Kunal Anerao står i en ring av elever från Parsharam Wadi School, en skola utanför staden Devrukh på den indiska landsbygden. Foto: Frida Viklund Rundgren

Intervju

Indiska civilsamhällesorganisationer möter digitala utmaningar under pandemin

Covid-19 innebär nya utmaningar för den indiska miljöorganisationen Srushtidnyan vars skolprojekt fått fortsätta online. Miljöarbetet med bönder har stannat av men organisationen hoppas på ett ökat intresse för ekologiska odlingsmetoder när migrantarbetare återvänder till sina hembyar för att satsa på jordbruk. Positiva förändringar syns också när regeringen har öppnat för ett ökat samarbete med civilsamhällesorganisationer i utsatta områden.

När hela samhällen stängs ner i Covid-19:s fotspår har det digitala har blivit det enda alternativet för att träffas. Det innebär en mängd nya utmaningar, en organisation som känner av detta är Srushtidnyan i Indien. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Kunal Anerao som ansvarar för Srushtidnyans arbete med klimatundervisning på landsbygden. Han berättar om utmaningarna som följde när den indiska regeringen utan förvarning stängde ner samhället i mars 2020. Srushtidnyan arbetar på det lokala språket Marathi med att engagera skolelever i miljöfrågor, bönder i ekologiskt jordbruk och för att alla ska äta klimatsmart och näringsrik mat. Organisationen är en del av Framtidsjordens nätverk i Asien och är verksamma i Mumbai och bland berg och risfält i Devrukh-området. 

  

Digitalisering och dess svårigheter 

Srushtidnyan samarbetar med skolor i Mumbai och på landsbygden där eleverna kan delta i organisationens klimatambassadörprogram. Ungdomarna får ta del av aktiviteter för att öka sin förståelse för klimatförändringarna för att bygga kapacitet för klimatanpassning och miljömedvetenhet. Under pandemin har de haft större fokus på hälsa, hållbar utveckling och biologisk mångfald berättar Anerao. Den största utmaningen har enligt Kunal Anerao varit omställningen till digitala projekt med skoleleverna. Löftet om digital undervisning är endast en möjlighet för 25 procent  av indiska hushåll, marginaliserade och personer som lever i fattigdom lämnas ofta utanför. Kunal Anerao säger att 60 procent av eleverna i Mumbai kan delta digitalt. På landsbygden är lärarna viktiga. Eleverna får till exempel visa upp recept med egenodlade grönsaker för att lära sig om traditionella grödor och hållbara matsystem. 

— I Devrukh, där eleverna lever i avlägsna områden, har dålig täckning och svåra ekonomiska förhållanden hindrat eleverna från att delta. Där har vi istället genomfört aktiviteter med hjälp av lärarna. 

Anerao arbetar också med bönder för att informera om fördelarna med ekologiskt jordbruk för hälsa och miljön. På grund av nedstängningar och arbetsbrist i städerna har många migrantarbetare tvingats återvända till landsbygden. Anerao hoppas nu att fler vill engagera sig i ekologiskt jordbruk. Organisationen har en fröbank med hirs och traditionella rissorter som bönder i Devrukh får ta del av.  

 — I Devrukh-området har migrantarbetare som återvänt från storstäderna på allvar börjat fundera på att stanna i sina byar för att starta jordbruk. Det här ger oss hopp.  

Kunal Anerao står bland elever från APJ Abdul Kalam School från Ghatkopar, Mumbai, under ett besök till Maharashtra nature park. foto: Frida Viklund Rundgren
Behovet av civilsamhället ökar   

På många håll i Indien hindras civilsamhällesorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och miljöfrågor från att arbeta fritt och effektivt. Ett växande problem är allt hårdare granskningar och kontroller när regeringen tolkar organisationernas arbete som kritik mot staten. Men den indiska regeringen har under pandemin tycks insett behovet av gräsrotsorganisationers nära band till utsatta samhällsgrupper berättar Anerao.        

— På nolltid började icke-statliga organisationer över hela landet samarbeta med distriktsledningar för att bekämpa situationen. Eftersom civilsamhällesorganisationer är kända och betrodda inom samhällena de arbetar i har de kunnat bekämpa stigmatiseringen kring pandemin och gett skydd till de mest utsatta.

Han tror att framtiden kommer att innebära nya utmaningar och förändringar när behovet för icke-statliga organisationer ökar. Pandemin har slagit hårt mot det indiska samhället ochvisat att regeringen måste fokusera mer på hälso- och miljöfrågor för att vara bättre förberedda inför liknande situationer i framtiden. 

 —  Covid-19-pandemin har inneburit en förändring i hur människor umgås både offentligt och privat. Jag hoppas att vi i framtiden kommer ha mer sympati för våra medmänniskor.

En väggmålning med de globala målen i Pragnya Bodhini High School, Mumbai. foto: Frida Viklund Rundgren
Dela det här: