Paraplyorganisationen CONCORD anordnade ett frukostmingel under Almedalsveckan för att driva kampanjen #RäddaBiståndet på Visbys gator tillsammans med olika medlemsorganisationer. Foto: Christina Wassholm, CONCORD Sverige.

Reportage

Organisationerna om biståndsavräkningarna: “Omvärlden tappar förtroende för Sverige”

Sveriges avräkningar på biståndet innebar 40 procent nedskurna årsbudgetar för flera civilsamhälleorganisationer och deras partnerverksamheter. Utvecklingsmagasinet har intervjuat fem organisationer som varnar för att deras partnerorganisationer tappar förtroende för Sverige och får svårt att upprätthålla sitt arbete mot bland annat barnäktenskap och könsstympningar.

– Sverige har råd. Vi behöver inte tumma på solidariteten. Flyktingar från Ukraina – naturligtvis ska vi ta emot dem. Men de pengarna kan tas från annat håll, säger Christina Wassholm, kommunikationschef på CONCORD Sverige som organiserar kampanjen #RäddaBiståndet.

I samband med en presskonferens om kriget i Ukraina tidiga mars meddelade regeringen att de ville göra avräkningar på biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande från Ukraina. Drygt en månad senare verkställdes förslaget.

Under Almedalsveckan intervjuade Utvecklingsmagasinet fem civilsamhälleorganisationer som har drabbats av nedskärningarna i biståndet och som har partnerverksamheter utomlands: CONCORD Sverige, Afrikagrupperna, Union to Union, Diakonia och We Effect.

Fyra månader in i 2022 tvingades organisationerna skära ner sina årsbudgetar med 40 procent. Majoriteten av organisationer behövde då rikta om sin finansiering så att deras kärnverksamhet skulle överleva.

– Att få reda på i april att 40 procent av ens årsbudget försvinner är brutalt. Det vi konstaterade var att i princip all verksamhet måste upphöra, säger Maria Nyberg, generalsekreterare för Union to Union.

Lena Ingelstam, generalsekreterare för Diakonia, instämmer om konsekvenserna av budgetnedskärningen.

– Mycket arbete blev i princip paralyserat när allt blev så osäkert och det har givetvis försvårat till exempel arbete mot barnäktenskap och könsstympningar, nya lagar som hotar civilsamhällets frihet och så vidare.

Ökad oro i verksamhetsländer

I juni återinförde regeringen en del av pengarna, eftersom behovet av finansiering till flyktingmottagandet blev mindre än beräknat. Men det långsiktiga utvecklingsarbetet har tagit en smäll och det har skapat ett tapp i förtroendet för Sverige, menar civilsamhälleorganisationerna. Och trots återförandet är en stor skada redan gjord, enligt Lena Ingelstam.

– Även om pengar har återförts till Sidas strategi för civilsamhället så har ryckigheten lett till stora förseningar i verksamheten och många missade resultat. Diakonias partners har blivit osäkra på Sveriges stöd till fattigdomsbekämpning, rättvisa och hållbar utveckling, säger hon.

Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect, tillägger att deras partners delar samma osäkerhet till Sverige.

– Vi ser ökad oro och stress hos både personal och partners i våra verksamhetsländer. Nedskärningarna kommer i en tid när hela världen drabbas av ökade matpriser och högre levnadskostnader. Partners är oroliga för att Sverige väljer bort världen till förmån för Europa.

27-åriga Rosa Camara i Guatemala har med stöd av We Effect implementerat ny jordbruksteknik och soldrivet system för konstbevattning som förser hela hennes by med mat. Kvinnliga jordbrukare har ofta sämre tillgång till mark, finansiering, utbildning tillskillnad från manliga jordbrukare. We Effect stödjer Rosa Camara, som är en drivkraft för jämställdhet inom jordbruket. Foto: Jose Alfredo Pacajoj Carranza.

Maria Nyberg berättar om riskerna som Union to Unions partners tar i och med tilliten till Sverige.

– Att jobba fackligt i Colombia, där vi har verksamhet, är livsfarligt. De projekt och personer vi stöttar, har inte sällan dödshot mot sig. De tar en superstor risk, och de gör det med tryggheten av att de har Sverige i ryggen. Biståndets osäkerhet gör också att de blir mer rädda. Och det är jättefarligt att vara rädd när man ska försöka kämpa för ett demokratiskt utrymme.

Christina Wassholm från CONCORD understryker att Sveriges agerande kan få globala konsekvenser.

– Det spelar roll vad Sverige gör. Vi har ett gott rykte och har hållit en hög fana gällande solidaritet. Andra länder tittar på oss. När Sverige avviker från den kursen, blir det också lättare för andra länder att göra samma sak. Och det är en jättefarlig utveckling.

Organisationer i Namibia skriver till Sveriges regering

Under Almedalsveckan anordnade Afrikagrupperna ett seminarium för att diskutera ”elefanten i rummet”, enligt Louise Lindfors, generalsekreteraren för Afrikagrupperna – som syftade på just avräkningarna på biståndet.

Afrikagruppernas partnerorganisationer i Namibia, The Legal Assistance Centre (LAC) och The Labour Research and Labour Institute (LaRRi), har kontaktat regeringen med vädjan om att återfå svenskt bistånd till sina verksamheter. Namibia har förklarats som ett övre medelinkomstland av Världsbanken, och därefter har flera länder dragit tillbaka sitt stöd till landet. Sverige är ensamma stödgivare till vissa organisationer i landet. Organisationerna LAC och LaRRi menar att klyftorna i det namibiska samhället inte skildras i Världsbankens definition och att den därför orsakar skada för människor i landet.

– Det vi åstadkommit och vårt stöd till utsatta arbetare över åren har varit tack vare stödet av våra partners. Det stödet har möjliggjort LaRRi att leda samtalet om jämlikhet och välfärd av arbetare utan rädslan av bestraffning som en arbetsstödsorganisation, skriver Dr. Michael Uusiku Akuupa, chef för LaRRI, i hans brev till regeringen.

– Utan att vara dramatisk, LAC skulle inte vara här om det inte vore för Afrikagrupperna och stödet av den svenska regeringen. Vi behöver den finansieringen för att förverkliga de förhoppningar vi har för Namibia. Våra hjärtan går ut till det ukrainska folket och lidandet de genomgår. Det kan aldrig rättfärdigas. Men vi ber er innerligt att även överväga majoriteten av Namibias befolkning som även lider men inte har något stöd alls, skriver Toni Hancox, chef för LAC, i hans brev till regeringen.

Utvecklingsmagasinet sökte Socialdemokraterna under Almedalsveckan för kommentarer gällande avräkningarna på biståndet, utan resultat. I partiets debattartikel på Utvecklingsmagasinet skriver de att avräkningarna har gjorts i enlighet med DAC:s (OECD:s kommitté för bistånd) regelverk och att de vill att avräkningar för utgifter utanför det som traditionellt räknas som bistånd ska användas restriktivt. 

Valet den 11 september kan komma att förändra enprocentsmålet för bistånd

Riksdagspartierna är oense om Sverige bör fortsätta avsätta en procent av BNI till bistånd eller ej. Sverigedemokraterna vill till exempel sänka biståndet till 0,7 procent av BNI, enligt deras partiprogram, medan Vänsterpartiet vill införa ett enprocentsgolv för biståndet och Miljöpartiet vill höja det till 1,25 procent av BNI, enligt deras debattartiklar i Utvecklingsmagasinet.

Under Almedalsveckan anordnade CONCORD ett mingel för deras medlemsorganisationer. Därefter begav sig en grupp om 50 människor till Visbys fullspäckade gator för att samla in underskrifter till #RäddaBiståndet-kampanjen. Namninsamlingen ska sedan lämnas in till regeringen som underlag – och tiden är knapp, förklarar Christina Wassholm från CONCORD. 

– Enprocentsprincipen ska inte vara öppen för debatt. Det är vår moraliska plikt att vi ska bistå minst en procent av vårt välstånd. Och det ska vara riktigt bistånd, säger hon. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Starta enkät