Hur går Sveriges roll som humanitär supermakt ihop med vår vapenexport?

Även under den här Almedalsveckan har den svenska vapenexporten lyfts under samtal rörande den svenska utrikespolitiken. Under veckan fick jag möjlighet att intervjua flera viktiga representanter för den svenska freds- och nedrustningsrörelsen om deras syn på Sveriges utrikespolitik och det nya regelverket för svensk vapenexport samt deras kritik och förväntningar med den.

Även under den här Almedalsveckan har den svenska vapenexporten lyfts under samtal rörande den svenska utrikespolitiken. Under veckan fick jag möjlighet att intervjua flera viktiga representanter för den svenska freds- och nedrustningsrörelsen om deras syn på Sveriges utrikespolitik och det nya regelverket för svensk vapenexport samt deras kritik och förväntningar med den.

Samtidigt som Sverige bedriver ett dedikerat biståndsarbete och regeringen har ambitionen att bedriva en “feministisk utrikespolitik” så finns det en tydlig målkonflikt med vårt lands nuvarande vapenexport. Detta är något som både Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Diakonias Magnus Walan, belyser under våra samtal.

Vad är då anledningen till att Sverige fortsätter att exportera vapenmateriel, kan man fråga sig?
En anledning till att både Moderaterna och Socialdemokraterna fortsätter att stödja den svenska vapenexporten är troligen vapenindustrins intäkter. Under 2016 exporterade Sverige krigsmateriel till ett värde av 11 miljarder SEK. Från vapenindustrins håll kan också den positiva effekten i form av arbetstillfällen och kontaktskapande mellan vapenindustrin och näringslivet i de mottagande länderna lyftas som ett argument. Dessa relationer kunde till exempel tydligt urskiljas våren 2015 med utrikesminister Margot Wallströms uttalande om Saudiarabien och regeringens beslut att inte förlänga Saudi-avtalet på grund av landets kränkningar av mänskliga rättigheter, varefter flera näringslivstoppar gick ut i en offentlig protest. Även om beslutet att inte förlänga avtalet med Saudiarabien tycks ha setts som ett steg i rätt riktning har den svenska vapenexporten både till stater som befinner sig i väpnad konflikt och till icke-demokratiska stater fortsatt. Under 2016 uppskattades 51% av Sveriges vapenexport ha gått till länder som befinner sig i väpnad konflikt. Den svenska vapenexporten till diktaturer i Mellanöstern uppgick då till ett värde av 160 miljoner SEK.

Ett exempel som stärker fredsrörelsens resonemang om Sveriges motsägelsefulla agerande kan ses i fallet med Jemen. I mars 2018 uppskattades 22 miljoner människor behöva humanitär assistans i Jemen, varav 17 miljoner led av brist på mat. Under 2018 planeras 220 miljoner SEK skickas som humanitärt stöd med fokus på näring, hälsa, vatten och sanitet. Kopplingen mellan den humanitära krisen i Jemen och den svenska vapenexporten kan dock urskiljas i vår vapenexport till Saudiarabien, som varit en av de avgörande militära aktörerna i kriget. Under 2016 exporterade Sverige nämligen vapenmateriel till Saudiarabien till ett värde av 5,3 miljarder SEK.

Under min intervju med Annika Söder, kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet, framhäver hon dock att Sverige är ett av de främsta länderna i världen på att inkludera de demokratiska principerna i sitt beslutsfattande rörande vapenexport. Det nya regelverket för svensk vapenexport, som röstades igenom i riksdagen i februari i år och trädde i kraft i mitten av april, syftar till att begränsa den svenska vapenexporten till länder som inskränker på demokratin och de mänskliga rättigheterna. Regelverket är något som Agnes Hellström betonar var mycket efterlängtat och som Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen arbetat för länge. Men eftersom regelverket är alltför öppet för fri tolkning, menar hon att det inte kan ses som en garanti för att svenska vapen inte når icke-demokratier. Det är något som även Magnus Walan på Diakonia framhåller. Alla tre representanter från freds- och nedrustningsrörelsen är här försiktigt optimistiska då de menar att det nya regelverket förser politikerna med ett gyllene tillfälle att visa på god praxis i dess tolkning och på så vis också minska den svenska vapenexporten till icke-demokratiska stater.

Med Sveriges stöd till de många civila som drabbas av konflikten i Jemen och den parallella vapenexporten till Saudiarabien fortsätter dock Sveriges målkonflikt i frågan att vara tydlig. Frågan belyser också vilken roll Sverige önskar inta i det internationella samfundet och fredsarbetet samt huruvida vi vågar se den faktiska relationen mellan orsak och verkan. Kvarstår gör också hur det nya regelverket för svenska vapenexport väljs att tolkas och hur svenska intressen vägs gentemot andra befolkningars mänskliga rättigheter.

Mina intervjuer med Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens ordförande Agnes Hellström, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets generalsekreterare Malin Nilsson, Magnus Walan från Diakonia och Utrikesdepartementets kabinettssekreterare Annika Söder och många fler hittar ni här https://fuf.se/utbildning/almedalen/