I förra veckan hade det gått 1000 dagar sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utvecklingsmagasinet har följt och rapporterat om utvecklingen från ett tidigt skede, exempelvis i dessa texter och samtal.
Den fullskaliga invasionen i inleddes den 22 februari 2022, men hade föranletts av att Ryssland invaderat och ockuperat den ukrainska Krimhalvön redan 2014. I den här artikeln ger skribenten Elise Olsson en tillbakablick på bakgrunden till invasionerna.
All utsänd personal från Sveriges ambassad i Ukraina kom att snabbt evakueras och ambassadens omlokaliserades tillfälligt till Polen. En månad in i den fullskaliga invasionen pratade FUF med Sidas dåvarande biståndschef i Ukraina, Cecilia Chroona, om hur myndigheten ställde om sitt arbete för att de skulle kunna fortsätta att stötta Ukrainas befolkning under helt nya omständigheter.
Att få hjälpen att nå dem som mest behöver den var långt ifrån enkelt. Snart konstaterades det att Ukrainas 2,7 miljoner invånare med någon form av funktionsnedsättning riskerade att bli utan skydd och stöd, skrev Julia Lundén Azzedine.
En betydande del av Sveriges historiska utvecklingssamarbete med Ukraina har gått till att främja demokrati och god styrning. Men under snart fem år av fullskaligt krig har inga demokratiska val kunnat hållas i landet. Under Almedalsveckan 2022 passade skribenten Andreas Klawitter på att fråga att representanter för bland andra Sveriges kommuner och regioner och International Center for Local Democracy hur Sverige bäst kan fortsätta att stötta demokrati och decentralisering i Ukraina.
Det var inte bara svenskar som snabbt tvingades att lämna Ukraina. Under 2022 uppskattas att 11,6 miljoner personer tvingades att fly, varav 5,7 miljoner sökte sig utanför Ukraina. Medan flyktingarna mottogs med öppna armar i ett initialt skede, började oro för kostnader att snart bli en faktor och stöden till flyktingar och mottagande organisationer började sina i vissa grannländer.
I Rumänien träffade FUF-korrespondenten Daniel Díaz den ensamstående mamman Tanya från Odessa som berättade sina knep för att få ekonomin att gå ihop. I ett annat reportage får vi också träffa Iryna Yetskalo som startat utbildningscentret Ukr Kids Club som undervisar ukrainska grundskoleelever i Timisoara, Rumänien.
För vissa var det lättare att fly landet än för andra. I samband med att den ukrainska regeringen utropade nödtillstånd förhindrades ukrainska män i åldrarna 18 till 60 år från att lämna landet. Tusentals afrikanska studenter försökte att lämna krigzonen, men många vittnade om särbehandling och diskriminering vid den ukrainska gränsen, skrev Hibo Yusuf Ahmed i april 2022.
Jordbruksfrågor blev en het fråga i ett väldigt tidigt skede när Ukrainas viktiga sädexporter stoppades efter att Ryssland kapat Ukrainas exportvägar genom Svarta havet. I en intervju med Anne Poulsen, nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme, berättade Elise Olsson om effekterna på världshungern.
När väl sädexporter återupptogs ledde det till prisdumpning i intilliggande länder. Stora protester bland EU:s bönder kom att följa. FUF-korrespondenten Jakob Kerren rapporterade från Bryssel.
Det är tydligt att den fullskaliga invasionen fick efterverkningar långt utanför Ukrainas gränser. I november 2022 samtalade Centralasiengruppernas Frida Ekerlund med forskarna Dr Diana Kudaibergenova och Zhanibek Arynov om hur geopolitiska strömningar påverkat Kazakstans utrikespolitik.
I debatten om Ukraina hamnar fokus ofta på krigsmateriel och finansiellt stöd till situationen i landet i rådande stund, men återuppbyggnaden av landet är något som många biståndsaktörer diskuterar redan nu.
Den fristående skribenten och tidigare Sidachefen Jan Bjerninger läste två böcker om Vietnam och fick anledning att reflektera över hur lärdomarna från återuppbyggnaden av Vietnam kan inspirera återuppbyggnaden av Ukraina när freden kommer.
Om lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik skrev även Magnus Walan (Diakonia) i en gästanalys för Utvecklingsmagasinet. Hans fem medskick till dåvarande regering i det fullskaliga krigets initiala skede var:
- Mer bistånd för att främja demokrati, jämställdhet och motverka konflikter – inte mindre
- Sverige måste stödja – inte blockera – åtgärder mot skatteparadis, korruption och för transparens
- Effektiva regelverk för företag och finansinstitutioner att respektera mänskliga rättigheter – täpp till kryphålen
- Snabbare omställning till förnybar energi gynnar både klimatet och mänskliga rättigheter och motverkar konflikter
- Sluta exportera krigsmateriel till diktaturer
Konflikterna i Mellanöstern har visat på svårt journalisters uppdrag är när propaganda och falsk information florerar och förstahandsvittnesmål är svåra eller omöjliga att tillgå.
– I dag utförs inte krig enbart på stridsfältet, utan mycket av krigföringen sker inom de informationsbubblor vi lever i, skriver skribenten Tanya i ett reportage från Almedalsveckan 2022.
I Tanyas reportage berättar hon mer om hur ukrainska journalister arbetar med att förmedla nyheter med livet som insats.
Det här är några texter och seminarier som FUF anordnat under de första 1000 dagarna av fullskaligt krig i Ukraina. Vi kommer att fortsätta att rapportera om utvecklingen i krig och fred.
Vill du läsa fler texter om utvecklingen i Ukraina? Du hittar alla tidigare texter och seminarier här.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se