“Utan ja är det nej” - ett plakat från en demonstration i Montréal, Kanada den 19:e juni 2020.
Foto: Mélodie Descoubes. Källa: Unsplash.
Av: Fredrik Govenius och Jonatan Lamy
Den nya regeringen med Ulf Kristersson som statsminister kommer att släppa enprocentsmålet och verka för att minska Sveriges bistånd. Förslaget väcker kritik från humanitära organisationer men uppmuntras av vissa borgerliga ledarsidor. Samtidigt är det fem år sedan #metoo tog världen med storm.
17 oktober, 2022, Aktuell debatt
Protester har spridit sig över Iran, och även på andra platser i världen, sedan den 22-åriga Mahsa Amini dog efter att ha blivit misshandlad av den så kallade iranska moralpolisen då hon hade burit sin slöja på “fel sätt”. Protesterna har varit ett centralt ämne på svenska debatt- och ledarsidor under den gångna veckan. På bild: Protest i London mot tvånget för kvinnor att bära slöja i Iran. Foto: Gary Knight. Källa: Flickr.
Av: Elianne Kjellman och Ella Sjöbeck
Protestvågen i Iran, som utbröt efter den 22-åriga Mahsa Aminis död som skedde i samband med att hon greps av den iranska moralpolisen, har präglat den gångna veckans debatt- och ledarsidor. Flera debattörer uppmanar nu regeringar, organisationer och privatpersoner att stödja iranska kvinnors kamp för frihet. Oron för konsekvenserna av nedskärningar i svenskt bistånd har också debatterats.
26 september, 2022, Aktuell debatt
Sexuellt våld i konflikt är ett allvarligt problem i flera länder i världen. Afrikagruppernas samarbetspartner Ondjango Feministas ökar medvetenhet om kvinnors rättigheter i Angola. Foto: Sheila Nangue. Källa: Ondjango Feministas.
Av: Alice Eriksson
11 augusti, 2022, Almedalen - artikel, Reportage
Paraplyorganisationen CONCORD anordnade ett frukostmingel under Almedalsveckan för att driva kampanjen #RäddaBiståndet på Visbys gator tillsammans med olika medlemsorganisationer. Foto: Christina Wassholm, CONCORD Sverige.
Av: Hibo Yusuf Ahmed
Sveriges avräkningar på biståndet innebar 40 procent nedskurna årsbudgetar för flera civilsamhälleorganisationer och deras partnerverksamheter. Utvecklingsmagasinet har intervjuat fem organisationer som varnar för att deras partnerorganisationer tappar förtroende för Sverige och får svårt att upprätthålla sitt arbete mot bland annat barnäktenskap och könsstympningar.
21 juli, 2022, Almedalen - artikel, Reportage
Kvinnor och flickor är särskilt utsatta för repressionerna under talibanregimen, något Elham Kohistani, aktivist, och Najiba Sanjar, krissamordnare och konsult, berättade om på ett seminarium under Almedalsveckan. Foto: Julia Lundén Azzeddine.
Av: Julia Lundén Azzeddine
Ett år efter att talibanerna tog makten i Afghanistan är landet hårt drabbat av fattigdom, svält, arbetslöshet och en nedmonterad sjukvård. Under Almedalsveckan diskuterade flera personer det krisartade läget i landet.
20 juli, 2022, Almedalen - artikel, Reportage
I Johan Perhrsons (L) partiledartal under Almedalsveckan lyfte han flera utrikespolitiska frågor – däribland EU, Nato och det svenska demokratibiståndet.
Av: Julia Lundén Azzeddine, Andreas Klawitter och Elin Malmqvist
“Skolans största förkämpe”. Så introducerades Liberalernas partiledare Johan Pehrson på tisdagens andra partiledartal under Almedalsveckan 2022. När Pehrson lämnade Sverige och skolans värld för en stund lyfte han bland annat det säkerhetspolitiska läget i världen och svenskt demokratibistånd.
6 juli, 2022, Almedalen - artikel, Nyhet
Att den socialdemokratiska regeringen i denna situation beslutat att delar av biståndet ska användas i Sverige ger helt fel signaler om vad internationell solidaritet innebär. Allt detta riskerar att göra en osäker värld ännu osäkrare. Det skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson (KD). Foto: Bernard Gagnon. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Gudrun Brunegård
Att stå upp för enprocentsmålet, kvinnors utbildning och fattigdomsbekämpning är några av flera attribut som kännetecknar Kristdemokraternas biståndspolitik. Med demokrati som den högsta garanten för fred ska värden som mänskliga rättigheter försvaras i världen genom det svenska biståndet. Det skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson inom Kristdemokraterna.
2 juli, 2022, Debatt
Regeringen har aviserat att en viss del av biståndsmedlen ska användas till att hjälpa de flyktingar som kommer till Sverige från Ukraina. Men det faktum att Sverige är en är världens största biståndsgivare kvarstår. Det skriver Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S), och Anders Östberg, riksdagsledamot och biståndspolitisk ansvarig (S). Foto: Ministry of Defense of Ukraine/Nathalie Beser/Sveriges riksdag. Källa: Wikimedia Commons/Socialdemokraterna/Sveriges riksdag.
Av: Anders Österberg och Kenneth G Forslund
Vi socialdemokrater vet att en värld med stor ojämlikhet, hunger och fler konflikter är en osäkrare värld för alla. Det har inte minst covid-19 pandemin och Rysslands anfallskrig visat. Världen hänger ihop och när det brinner i din nästas hus så angår det också dig oavsett om det sker i Ukraina, Jemen eller Sudan – därför är biståndspolitiken viktig och vi Socialdemokrater ser det som en del av säkerhetspolitiken. Det skriver Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S), och Anders Östberg, riksdagsledamot och biståndspolitisk ansvarig (S).
30 juni, 2022, Debatt
Vänsterpartiet vill bland annat göra enprocentsmålet till ett enprocentsgolv som utvecklingssamarbetet inte får understiga, och införa ett nytt klimatbistånd som ska användas för att motverka konsekvenserna av klimatförändringarna. Det skriver Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio. Foto: Takver, Vänsterpartiet. Källa: Wikimedia Commons, Flickr.
Av: Yasmine Posio
Med ett akut klimatnödläge och en allvarlig humanitär situation i världen duger det inte att som regeringen minska biståndet genom de omfattande avräkningarna man nu har valt att göra. Sverige har alla möjligheter att vara en fristad för människor som flyr krig och förtryck och samtidigt stå upp för en biståndspolitik värd namnet. Det skriver Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio.
13 juni, 2022, Debatt
Så här såg det ut när världsledare triumferande enades om 1,5-gradersmålet på klimatmötet i Paris 2015. I samband med Stockholm+50 mötet som ägde rum i veckan handlar det fortfarande om att kavla upp armarna och få jobbet gjort, skriver Lovisa Arvidsson i Aftonbladet. Foto: UNclimatechange. Källa: Flickr.
Av: Hanne Karlsson och Markus Hietanen
Under veckan som gått har såväl Turkiets krav på svenskt Natomedlemskap och Klimattoppmötet Stockholm+50 debatterats. Hur bör Sverige ställa sig till Turkiets olika krav och vad är viktigast att prioritera i klimatfrågan?
8 juni, 2022, Aktuell debatt