland – som inte fanns med på omvärldens analytikers kalkylark. Sverige har en avgörande betydelse för reformens fortsatta överlevnad.
28 juli, 2022, Almedalen - artikel, Reportage
I Johan Perhrsons (L) partiledartal under Almedalsveckan lyfte han flera utrikespolitiska frågor – däribland EU, Nato och det svenska demokratibiståndet.
Av: Julia Lundén Azzeddine, Andreas Klawitter och Elin Malmqvist
“Skolans största förkämpe”. Så introducerades Liberalernas partiledare Johan Pehrson på tisdagens andra partiledartal under Almedalsveckan 2022. När Pehrson lämnade Sverige och skolans värld för en stund lyfte han bland annat det säkerhetspolitiska läget i världen och svenskt demokratibistånd.
6 juli, 2022, Almedalen - artikel, Nyhet
Liberalerna vill att Sverige ska avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Utöver det menar partiet att det ibland krävs additionerna bistånd – till exempel till Ukraina just nu. Det skriver Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. Foto: manhhai. Källa: Flickr.
Av: Joar Forssell
För Liberalerna är demokrati, rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna det viktigaste målet för biståndet. Svenska biståndspengar ska aldrig gå till att finansiera de som förtrycker eller motverkar en demokratisk utveckling. Fria människor i fria samhällen bygger välstånd. Det ska i alla sammanhang vara tydligt på vilken sida Sverige står, nämligen de ofrias. Det skriver Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna.
3 juni, 2022, Debatt
Tunisien befinner sig i en allvarlig politisk kris sedan president Kaïs Saïed upplöste landets parlament, och civilsamhällesorganisationer i Tunisien följer utvecklingen i landet med oro, menar Carin Norberg, före detta chef för Nordiska Afrikainstitutet och styrelsemedlem i Civil Rights Defenders. Foto: Houcemmzoughi. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Carin Norberg
Efter ett besök i Tunisien i slutet av april framträder bilden av ett land i limbo. Landet befinner sig dels i en politisk kris, dels i en ekonomisk kris och kriserna förstärker varandra. Stigande matpriser och minskande tillgång på vete, som är en basföda i Tunisien, skapar därför en mycket labil situation inför den folkomröstning om en ny konstitution som presidenten har utlyst. Det skriver Carin Norberg, före detta chef för Nordiska Afrikainstitutet och styrelsemedlem i Civil Rights Defenders.
23 maj, 2022, Gästanalys
Ett av Inema Arts Centers många initiativ är Art with a Mission, där föräldralösa barn utbildas till Rwandas nästa generation konstnärer. När deras konst säljs kan de betala skolavgifter och andra levnadsomkostnader. Foto: Inema Arts Center. Källa: Inema Arts Center, Rwanda.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
Inema Arts Center är ett konstgalleri i Rwanda med många utsträckta händer till det rwandiska samhället. Det är främst en plattform för lovande konstnärer, men det anordnas också kreativa workshops för föräldralösa barn, skolungdomar och kvinnor från utsatta områden. I ett land där ett fruktansvärt folkmord begicks för knappt 30 år sedan är gemenskap både ett skört och starkt koncept.
12 maj, 2022, FUF-korrespondenterna, Krönika
El Salvadors president Nayib Bukele har under sin mandatperiod varit kontroversiell och införandet av Bitcoin som officiell valuta i landet har spätt på detta. Foto: PresidenciaSV. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Hanne Karlsson
El Salvadors president Nayib Bukele möts av massiv kritik och omnämns allt oftare som en diktator. Detta efter utvecklingen under det gånga året som har kantats av avsättandet av domare i Högsta domstolen, förändringar av landets konstitution och införandet av Bitcoin som officiell valuta.
5 maj, 2022, Analys
Demonstration till stöd för militären i Bamako, Mali efter militärkuppen 2020. Foto: VOA Bambara. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Idun Eklind
Militärer meddelar lugnt på statlig television att de nu har övertagit makten. Folket ute på huvudstadens gator jublar. Statskuppen, som skarpt ogillas utanför deras land, lyckades.
13 april, 2022, Analys
Victor Orbáns Ungern är ett av länderna som har motarbetat att EU ska ställa hårdare demokratiska och juridiska villkor för utbetalningen av EU-medel. Foto: European Parliament. Källa: Flickr. Länk: https://www.flickr.com/photos/european_parliament/6720478185
Av: Elise Olsson och Idun Eklind
Den gångna veckans debatt har bland annat diskuterat EU:s beslut att dra in bidrag för länder som inte följer den rättsstatliga värdegrunden – och vad det kan innebära för regimer som Polen och Ungern. Vidare har flera debattörer kritiserat Miljöpartiets uttalande om att satsningar på kärnkraft kan orsaka uranberoende av Ryssland.
21 februari, 2022, Aktuell debatt
Demokratin möter just nu flera motgångar i världen – något som kan ha hämmat framgångarna för protesterna i Kazakstan, enligt Ashok Swain, professor i fred och konflikt vid Uppsala universitet. På bild: Presidentpalatset i den kazakiska huvudstaden Nur-Sultan.
Foto: Fransisco Anzola. Källa: Flickr.
Av: Elise Olsson
Fattigdom, korruption och stora ekonomiska inkomstklyftor – det är inte bara chockhöjningen av bensinpriserna i Kazakstan som har triggat ett våldsamt upplopp i landet. Och även fast denna typ av uppror kan vara ett startskott för demokratisering, så kan även den försvagade demokratin i världen bli ett hinder för startskottet, berättar Ashok Swain, professor i fred och konflikt vid Uppsala Universitet.
18 januari, 2022, Intervju
Efter 42 år av diktaturvälde och tio år av inbördeskrig är den folkliga viljan för demokrati stark i Libyen. På bild: val av övergångsregeringens presidentråd under Libyan Political Dialogue Forum i Genève den 5 februari 2021. Foto: Violaine Martin/UN Geneva. Källa: Flickr.
Av: Andreas Klawitter
Med det kommande presidentvalet den 24 december står Libyen, sedan Gaddafis fall för 10 år sedan, inför ett avgörande övergångsskede. Trots framgångar i att hålla kommunala val och att man har påbörjat implementerandet av att få bort utländska legosoldater, är det fortfarande osäkert om avgörande vallagar kommer hinna träda i kraft till valdagen.
9 december, 2021, Intervju
