Alla publicerade artiklar inom denna kategori.
Av: Lisa Román
Kunskap och bidrag från forskare, även från akademiskt svaga länder, är centrala för att identifiera relevanta problem och lösningar på globala utmaningar. Därför bör stärkande av forskningskapacitet i låginkomstländer fortsatt vara i fokus för svenskt forskningssamarbete inom biståndet, skriver Lisa Román, forskningssekreterare på Sida, i en replik.
22 augusti, 2016, Debatt
Av: Sten Ström
Medias selektiva nyhetsrapportering leder till en låg kunskapsnivå kring omvärldsfrågor och till ökad rasism. Hur stor kan skillnaden i medias rapportering utifrån ”närhetsprincipen” bli innan den blir orimlig, för att inte säga grotesk? Det frågar sig Sten Ström, före detta revisor på biståndsmyndigheten Sida och konsult inom utvecklingsfrågor och fattigdomsminskning.
16 augusti, 2016, Debatt
Av: Carl-Johan Engström, Elin Andersdotter Fabre, Inga Björk Klevby och Johan Hassel
Idag inleds avgörande förhandlingar om FN:s 20-årsstrategi för hållbara städer. Något som borde vara högsta prioritet för nya Bostadsministern, Miljömiljöministern och Ministern för internationellt utvecklingssamarbete. En global agenda för stadsutveckling är vår tids ödesfråga, då den spelar en avgörande roll för genomförandet av både klimatavtalet och Agenda 2030. Men den erbjuder även enorma möjligheter för företagen, lokalpolitiken och medborgare, skriver tankesmedjan Global Utmaning.
25 juli, 2016, Debatt
Korruptionen i Kambodja fanns långt innan biståndet var påtänkt, men inflödet av biståndsmedel påverkar korruptionen och dess effekter. Kortsiktighet och bristande förståelse för maktrelationer gör att biståndet blir en bidragande faktor. Men för ett effektivt och situationsanpassat bistånd är det möjligt att bidra till bekämpning av korruption, skriver Karl-Anders Larsson, före detta ambassadråd i Kambodja.
14 juli, 2016, Debatt
Av: Jan Pettersson och Sonja Daltung
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har kartlagt vilka statliga aktörer som beslutar om vilka medel inom det svenska biståndet. Kartläggningen visar att biståndsbudgetens storlek varierar stort, ibland under samma år. Det framgår också att biståndet i ökad utsträckning binds upp i fleråriga avtal, och att beslut delegeras i stor omfattning. Det finns flera risker med den typen av styrning, skriver Sonja Daltung och Jan Pettersson.
1 juli, 2016, Debatt
Av: Claes Ånstrand, Gunilla Källenius och Knut Lönnroth
Sverige har valt att minska stödet till bekämpningen av en av världens dödligaste sjukdomar – tuberkulos. Med en hotande pandemi av multiresistent tuberkulos är detta svårt att förstå. Världshälsoorganisationen har som mål att minska antalet tuberkulossjuka med 90 procent till 2035, men då krävs stora forskningssatsningar och nya samarbetsformer. Det skriver Gunilla Källenius, Knut Lönnroth och Claes Ånstrand.
30 juni, 2016, Debatt
Av: David Nilsson
Svenskt forskningsbistånd har sedan 1970-talet fokuserat på uppbyggnad av forskningskapacitet i utvecklingsländer, för att stärka dessa länders oberoende. Men internationell samverkan handlar inte längre bara om solidaritet – det handlar om gemensam överlevnad. Därför behöver Sverige tänka om kring forskning och bistånd, och på allvar föra upp de globala utmaningarna på forskningsagendan, skriver forskaren David Nilsson.
23 juni, 2016, Debatt
Av: Anders Oljelund
”Utan säkerhet ingen utveckling och utan utveckling ingen säkerhet” slås det fast i politiska anföranden. Men vad betyder det i praktiken? Synergier mellan säkerhetsinsatser och biståndsinsatser går att finna, men det är mycket komplicerat och kräver noggrann samordning. Det skriver Anders Oljelund med anledning av den pågående Afghanistanutredningen.
9 juni, 2016, Debatt
Trots goda avsikter har västvärlden inte åstadkommit säkerhet och utveckling i Afghanistan. En anledning till det är att merparten av det ekonomiska stödet gått till militära insatser. Dessutom har samverkan med militär skadat civila biståndsaktörers trovärdighet, skriver Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Anna-Karin Johansson med anledning av den pågående Afghanistanutredningen.
2 juni, 2016, Debatt
Av: Mattias Goldmann
Isabella Lövin har fått en ny titel. Istället för en biståndsminister har Sverige nu en minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat. Titeln öppnar för nya möjligheter, skriver Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores, som här i ett öppet brev levererar fem utmaningar till ministern.
27 maj, 2016, Debatt