Sverige är en av världens största biståndsgivare till Demokratiska republiken Kongo. Den höga nivån av korruption i landet påverkar dock utvecklingssamarbetet. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Joachim Beijmo, biståndschef på Sveriges ambassad i Kinshasa.
I Demokratiska republiken (DR) Kongo är situationen kritisk på många olika plan då staten är svag, fattigdomen är utbredd och landet länge har präglats av konflikter. Dessutom är korruptionen omfattande. Sverige är bland de största biståndsgivarna i världen till DR Kongo och har precis påbörjat den nya strategin för utvecklingssamarbetet för perioden 2021 till 2025. Joachim Beijmo, biståndschef på svenska ambassaden i Kinshasa, berättar att korruptionen i landet är en av riskerna som måste bedömas och hanteras när utvecklingssamarbeten utförs.
– Korruptionen påverkar utvecklingssamarbetet. Och det är inte bara offentlig förvaltning som är korrupt, utan det finns en omfattande korruption i samhället. Den göms i många sektorer, säger Beijmo.
Enligt Transparency Internationals korruptionsperceptionsindex är DR Kongo ett av länderna som presterar sämst när det kommer till nivån av korruption. Indexet är baserat på expertutlåtanden och länder graderas utifrån den upplevda korruptionsnivån i landet på en skala från 0 till 100, där lägre poäng betyder högre korruptionsnivå. DR Kongo låg år 2019 på plats 168 av 180 länder med endast 18 poäng av 100 möjliga, och var därmed ett av de länder med högst upplevd korruption i världen.
Förutom att försvåra utvecklingssamarbeten, riskerar korruption även att försvaga demokratin och tilliten i ett samhälle. Sida, Sveriges biståndsmyndighet, definierar korruption som missbruk av förtroende, makt eller position för otillbörlig vinning. Korruption kan ta formen av till exempel mutor, utpressning och förskingring.
Försiktighetsåtgärder i samarbetet
Beijmo berättar att den höga korruptionen innebär att biståndsgivare måste vara särskilt varsamma med vilka de genomför samarbeten med. Innan avtal tecknas med olika samarbetspartner bedöms organisationens förmåga och dess kontrollsystem.
– Vi har inga direkta avtal med den kongolesiska staten, utan arbetet sker på en decentraliserad nivå, säger Beijmo.
Avtal sluts därför istället med olika organisationer, till stor del FN-organen och även många internationella icke-statliga organisationer som Oxfam. Dessa samarbetar sedan med kongolesiska organisationer.
Även uppföljning och kontroller är viktigt för att se till att pengarna faktiskt går till rätt ändamål. I DR Kongo följer biståndsgivare och samarbetspartners därför upp samarbetet med dessa organisationer mer än i vanliga fall. Stickprovsundersökningar genomförs varje år, och extra stickprovsrevisioner utförs för att kunna upptäcka och förebygga korruption.
Kan återkräva pengarna
Det är genom dessa kontroller som oegentligheter kan upptäckas. Endast i extrema lägen avslutas avtal, till exempel om samarbetspartnern inte förbättrar sig eller inte aktivt arbetar för att förhindra korruptionen. Istället för att avsluta samarbeten är det därför vanligare att biståndsgivare ställer återkrav på pengarna.
– Det vanligaste är att organisationen som vi samarbetar med upptäcker att något inte går rätt till och betalar tillbaka pengarna, berättar Beijmo.
Jobbar för att förhindra korruption
Utöver att försöka upptäcka och hindra korruption strävar även det svenska utvecklingssamarbetet efter att förebygga korruption.
– Korruption är ett samhällsproblem och de som drabbas av korruptionen är ju kongoleserna. Vi ska såklart skydda skattebetalarnas pengar, men vi ska också komma åt roten på problemet, säger Beijmo.
Beijmo berättar att det svenska utvecklingssamarbetet försöker bekämpa korruptionen genom att bland annat stödja fria medier och civilsamhället. Sveriges bistånd bidrar även till att öka digitaliseringen i landet, vilket också kan minska risken för korruption. Ett öppet och transparent samhälle är viktigt för att förändra korrupta miljöer.
Presidenten lovar bättring
Trots den svåra situationen finns det ändå hopp om förändring. I det senaste valet år 2019 lyckades oppositionen vinna och Felix Tshisekedi blev DR Kongos nya president. Detta innebar ett maktskifte då den tidigare presidenten Joseph Kabila fick överge sin post efter 18 år som president. Tshisekedi har svurit på att han kommer att jobba för att bekämpa den utbredda korruptionen i landet.
– På ambassaden är vi försiktigt positiva till den nya presidenten. Hans budskap är positiva, men vi har inte hunnit se så mycket effekter av det ännu, avslutar Beijmo.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se