Under Viktor Orbáns 13 år vid makten i Ungern har press- och mediefriheten i landet kraftigt begränsats. Detta har väckt reaktioner och fått kritik från EU. På bilden talar Viktor Orbán inför sin EU-parlamentsgrupp, EPP, 2014. Foto: European People’s Party. Källa: Flickr.
Av: Nora Nattorp
Viktor Orbán återtog positionen som premiärminister i Ungern 2010. Sedan dess har han genomfört stora politiska förändringar som påverkar befolkningens demokratiska rättigheter. Journalister i landet avlyssnas och kritiska röster tystas ned – trots att yttrande- och pressfrihet är en del av landets författning.
16 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Statslösa barn är särskilt utsatta i samhället. De saknar ofta tillgång till de mest grundläggande rättigheter så som födelseregistrering, utbildning, sjukvård, social trygghet och bostad. Foto: Okänd. Källa: Hippopx.
Av: Sandra Duru
Drygt tio miljoner människor runt om i världen beräknas vara statslösa. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner för att förhindra statslöshet, men trots det fanns det ungefär 27 000 statslösa personer eller personer med okänd nationalitet i Sverige under 2021, enligt UNHCR. Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter har riktat kritik mot att Sverige ger statslösa personer små möjligheter att få medborgarskap i Sverige.
9 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
I november röstade riksdagen igenom de nya lagarna om utlandsspioneri – något som har mött kraftig kritik från både mediebranschen och tidigare visselblåsare. Foto: Johannes Jansson. Källa: Wikimedia commons.
Av: Vilma Ellemark
Den 1 januari trädde de omtvistade utlandsspionerilagarna i kraft i Sverige. Kritiker befarar att lagarna försvårar journalisters och visselblåsares möjligheter att rapportera om missförhållanden inom internationella samarbeten. Men hur kan spionerilagar begränsa media? Och varför röstades lagarna igenom kritiken till trots? Utvecklingsmagasinet förklarar det du behöver veta om lagändringarna.
13 januari, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Den 1 januari 2023 tar Sverige över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Utvecklingsmagasinet hjälper dig att reda ut vad det innebär. Foto: Christian Lue. Källa: Unsplash.
Av: Elianne Kjellman
Från den 1 januari 2023 och sex månader fram tar Sveriges regering över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vissa är hoppfulla och menar att den inflytelserika uppgiften kommer innebära ett ökat stöd till Ukraina, medan andra befarar att den kommer vara destruktiv för EU:s klimatpolitik. Utvecklingsmagasinet förklarar hur ordförandeskapet fungerar, och några saker du bör känna till för att hänga med i debatten kring ämnet.
22 december, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Brasiliens nya president Luiz Inacio Lula Da Silva har lovat att sätta stopp för avskogningen av Amazonas och bekämpa fattigdomen i landet. Men han står inför omfattande utmaningar under sitt presidentskap. Foto: Alexander Bonilla. Källa: Flickr.
Av: Lilljan Daoud
Den 30 oktober visade det brasilianska valresultatet att landet går mot en ny riktning med presidentkandidaten Lula da Silva i spetsen. Men att ändra riktning för landet efter fyra år under högernationalistiska Jair Bolsonaros styre kan bli svårare än väntat med en ny ekonomisk verklighet.
8 december, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Sveriges regering, med Ulf Kristersson (M) i spetsen, möter kritik för sin bistånds- och klimatpolitik. Foto: European People’s Party. Källa: Flickr.
Av: Karin Sjöstrand
7 december, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Kongo-Kinshasa försöker stoppa M23-rebellernas frammarsch, tillsammans med FN:s fredsbevarande styrkor och trupper från Östafrikanska gemenskapen. Foto: MONUSCO Photos. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
28 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
”Kvinna, liv, frihet” har varit några av slagorden i protesterna efter Mahsa Aminis död i Iran. Nu tvingas den iranska befolkningen att hitta kreativa lösningar för att kringgå regimens internetblockader. Foto t.v.: Stacey MacNaught. Flickr. Foto t.h.: Artin Bakhan. Unsplash.
Av: Jonatan Lamy
För att stävja protesterna efter Mahsa Aminis död begränsar den iranska regimen lokalbefolkningens tillgång till internet. Flera sociala medieplattformar är nu helt blockerade och vägarna kring blockaderna är få, men techbolag och ideella organisationer arbetar för att kommunikationen med omvärlden ska upprätthållas.
3 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Syftet med den feministiska utrikespolitiken har varit att höja ambitionen för det globala arbetet med kvinnors rättigheter. Nu väljer Sveriges nya regering att slopa benämningen feministisk utrikespolitik. Bild från Hingoli, Indien. Foto: Amol Sonar. Källa: Unsplash.
Av: Ella Sjöbeck
I oktober 2014 blev Sverige det första landet i världen att presentera en feministisk utrikespolitik. Åtta år senare ska begreppet slopas. Det bekräftar den nytillträdda utrikesministern Tobias Billström (M). Men vad har den feministiska utrikespolitiken egentligen inneburit? Vilka resultat har den gett hittills? Och vad händer med utrikespolitiken nu? Utvecklingsmagasinet rätar ut dina frågetecken.
2 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Brasilien använder elektroniska valurnor och tekniska lösningar för att identifiera röstare i politiska val. Men denna teknik har både hyllats och kritiserats. På bild: Brasiliens nyvalda president – vänsterledaren Lula da Silva. Foto: Alexander Bonilla. Källa: Flickr.
Av: Fredrik Govenius
Brasilien är ett av få länder i världen som använder sig av elektroniska valurnor och teknik för att identifiera röstaren. Valmyndigheten i landet anser att systemet är säkert, medan kritiker menar det är känsligt för hackare och att det är problematiskt att det saknas fysiska bevis för röster.
1 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
