Flera event under den brasilianska karnevalen berör frågor om demokrati och rasism. Ilú Obá De Min är en grupp afro-brasilianska kvinnor i São Paulo som genom sin trumparad vill upprätthålla och sprida afro-brasiliansk kultur i ett land där svarta människor ofta diskrimineras. Foto: Carmel Kotzen och Vilma Ellemark.
Av: Vilma Ellemark
Karnevalen i Brasilien är inte bara en plats för fest och ficktjuveri – som många förknippar den med. I sambaparader och gatufester lyfts olika samhällsproblem på kreativa sätt.
– Det är inte bara en gatufest. Det är en kraft åt självuttryck och motstånd, uttrycker den afro-brasilianska organisationen Ilú Obá De Min i samband med sin trumparad.
11 juli, 2023, Reportage
Félix Díaz, ordförande för Det rådgivande och deltagande rådet för urfolken i Argentina (CCPPIRA) och ledare för urfolket Qom, har under två års tid tältat utanför presidentpalatset i Buenos Aires, Argentina. Han vill att urfolkens rätt till mark och dialog med staten ska respekteras, men enligt Félix Díaz svarar inte politikerna på försök till samtal. Foto: Vilma Ellemark.
Av: Vilma Ellemark
Urfolket Qom har i över två års tid tältat utanför det argentinska presidentpalatset i huvudstaden Buenos Aires. Detta i protest mot att politikerna inte inleder dialog med gruppen om deras markrättigheter.
– Politikerna har inte svarat på ett enda av våra formella brev eller begäran om dialog, berättar protestledaren Félix Díaz.
12 maj, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju
20-åriga Amapola Manquehual i Chile fortsätter att delta i protesterna för aborträtt och sociala reformer som har svept över Latinamerika under de senaste åren. Detta trots att Chile i höstas röstade nej till ett grundlagsförslag som skulle legalisera abort i landet. Foto: Vilma Ellemark/Amapola Manquehual.
Av: Vilma Ellemark
I september 2022 röstade Chile nej till ett historiskt grundlagsförslag som bland annat omfattade könskvotering i offentliga organ och rätten till abort. Detta efter flera år av protester för sociala reformer och kvinnors rättigheter.
– Jag grät när jag såg resultatet, men jag har fortfarande hopp, säger kvinnorättskämpen Amapola Manquehual.
5 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju
I november röstade riksdagen igenom de nya lagarna om utlandsspioneri – något som har mött kraftig kritik från både mediebranschen och tidigare visselblåsare. Foto: Johannes Jansson. Källa: Wikimedia commons.
Av: Vilma Ellemark
Den 1 januari trädde de omtvistade utlandsspionerilagarna i kraft i Sverige. Kritiker befarar att lagarna försvårar journalisters och visselblåsares möjligheter att rapportera om missförhållanden inom internationella samarbeten. Men hur kan spionerilagar begränsa media? Och varför röstades lagarna igenom kritiken till trots? Utvecklingsmagasinet förklarar det du behöver veta om lagändringarna.
13 januari, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika, oroas över att minskat bistånd och slopad feministisk utrikespolitik kan drabba jämställdhetsarbetet i Latinamerika. Foto: Svalorna Latinamerika.
Av: Vilma Ellemark
Den nya riktningen för svensk utrikespolitik har skapat oro hos många organisationer som arbetar med globala utvecklingsfrågor.
– Vi är oroliga för kraftiga nedskärningar, säger Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika.
9 december, 2022, Intervju
Nästan lika många människor har flytt från Venezuela som från Ukraina, men krisen i Venezuela får betydligt mindre resurser från omvärlden. Foto: Wilfredor. Källa: Wikimedia commons.
Av: Vilma Ellemark
Miljontals människor har tvingats lämna både Venezuela och Ukraina. Trots det har endast 16 procent av hjälpinsatsen för venezuelanska flyktingar och migranter finansierats i år jämfört med 71 procent av insatsen till Ukraina.
– Jag tror inte att folk förstår hur illa krisen i Venezuela är, säger León Poblete, forskare i ekonomi vid Uppsala universitet.
23 november, 2022, Reportage
