Samtidigt som företagen bjuder in till snack om hållbarhet i Almedalen menar klimatexperter att näringslivet måste agera fortare. FUF:s Sofia Brännström har lyssnat till olika perspektiv på vad som egentligen krävs för hållbarhet och handling på företagens agenda.
Almedalen 2019 är inne på sin andra dag. Solen skiner och här möts näringsliv och politik.
Hållbarhet och företagande är ett stort åtagande. Ett åtagande som Sverige skrivit under på.
2015 slog världens länder fast 17 globala mål för en miljömässig, ekonomisk och social hållbar
utveckling.
Det konstaterades att kostnaderna om världen inte gör någonting är så stora att världens länder inte har råd att låta bli att agera.
För att hållbarhet ska vara på företagens agenda krävs efterfrågan, lösningar och finansiering. Det menar Andreas Regnell från Vattenfall, på ett seminarium med fokus på klimatet. Det bjuds på kaffe och är nästintill fullsatt på Mellangatan i Visby.
Längre upp på Mellangatan står stolar uppradade på en innergård och ett tält skyddar mot solen. Ingrid Petersson, från Agenda 2030-delegationen och forskningsrådet Formas, säger att vi måste undersöka om vi kan stärka lagstiftningen kopplat till mänskliga rättigheter och kraven på hållbarhetsrapportering. Annars blir det svårt att på riktigt integrera hållbarhetsmålen i näringslivet.
Vi konsumerar som om vi hade fyra jordklot
Enligt OECD:s rapport från 2016 är mål 12, om hållbar konsumtion och produktion, det mål där Sverige står inför störst utmaningar. Den genomsnittliga svensken konsumerar som om vi hade fyra jordklot, enligt Världsnaturfonden WWF. Det betyder att Sverige tillhör de femton länder i världen med störst biologiskt fotavtryck per person.
Andreas Regnell, strategidirektör på Vattenfall, menar att det redan finns lösningar på hur vi drastiskt kan minska utsläppen. Men för att företagen ska accelerera omställningen krävs det att efterfrågan på hållbara produkter får en knuff framåt, menar han. Som det ser ut nu är många företag fast i ett moment 22 där det saknas en eller flera av komponenterna: efterfrågan, lösningar och finansiering.
– Är dessa tre komponenter på plats finns det hur mycket pengar som helst för denna typ av investering, säger Andreas Regnell, strategidirektör på Vattenfall.
Krävs regler och lagstiftning
I mars 2019 lämnade Agenda 2030-delegationen sitt slutbetänkande. Delegationen har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på hur de globala målen kan genomföras. Delegationen slår fast att ökad konkurrens, ekonomisk tillväxt och fler människor i arbete skulle bli konsekvensen om företags negativa påverkan på samhället minskade.
För att underlätta för företagen föreslås utökade krav på hållbarhetsrapportering och förstärkt lagstiftning kring mänskliga rättigheter och företags agerande. Det bör också undersökas om myndigheter kan få högre krav på att rapportera hållbarhet, menar Ingrid Petersson på Agenda 2030-delegationen.
Det finns en risk att arbetare står utan skydd och exploateras när svenska företag handlar med tillväxtmarknader som inte respekterar mänskliga rättigheter, genus- eller barnrättsperspektiv. Därför tycker Agenda 2030-delegationen att svenska företag som bryter mot mänskliga rättigheter i andra länder ska kunna lagföras i Sverige i enlighet med internationella konventioner och riktlinjer som Sverige redan skrivit under på.
– Sverige har många multinationella företag som är föregångare. Men det finns företag som skulle kunna göra betydligt mer än de gör, säger Ingrid Petersson, ordförande för Agenda 2030-delegationen.
Parul Sharma, människorättsjurist och tidigare ordförande i Agenda 2030-delegationen, har skarpare kritik i sin nyutkomna bok Produktionskedjan. Hon menar att vi måste kontrollera leverantörskedjan betydligt mer för att den ska bli ansvarsfull. Idag finns ingen lagstiftning för inköp av produkter eller tjänster från högriskländer. Det betyder att svenska företag som gör fel i stor utsträckning har straffrihet, menar hon.
Omställningen kommer kosta
Delegationen tror att omställningen mot hållbara företag inledningsvis kommer att kosta. Men företagen spelar samtidigt en viktig roll i samhället när det gäller att hitta nya lösningar.
– Att det fossilfria inte får kosta mer än det gamla är fel sätt att tänka. Tänk i stället: vilken fossilfri lösning är den bästa, vad är det mest effektiva sättet? Och jämför inte med den gamla lösningen, säger Andreas Regnell på Vattenfall.
Hållbarhet och företagande diskuteras vidare i Almedalen – på mingel och nya seminarier. Färgglada globala-målen-symboler pryder påkostade rum, skyltar
och trädgårdar. Onekligen fylls kunskapsförråd på. Frågan är om och hur företagen går från ord till handling, nu när konkreta hinder lyfts upp.
Ingrid Petersson på Agenda 2030-delegationen menar att det finns förståelse inom företagen – och att Sverige har ett bra utgångsläge internationellt sett för att uppnå målen.
– Företagen ser att i framtiden finns det ingen marknad om de inte arbetar med hållbarhet, säger hon.
Agenda 2030-delegationen
Regeringen tillsatte Agenda 2030-delegationen våren 2016. Deras uppdrag var bland annat att ta fram ett förslag på en handlingsplan för hur Sverige ska arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling.
I mars 2019 avslutade delegationen sitt uppdrag och presenterade sitt slutbetänkande. Det finns att läsa i Utvecklingsarkivet.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se