Allt fler länder i världen tampas med icke-smittsamma sjukdomar som fetma – som är en
bidragande faktor till bland annat hjärtproblem, diabetes och artros. På bild: En nattmarknad i Vietnam. Foto: Image by Sang Hyun Cho. Källa: Pixabay.
Av: Frida Lindberg
Allt fler människor i utvecklingsländer lider av fetma som får dödligt utfall. Orsakerna till problemet är fattigdom, ojämställda samhällen och dietförändringar med ökad mängd socker, salt och fett. Detta leder till den så kallade “dubbla bördan”, där länder får arbeta på två fronter – både emot smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar.
23 juni, 2022, Analys
Vänsterpartiet vill bland annat göra enprocentsmålet till ett enprocentsgolv som utvecklingssamarbetet inte får understiga, och införa ett nytt klimatbistånd som ska användas för att motverka konsekvenserna av klimatförändringarna. Det skriver Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio. Foto: Takver, Vänsterpartiet. Källa: Wikimedia Commons, Flickr.
Av: Yasmine Posio
Med ett akut klimatnödläge och en allvarlig humanitär situation i världen duger det inte att som regeringen minska biståndet genom de omfattande avräkningarna man nu har valt att göra. Sverige har alla möjligheter att vara en fristad för människor som flyr krig och förtryck och samtidigt stå upp för en biståndspolitik värd namnet. Det skriver Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio.
13 juni, 2022, Debatt
Så här såg det ut när världsledare triumferande enades om 1,5-gradersmålet på klimatmötet i Paris 2015. I samband med Stockholm+50 mötet som ägde rum i veckan handlar det fortfarande om att kavla upp armarna och få jobbet gjort, skriver Lovisa Arvidsson i Aftonbladet. Foto: UNclimatechange. Källa: Flickr.
Av: Hanne Karlsson och Markus Hietanen
Under veckan som gått har såväl Turkiets krav på svenskt Natomedlemskap och Klimattoppmötet Stockholm+50 debatterats. Hur bör Sverige ställa sig till Turkiets olika krav och vad är viktigast att prioritera i klimatfrågan?
8 juni, 2022, Aktuell debatt
I och med Ukrainakriget hotas miljontals människor i världen av svält, men osäkerheten kring den globala livsmedelssituationen är långt äldre än kriget, menar Dagens Nyheters ledarredaktion. Foto: Dennis Jarvis. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Villemo Warnerfjord
En stundande svältkatastrof stod högt på agendan på debatt- och ledarsidor under förra veckan. Framförallt framhölls Rysslands blockader av hamnar i Ukraina som ett hot mot den globala matförsörjningen.
3 juni, 2022, Aktuell debatt
Riksrevisionens granskning av Sidas och regeringens arbete med svenskt bistånd visar bland annat att det är otydligt vilka motiv och prioriteringar som ligger bakom delar av Sidas val av biståndsformer och samarbetspartners. På bild: En tuaregisk man i Saharaöknens sanddynor. Foto: Getty Images Signature. Källa: Canva.
Av: Lina Kallio
Sidas val av samarbetspartner och biståndsformer är otydliga och regeringens målbilder försvårande. Det menar Riksrevisionen efter att ha granskat Sida och regeringens arbete med svenskt bistånd.
3 juni, 2022, Notis
En överväldigande majoritet av världens fattiga lever på landsbygden och livnär sig på jordbruk. Trots detta går i dag endast en liten del av det internationella
biståndet till jordbruksutveckling och livsmedelsproduktion. Detta vill Miljöpartiet ändra på, bland annat genom att höja det svenska biståndet till 1,25 procent av BNI. Foto: Binoy Anthony/Miljöpartiet. Källa: Pexels/Flickr.
Av: Maria Ferm
Det internationella biståndet befinner sig under hot. Trots att vi lever i en tid där biståndet är viktigare än någonsin vill flera partier i riksdagen på olika sätt minska det. Miljöpartiet vill istället både höja det internationella biståndet till minst 1% av BNI och stå upp för ett humant flyktingmottagande. Det skriver Maria Ferm, utrikespolitisk talesperson inom Miljöpartiet.
3 juni, 2022, Debatt
Liberalerna vill att Sverige ska avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Utöver det menar partiet att det ibland krävs additionerna bistånd – till exempel till Ukraina just nu. Det skriver Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. Foto: manhhai. Källa: Flickr.
Av: Joar Forssell
För Liberalerna är demokrati, rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna det viktigaste målet för biståndet. Svenska biståndspengar ska aldrig gå till att finansiera de som förtrycker eller motverkar en demokratisk utveckling. Fria människor i fria samhällen bygger välstånd. Det ska i alla sammanhang vara tydligt på vilken sida Sverige står, nämligen de ofrias. Det skriver Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna.
3 juni, 2022, Debatt
Under flera år har det pågått klimatdemostrationer världen över. Nu i Juni samlas världens länder på FN:s klimattoppmöte +50 i Stockholm med ambitionen att nå ökad samsyn i klimatomställningen. Foto: Callum Shaw. Källa: Unsplash.
Av: Idun Eklind
Den 2 och 3 juni hålls FN:s klimatmöte +50 på Älvsjömässan i Stockholm, där Sverige tillsammans med Kenya står som värdar. Den stundande klimatkrisen kräver ett omställningsarbete som gör verklighet av Agenda 2030 och Ukrainakriget kan få betydelse för det framtida klimatarbetet.
1 juni, 2022, Notis
Anne Poulsen är nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP) – en av världens största humanitära organisationer som förser miljontals människor med näring varje år. Hon varnar för att antalet hungriga människor i världen stiger – och att kriget i Ukraina gör situationen värre. Foto t.v.: World Food Programme. Foto t.h.: Logan Abassi. Källa: United Nations/Flickr.
Av: Elise Olsson
Redan innan kriget i Ukraina bröt ut befann sig stora delar av världen i en hungersnöd, där antalet hungriga människor i världen hade ökat från 135 miljoner till 276 miljoner på bara två år. Detta är en siffra som kommer fortsätta att stiga skuggan av kriget.
– Vi måste börja ta från de hungriga för att ge till de svältande, berättar Anne Poulsen, nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme.
31 maj, 2022, Intervju
För att Turkiet ska godkänna Sveriges Natoansökan kräver landet bland annat att Sverige ska återkalla exportförbudet av vapen som infördes mot Turkiet 2019. På bild: En Amerikansk soldat med det svenska vapnet AT4, ett svensk pansarskott som Saab Dynamics AB tillverkar. Foto: Sgt. Harley Jelis, New York National Guard. Källa: Flickr.
Sveriges Natoansökan har blivit utmanad av Turkiet, som inte vill tillåta ett svenskt Natomedlemskap om inte Sverige går med på fem krav som Turkiet har framfört. Ett av dem är att återkalla exportförbudet av vapen som Sverige införde mot Turkiet under 2019.
31 maj, 2022, Notis
