Enligt forskaren Gretchen Baldwin så upprätthålls etniska spänningar i Rwanda under landets årliga minnesperiod av folkmordet 1994. På bild: Rwandas president Paul Kagame vid öppnandet av den 28:e upplagan av Kwibuka i april 2022. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
med landets årliga minnesperiod. Rwandierna tvingas minnas folkmordet i precis de tankebanor som orsakade folkmordet – att en folkgrupp är överordnad en annan, enligt forskaren Gretchen Baldwin. Och hon menar att det är ett sätt för regeringen att behålla makten.
25 november, 2022, Intervju
Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige, menar att kulturen av straffrihet i Iran gör att människorättskränkningar, som de man har sett av regimen under rådande protester, fortskrider. Foto: Artin Bakhan. Unsplash/Amnesty International Sverige.
Av: Lilljan Daoud
Protesterna i Iran, som utlöstes av 22-åriga Mahsa Jhinas Aminis död i polisens förvar, har spridit sig över hela landet. I slutet av oktober hade 234 personer avlidit i samband med protesterna i Iran, enligt Iran Human Rights (IHRNGO). Människorättsorganisationen Amnesty beskriver en kultur av straffrihet i landet, där säkerhetsstyrkorna kan döda, tortera och misshandla – utan att straffas för det.
– Situationen i Iran är oerhört allvarlig, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige.
8 november, 2022, Intervju
”Kvinna, liv, frihet” har varit några av slagorden i protesterna efter Mahsa Aminis död i Iran. Nu tvingas den iranska befolkningen att hitta kreativa lösningar för att kringgå regimens internetblockader. Foto t.v.: Stacey MacNaught. Flickr. Foto t.h.: Artin Bakhan. Unsplash.
Av: Jonatan Lamy
För att stävja protesterna efter Mahsa Aminis död begränsar den iranska regimen lokalbefolkningens tillgång till internet. Flera sociala medieplattformar är nu helt blockerade och vägarna kring blockaderna är få, men techbolag och ideella organisationer arbetar för att kommunikationen med omvärlden ska upprätthållas.
3 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Att den socialdemokratiska regeringen i denna situation beslutat att delar av biståndet ska användas i Sverige ger helt fel signaler om vad internationell solidaritet innebär. Allt detta riskerar att göra en osäker värld ännu osäkrare. Det skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson (KD). Foto: Bernard Gagnon. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Gudrun Brunegård
Att stå upp för enprocentsmålet, kvinnors utbildning och fattigdomsbekämpning är några av flera attribut som kännetecknar Kristdemokraternas biståndspolitik. Med demokrati som den högsta garanten för fred ska värden som mänskliga rättigheter försvaras i världen genom det svenska biståndet. Det skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson inom Kristdemokraterna.
2 juli, 2022, Debatt
Över 28 000 asylsökande tog sig under fjolåret till Storbritannien i ostadiga båtar. Nu ska asylsökande skickas vidare till Rwanda. Foto: Sandor Csudai via Oxford Human Rights Hub.
Av: Hanne Karlsson
Tidigare i år offentliggjorde den brittiska regeringen sina planer på att skicka asylsökande till Rwanda. Överenskommelsen har varit omdebatterad och flera hävdar att Storbritannien försöker ducka för sina internationella skyldigheter.
25 maj, 2022, Notis
Under den gångna veckan har debattörer bland annat diskuterat förslaget om en ny könstillhörighetslag.
På bild: Prideparad i Stockholm, 2018. Foto: Sparrow. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Hanne Karlsson
Under den gångna veckan har flera aktörer debatterat huruvida en ny könstillhörighetslag i Sverige skulle innebära en nödvändig modernisering eller om det skulle göra mer skada än nytta. Även Nato-frågan har fortsatt varit på tapeten.
18 maj, 2022, Aktuell debatt
Den 20 april stängde Nicaraguas parlament ner 25 stycken icke-statliga organisationer. Sedan massprotesterna mot president Daniel Ortegas regering 2018 utlöste en politisk kris har fler än 165 civila organisationer förbjudits av regeringen. Foto: Ismael Francisco/ CELAC Kuba. Källa: Flickr.
Av: Linnea Ljungar
Nicaraguas parlament, som kontrolleras av allierade till president Daniel Ortega, stängde den 20 april ner 25 stycken icke-statliga organisationer – varav flera av dem jobbar med mänskliga rättigheter och sociala frågor. Oppositionen anser att detta är ytterligare ett angrepp på det civila samhället.
29 april, 2022, Notis
Since the Taliban takeover of Afghanistan in August 2021, they have – among other restrictions for women – restricted girls' possibility to go to school. Photo: Kajsa Waaghals.
Av: Arzo Bahar
Eight months after the Taliban takeover of Afghanistan, hope is paused as new policies restricting women are confirmed. These include an ongoing ban of secondary school for girls and increasingly stringent male escort requirements. Arzo Bahar, the president of the Female Staff Association of the Swedish Committee for Afghanistan, describes her experience as a working woman and mother, and the fears she has for her daughters.
26 april, 2022, English, Gästkrönika, Guest piece, Magazine
I maj ska FN:s högkommissarie Michelle Bachelet besöka Kina, med anledning av landets behandling av folkgruppen uigurer.
Av: Samira Issa
Efter fem års väntan har FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, fått godkännande att besöka Xinjiang i Kina. FN vill besöka regionen på grund av rapporter om att upp till en miljon uigurer hålls i fångläger där.
22 april, 2022, Nyhet
EU har nyligen antagit ett lagförslag gällande företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, men lagförslaget är inte tillräckligt för att kunna ändra spelreglerna, menar Hanna Nelson, policychef på Oxfam Sverige och rådgivare för tankesmedjan Global Utmaning. På bild: Kvinnliga teplockare i Assam, Indien. Foto: Roanna Rahman.
Av: Hanna Nelson
”Den kritiska tonen fungerar inte här i Sverige. Detta är ju faktiskt något positivt, något historiskt.” Det är kommentarer som har landat i min inkorg sedan EU-kommissionen presenterade sitt lagförslag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Men lagen som skulle skydda mänskliga rättigheter för arbetare runt om i världen föreslås nu bara gälla för 1 procent av företagen. Varför skulle vi jubla då? Det skriver Hanna Nelson, policychef på Oxfam Sverige och rådgivare för tankesmedjan Global Utmaning.
4 april, 2022, Gästkrönika
