Sedan 2022 kan Ungern inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många unga och högutbildade personer väljer att lämna. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimatväljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
26 februari, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
I maj 2023 trädde en strikt anti-gay lag i kraft i Uganda. Detta har drastiskt förändrat livet för många hbtqi-personer i landet, som antingen har behövt fly därifrån eller riskerar att möta förtryck och förföljelse på hemmaplan. Utvecklingsmagasinet har pratat med två av dem. Fotokälla: John Cyprian.
Av: Ellinor Berglund
2023 antog Ugandas parlament ett strikt lagförslag om hårdare straff för hbtqi-personer, vilket Utvecklingsmagasinet rapporterade om. Trots internationell kritik trädde lagen till slut i kraft i maj – vilket har försatt hbtqi-personer och aktivister i landet i en ännu mer utsatt position än tidigare. Utvecklingsmagasinet har pratat med John Cyprian och Rebecca N Naava – två ugandiska hbtqi-personer som båda har påverkats av lagändringen.
– Jag håller tummarna för att hbtqi-personer i Uganda ska få känna säkerhet, för det är ett helvete där ute, säger John Cyprian.
5 februari, 2024, Reportage
Dimitru Ciorba jobbar på Moldaviens tekniska universitet, som utbildar studenter i digital säkerhet – något som landet har allt större behov av efter flera ryska cyberangrepp. Foto: Daniel Díaz.
Av: Daniel Díaz
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Moldavien utsatts för flera cyberattacker. För att bygga upp landets försvar mot cyberangrepp utbildas studenter i informationssäkerhet vid Moldaviens tekniska universitet – en utbildning som behövs mer än någonsin.
22 december, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
I april bröt stridigheter ut mellan den sudanesiska armén (SAF) och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) i Sudan. Konflikten har fått enorma humanitära konsekvenser, däribland har den drivit 6,9 miljoner människor från sina hem. Foto: United Nations photo. Källa: Flickr.
Av: Mona Adam Abdi
I samband med striderna i Sudan har en akut humanitär katastrof utvecklats i landet, där miljontals sudaneser kämpar för sin överlevnad. Konflikten har lett till över 12 000 dödsfall och drivit 6,9 miljoner människor från sina hem. Hälso- och sjukvårdssystemet befinner sig på randen till kollaps, och det råder akut vatten- och matbrist i landet. Men trots den akuta situationen har det internationella stödet inte motsvarat behoven.
22 december, 2023, Reportage
Österrike har fortfarande starka ekonomiska band till Ryssland – vilket österrikare och ukrainare i landet har delade åsikter om. På bild: Valeriia Ventskovska vid Universität Wiens campus/Österrikes parlament i Wien. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Få länder inom EU har fortfarande så starka finansiella relationer till Ryssland som Österrike. Landets import av rysk gas och många företags fortsatta verksamhet i Ryssland efter anfallskriget mot Ukraina splittrar opinionen bland österrikare såväl som nyanlända ukrainare. Vissa anser att gasimporten delvis finansierar kriget i Ukraina, andra menar att den humanitära hjälpen Österrike ger till det krigshärjade landet bör stå i fokus.
18 december, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
Många länder och städer i världen har problem med bostadsbrist – trots att alla människor ska ha tillgång till ekonomiskt överkomliga och säkra bostäder senast år 2030, enligt de globala målen. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
9 november, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
Ändringar i det ekonomiska stödet för ukrainska flyktingar i Rumänien har gjort att vissa av dem har fått flytta från egna boenden till flyktingcenter. På ett center i Bukarest bor man två till fyra personer i varje enrumslägenhet. Foto: Daniel Díaz.
Av: Daniel Díaz
Många ukrainare som har flytt från Rysslands invasionskrig och kommit till Rumänien har hamnat i en utsatt ekonomisk situation. Den rumänska regeringen har ändrat det ekonomiska stödpaketet till flyktingarna och landets största flyktingcenter, Romexpo, får allt färre donationer.
– Jag har sålt saker för att ha råd att leva, säger Tanya, som flydde från den ukrainska staden Odessa under våren 2022.
20 september, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
Fast fashion förknippas ofta med stora mängder avfall och negativ påverkan på miljön. Men det finns flera idéer för hur textilindustrin skulle kunna bli mer hållbar. Foto: Bicanski. Källa: Pixnio.
Av: Cecilia Bergh och Felizia Livskog
Fast fashion bidrar till klimatförändringarna, föroreningar och orättvisa arbetsvillkor för de som producerar kläderna. Trots det samlar många på sig nya kläder i en rasande takt samtidigt som de gamla inte alltför sällan dumpas på soptippar i Afrika eller Asien. Men med EU:s nyligen genomröstade textilstrategi ska detta ändras – och modeföretagen ta mer ansvar för klädproduktionen.
12 juli, 2023, Reportage
Våldet i Centralafrikanska republiken har orsakat stora flyktingströmmar till bland annat Kamerun. UN Women har arbetat för att stödja de krisdrabbade kvinnorna med ekonomisk och social hjälp. På bild: UN Women och deras partnerorganisationers personal under ett möte för kvinnor i ett flyktingläger i Kamerun. Foto: UN Women/Ryan Brown. Källa: Flickr.
Av: Axel Selin
I år drabbas fler människor än någonsin av humanitära kriser. Kvinnor och flickor är de som påverkas allra mest. Med det finns sätt att stödja krisdrabbade kvinnor och flickor – exempelvis genom utbildning och skydd i början av en kris.
12 juli, 2023, Reportage
Enligt Tidöavtalet, som slöts mellan regeringen och Sverigedemokraterna i oktober 2022, ska svenskt bistånd utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration. På bild: Tidö slott och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Aplstedt/News Øresund. Källa: Wikimedia kommuns.
Av: Karin Myrdal
Slopat enprocentsmål, indragna forskningsmedel till utvecklingsstudier och synergier mellan handel och bistånd. Så har det låtit hittills i år när Tidöpartiernas reformagenda för svensk biståndspolitik har börjat ta form. Kritiska röster har höjts både från civilsamhället och från den politiska oppositionen – inte minst som reaktion på förslaget om att använda biståndet som ett påtryckningsmedel för att öka återvandringen från Sverige.
12 juli, 2023, Reportage
