Debatt

Få medvetna om vad som påverkar det ekologiska fotavtrycket mest

Att leva utan bil, undvika flygresor, byta till en växtbaserad kost och skaffa färre barn är några förändringar som har stora miljöfördelar och därför bör prioriteras. Trots detta kopplar många konsumenter miljövänlighet till mindre effektiva förändringar som att välja närproducerade produkter, ekologisk mat eller införa en vegetarisk dag i veckan. Om allmänheten saknar förmågan att kunna skilja effektiva förändringar från ineffektiva, är chansen låg att Sverige når konsumtionsrelaterade miljömål, menar Elin Petersson, student vid Linnéuniversitetet.

Konsumtion är idag en av de mest bidragande faktorerna till miljöförstörelse, och ett område där Sveriges agerande är under all kritik. Av de 17 hållbarhetsmål som utformats av FN, innebär mål 12, som rör hållbar konsumtion och produktion, stora utmaningar för Sverige. Medan vi i Sverige står för en marginell del av de globala utsläppen, visar konsumtionsbaserade uträkningar att Sverige har ett av de per capita största ekologiska fotavtrycken i världen. Om jordens befolkning skulle leva som vi i Sverige skulle 4,2 jordklot krävas, vilket starkt visar på motsatsen till hållbarhet. Nuvarande konsumtionsmönster är förödande för vår planet och en förändring måste ske. Frågan är dock om allmänheten vet vilka förändringar som faktiskt gör skillnad eftersom de miljömässiga effekterna från vår konsumtion inte minskar trots ett ökat intresse för hållbarhet bland befolkningen.

Politik, media och ekonomiska intressen genomsyrar idag miljödebatten, något som minskar möjligheten för allmänheten att agera effektivt och faktaenligt. Samtidigt visar flera undersökningar att den miljörelaterade kunskapsnivån bland befolkningen är låg, något som ytterligare minskar chansen för en omställning mot ett hållbart samhälle. När det handlar om konsumtionsmönster i allmänhet har existerande forskning identifierat psykologiska, kulturella, sociala och ekonomiska faktorer som hinder för beteendeförändringar. Det är av yttersta vikt att överkomma dessa hinder för att få fler personer att konsumera hållbart, men om det inte görs tillsammans med ett fokus på förhöjd kunskap om vilka val som faktiskt gör skillnad kommer miljöproblemen bestå. Vad jag menar med detta är att många konsumtionsval som både marknadsförs och uppfattas som miljövänliga bara medför minimala miljöfördelar i praktiken. De konsumtionsförändringar som medför stora miljöfördelar, så som att leva utan bil eller äta växtbaserat, borde prioriteras över förändringar som endast har små miljöfördelar, så som att köpa närproducerade eller ekologiska produkter. Detta uppmärksammas sällan i dagens miljödebatt, vilket initierade en studie där jag undersökte konsumenters uppfattning av miljövänlighet mer i detalj.

Studien visar ett flertal hinder för hållbarhet kopplade till individuella uppfattningar av miljövänlighet. Exempelvis uppfattade deltagarna ’miljövänlig konsumtion’ som komplext, de saknade trovärdig information från myndigheter och de upplevde ett överflöd av vilseledande information från vinstdrivande aktörer. Utöver detta visade studien på missuppfattningar om miljöpåverkan från individers konsumtionsval. Exempelvis nämndes ofta ekologisk och närodlad mat som miljövänlig, problemet med detta är att varken ekologisk eller närproducerad mat är lösningen på problemen som är kopplade till vår matproduktion. Vi har en begränsad yta att odla på som minskar i takt med ökad ökenspridning, samtidigt växer befolkningar och behovet av mat ökar. Ekologiska odlingar kräver idag mer markyta än konventionell odling och bidrar till ökad avskogning, vilket inte är hållbart. Att välja närproducerat kan inte heller ses som en lösning, då transport endast står för en liten del av all miljöpåverkan från vår matproduktion. Produktionen av kött- och mejeri kräver mycket så stora resurser i form av mark, vatten och energi – att köpa ekologiska eller närproducerade produkter kan inte kompensera för det. En omställning till växtbaserad kost har fler, och mer omfattande, miljöfördelar, ett faktum som verkar vara långt ifrån välkänt. I studien identifierades även ett fokus på att minska, snarare än att helt avstå från, sådan konsumtion som har stor miljöpåverkan, exempelvis nämndes att köpa en el- eller hybridbil eller att samåka som miljövänliga val. Samma problematik uppstår i detta fall, då detta endast medför små miljöfördelar, medan mycket av den totala miljöpåverkan kvarstår. Om fler däremot väljer ett bilfritt liv kan effekterna minska drastiskt, exempelvis skulle behovet av nya vägar och parkeringsplatser minska, såväl som de totala utsläppen från trafik och köbildning.

Trots att studien undersökt ett begränsat urval så antyder resultatet att individers uppfattningar – eller missuppfattningar – kopplade till miljövänlig konsumtion hindrar hållbarhet. Om allmänheten saknar förmågan att kunna urskilja effektiva förändringar på individnivå från ineffektiva förändringar är chansen låg att Sverige når de konsumtionsrelaterade miljömål som satts. Det är inte realistiskt att förvänta sig en frivillig totalförändring av en hel befolknings konsumtionsvanor när den omställningen inte prioriteras, uppmuntras eller möjliggörs av makthavare. Information om vilka val som spelar stor roll för vår väg mot hållbarhet måste spridas på alla nivåer av samhället, och möjligheten för allmänheten att agera i enlighet med den informationen måste säkerställas. Om vi fastnar i det nuvarande läget, där en medtagen tygpåse till mataffären, en ekologisk mjölk och ett sopsorteringssystem i hemmet målas upp som miljövänligt nog, kommer konkret förbättring fortsätta lysa med sin frånvaro.

Studien i sin helhet: The process towards environmental sustainability and the influence of perceptions

Dela det här: