Sexuellt våld i konflikt är ett allvarligt problem i flera länder i världen. Afrikagruppernas samarbetspartner Ondjango Feministas ökar medvetenhet om kvinnors rättigheter i Angola. Foto: Sheila Nangue. Källa: Ondjango Feministas.

Reportage

Sexuellt våld i konflikt: “psykologisk krigföring”

Det sexuella våldet ökar i samband med konflikt och naturkatastrofer i världen, menar Ylva Jonsson Strömberg från Svenska Röda Korset. Flera civilsamhällesorganisationer pekar på vikten av utvecklingsbistånd för att bryta den negativa trenden i världen. 

Sexuella övergrepp ökar i samband med konflikt och naturkatastrofer och används ofta som en del av krigsföringen i konfliktdrabbade länder, menar Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef vid Svenska Röda Korset.

Hon beskriver hur kvinnor kan hamna i en position där de måste sälja sexuella tjänster för att kunna överleva, och att sexuella övergrepp används som en psykologisk krigföring på båda sidor där man vill förödmjuka motståndarna genom att våldta “deras kvinnor”.

Sexuellt våld används ofta som en del av krigföringen i konflikter, enligt Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef vid Svenska Röda Korset. Foto: Svenska Röda Korset. Källa: TT.

Våldtäkt som vapen har uppmärksammats på flera platser i världen, och det sexuella våldet är inte något nytt – utan något som använts under konflikter i alla tider. UNRIC uppskattar att 60 000 kvinnor våldtogs under inbördeskriget i Sierra Leone som pågick mellan 1991 och 2002, upp till 250 000 under folkmordet i Rwanda 1994 och minst 200 000 i Demokratiska republiken Kongo sedan 1998.

Sexuellt våld ökade i Sydafrika under pandemin

Louise Lindfors, Afrikagruppernas generalsekreterare, menar att våld mot kvinnor ökar i konflikter och att det är speciellt angeläget just nu. Hon pratar om att mäns våld mot kvinnor även kopplas till samhällsstrukturen, kultur och ett lands identitet. Att systematiskt våldföra sig på kvinnor i krig är ett försök att radera ut det landets stolthet och identitet, enligt Louise Lindfors.

– Våld mot kvinnor är ett patriarkalt vapen och ett symtom på en dysfunktionell samhällsstruktur, säger hon.

Under pandemin förvärrades våldet mot kvinnor i Sydafrika, enligt Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna. Foto: Linda Svensson.

Louise Lindfors lyfter Sydafrika som exempel där våld mot kvinnor är och har varit ett enormt problem. Hon kopplar den socioekonomiska verkligheten, ojämlikheten och fattigdomen till en patriarkal norm där mannen ska vara den som försörjer familjen. Arbetslösheten är hög i Sydafrika, och har dessutom ökat under coronapandemin.

– I en sådan verklighet är det klart att det finns miljontals desperata män som känner otillräcklighet, och våldet går ut över kvinnorna och barnen. Våldet förekommer i alla samhällsklasser, det mönster som är tydligt är det patriarkala.

Under pandemin förvärrades det sexuella våldet i Sydafrika och kvinnomorden har ökat.

– Eftersom Sydafrika är det mest ojämlika landet förstår man att våldet speglar den socioekonomiska verkligheten, säger Louise Lindfors

Hon berättar att Afrikagruppernas samarbetsorganisationer i Sydafrika vittnar om att våld mot kvinnor både var ett säkerhetsproblem och ett politiskt problem redan innan pandemin. I hemmet, på arbetet och i flyktingläger kan kvinnor känna rädsla.

– Man pratar ofta om det strukturella våldet som ett fenomen som händer, men det beror ju på någonting. Analysen av vad det strukturella våldet är ett symtom på måste beforskas mycket mer än vad det gjort hittills, säger Louise Lindfors.

Som en konsekvens av pandemin stängdes många samhällen ned. För länder utan sociala säkerhets- och trygghetssystem blev konsekvensen omedelbar och resulterade i ökat våld, menar Louise Lindfors. Och enligt Ylva Jonsson Strömberg är det viktigt att involvera kvinnorna i lösningar – och inte bara se dem som offer. 

– Vi ser att de länder som inkluderar kvinnor i fredsarbetet ökar sin förståelse för hur horribelt sexuellt våld är som vapen, säger Ylva Jonsson Strömberg. 

Kvinnors perspektiv lyftes under Almedalsveckan

På Sverige i världen-torget, Almedalens globala mötesplats, under Almedalsveckan hördes flera röster på temat kvinnor i krisdrabbade länder – däribland personer som företräder bistånds- eller hjälporganisationer, både i Sverige och utomlands.

Enligt Louise Lindfors är humanitärt bistånd väldigt viktigt, men utvecklingsbistånd är nödvändigt för att förebygga och förhindra behovet av humanitärt bistånd.

– Om infrastrukturen är bättre minskar till exempel konsekvenserna av klimatförändringar, säger Louise Lindfors.

Även Ylva Jonsson Strömberg lyfter vikten av utvecklingsbiståndet. Hon menar att det är jätteviktigt att Sverige står upp för humanitära värderingar och krigets lagar.

Många av organisationerna som deltog vid seminarierna har själva drabbats av de avräkningar på biståndet som regeringen meddelade under våren. Afrikagrupperna och Svenska Röda Korset är båda exempel på organisationer som genom Sida tar emot bistånd – och som har drabbats av nedskärningarna.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: