21 miljoner människor i Östafrika har hittills i år drabbats av hunger på grund av de globala prishöjningarna på mat, enligt Hanna Nelson, policychef på Oxfam Sverige. Reglering av spekulationer på livsmedelspriser och långsiktigt bistånd kan mildra konsekvenserna av matosäkerheten i framtiden – särskilt för flickor och kvinnor som drabbas allra hårdast.
– Maten är inte slut, säger Hanna Nelson.
Kriser som coronapandemin och kriget i Ukraina har gjort att antalet hungriga människor i världen har ökat alarmerande. I dag är det 345 miljoner människor i världen som uppskattas vara kritiskt hungriga och på gränsen till svält – trots att mat finns, enligt Anne Poulsen, nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP).
Flickor och kvinnor drabbas hårdast av hunger och fattigdom
På Afrikas horn, och i många andra delar av världen, är det flickor och kvinnor som betalar det högsta priset vid fattigdom och hunger. Kvinnor och flickor står för 70 procent av alla hungriga i världen, enligt Plan International. När det finns ett behov av mat eller när matosäkerhet uppstår är det alltid pojkar som får äta först och mest, medan flickor äter sist och minst, förklarar Anne Poulsen. Följderna som flickor och kvinnor på Afrikas horn utsätts för genom osäkerhet vid mat är inte bara brist på mat – utan också de långsiktiga hälsoeffekterna. Och att leva i svältliknande förhållanden under en längre tid påverkar kvinnor och flickors hälsa och deras livslängd, menar Hanna Nelson.
– Det finns ett akut behov av att erkänna att kvinnor och flickor är de som särskilt drabbas av konsekvenserna av hunger på Afrikas horn, säger Harlem Désir, senior Europachef på International Rescue Comittee (IRC).
Han berättar att kvinnor och flickor är de som först måste förflytta sig och migrera till andra länder. Genom det ökar risken för svält och våld, samt att flickor är de som främst tas ut ur skola och exponeras för ofrivilligt tidigt äktenskap. IRC har flera program som arbetar långsiktigt där man prioriterar stödet för kvinnor och flickor. De arbetar för att kvinnor ska ha tillgång till skydd och hälsa, och att flickor som har slutat skolan ska återvända dit. Harlem Désir förklarar att IRC:s program inriktar sig på att stärka kvinnors roll ekonomiskt genom arbete, så att de får ett större inflytande i samhället.
Spekulation på livsmedelspriser
Det finns en ”hel palett av lösningar” för att milda konsekvenserna av fattigdom och hunger, men det är för lite diskussion kring dem, menar Hanna Nelson.
Spannmålskrisen har gjort att spekulanter på råvaror tjänat stora summor då priserna höjs, skriver tidningen OmVärlden. Spekulation på livsmedelspriser på världsmarknaden innebär att spekulanter kan investera på den globala matmarknaden för ekonomisk vinning. Globala aktörer som banker och hedgefonder anses orsaka prissvängningar på basföda genom att spekulera kring ett framtida, förväntat pris på till exempel vete och majs, vilket i sin tur ökar livsmedelspriserna ytterligare på världsmarknaden. Detta är en bidragande faktor till varför priserna på livsmedel har blivit dyrare, vilket ökar risken för svält – särskilt i regioner som Afrikas horn, förklarar Hanna Nelson.
För ungefär ett decennium sedan var det förbjudet att spekulera på livsmedel då människors rätt till mat ansågs vara en mänsklig rättighet. Oro kring tillgången till mat leder i sig till att matpriserna höjs, därför ser Hanna Nelson ett behov av reglering. Spekulation på livsmedel möjliggör att det finns människor som tjänar pengar på att matpriserna ska öka, samtidigt som antalet svältande människor i världen blir allt fler, menar hon.
– Ska man kunna spekulera på mat? Är det verkligen okej att spekulera på det som ska vara en mänsklig rättighet?, säger Hanna Nelson.
För varje procent som matpriserna stiger kan man räkna med tio miljoner hungrande människor till, enligt WFP. Redan innan kriget i Ukraina bröt ut var livsmedelsförsörjningen i till exempel Etiopien, Somalia och Kenya försvagad av klimatförändringar och coronapandemin. Kriget i Ukraina blev ytterligare en kris för länder i Afrikas horn eftersom de importerar 84 procent av sin vetekonsumtion. Två tredjedelar av det vete som länderna importerar kommer från Ukraina och Ryssland. Kriserna har tillsammans gjort att priserna på mat har stigit med drygt 46 procent på över ett år för länderna i Afrikas horn. Anne Poulsen förklarar att priserna på livsmedel, bränsle och gödsel har skapat utmaningar för WFP:s arbete, eftersom de nu måste köpa vete från andra länder som till exempel Kina. De stigande priserna gör att WFP måste samla in ytterligare 73 miljoner amerikanska dollar varje månad för att underhålla och kunna mätta samma mängd människor som innan kriget i Ukraina bröt ut.
Långsiktigt bistånd kan hjälpa länder att bli mindre importberoende
Anne Poulsen ser att långsiktiga lösningar kommer resultera i att utsatta länder blir mindre importberoende. Genom långsiktighet kan länderna utveckla hållbara samhällen som gör att befolkningar kan försörja sig själva. Hon hoppas att de långsiktiga lösningarna ska leda till att organisationer som WFP inte längre behövs i framtiden.
Genom det långsiktiga biståndet kan länder själva bygga upp sociala trygghetssystem i tider av kris, och genom att arbeta långsiktigt kan bistånd användas i förebyggande syfte. Pengarna kan användas för att bygga upp klimat, motståndskraftiga jordbruk eller varningssystem vid floder, förklarar Hanna Nelson.
– Det är tydligt hur viktigt det är med fungerande matsystem och global matsäkerhet för oss alla, säger Hanna Nelson.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se