The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

FUF:s ideella har följt och rapporterat om Ukraina under över 1000 dagar av fullskaligt krig. Foto: Taine Noble/ Unsplash.

Nyhet

1000 dagar av rapportering om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina

I förra veckan hade det gått 1000 dagar sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utvecklingsmagasinet har följt och rapporterat om utvecklingen från ett tidigt skede. Exempelvis i dessa texter och samtal.

Den fullskaliga invasionen i inleddes den 22 februari 2022, men hade föranletts av att Ryssland invaderat och ockuperat den ukrainska Krimhalvön redan 2014. I den här artikeln ger skribenten Elise Olsson en tillbakablick på bakgrunden till invasionerna.

I samtalet Ukraina och biståndet berättade dåvarande biståndschef vid ambassaden i Kiev om hur Sida ställde om sitt arbete mitt under invasionen.

All utsänd personal från Sveriges ambassad i Ukraina kom att snabbt evakueras och ambassaden omlokaliserades tillfälligt till Polen. En månad in i den fullskaliga invasionen pratade FUF med Sidas dåvarande biståndschef i Ukraina, Cecilia Chroona, om hur myndigheten ställde om sitt arbete för att fortsätta att stötta Ukrainas befolkning under helt nya omständigheter.

Att få hjälpen att nå dem som mest behöver den var långt ifrån enkelt. Julia Lundén Azzedine skrev snart om hur Ukrainas 2,7 miljoner invånare med någon form av funktionsnedsättning riskerade att bli utan skydd och stöd.

En betydande del av Sveriges historiska utvecklingssamarbete med Ukraina har gått till att främja demokrati och god styrning. Men under snart fem år av fullskaligt krig har inga demokratiska val kunnat hållas i landet.

Under Almedalsveckan 2022 passade skribenten Andreas Klawitter på att prata med representanter för Sveriges kommuner och regioner och International Center for Local Democracy om hur Sverige bäst kan fortsätta att stötta demokrati och decentralisering i Ukraina.

15-åriga Yana Pasechniuk och Vasilina Tarasova studerar på utbildningscentret Ukr Kids Hub i Rumänien. Där finns en psykolog som studenterna kan gå till. Yana Pasechniuk provade en gång, men kände att hon inte behövde det: “Jag pratar med mina vänner istället”, säger hon. Foto: Daniel Díaz.

Det var inte bara svenskar som snabbt tvingades att lämna Ukraina. Under 2022 uppskattas att 11,6 miljoner personer tvingades att fly, varav 5,7 miljoner sökte sig utanför Ukraina.

Medan flyktingarna mottogs med öppna armar i ett initialt skede, började oro för kostnader att snart bli en faktor och stöden till flyktingar och mottagande organisationer började sina i vissa grannländer.

I Rumänien träffade FUF-korrespondenten Daniel Díaz den ensamstående mamman Tanya från Odessa som delgav sina knep för att få ekonomin att gå ihop. I ett annat reportage får vi också träffa Iryna Yetskalo som startat utbildningscentret Ukr Kids Club som undervisar ukrainska grundskoleelever i Timisoara, Rumänien.

För vissa var det lättare att fly landet än för andra. I samband med att den ukrainska regeringen utropade nödtillstånd förhindrades ukrainska män i åldrarna 18 till 60 år från att lämna landet. Tusentals afrikanska studenter försökte att lämna krigzonen, men många vittnade om särbehandling och diskriminering vid den ukrainska gränsen, rapporterade Hibo Yusuf Ahmed i april 2022.

Margarethe (till vänster) och Alice (till höger) är båda köttbönder från Nederländerna. De har samlats i Bryssel tillsammans med andra bönder för att demonstrera mot EU:s frihandelsavtal med Ukraina. Bild: Jakob Kerren.

Matproduktionen blev en het fråga i ett väldigt tidigt skede. Ukrainas viktiga sädexporter stoppades efter att Ryssland kapat Ukrainas exportvägar genom Svarta havet. I en intervju med Anne Poulsen, nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme, berättade Elise Olsson om effekterna på världshungern. 

När väl sädexporterna återupptogs ledde det till prisdumpning i intilliggande länder. Stora protester bland EU:s bönder kom att följa. FUF-korrespondenten Jakob Kerren rapporterade från Bryssel.

Det är tydligt att den fullskaliga invasionen fick efterverkningar långt utanför Ukrainas gränser. I november 2022 samtalade Centralasiengruppernas Frida Ekerlund med forskarna Dr Diana Kudaibergenova och Zhanibek Arynov om hur geopolitiska strömningar påverkat Kazakstans utrikespolitik.

Jan Bjerninger, fristående skribent och tidigare chef för Sidas Asienavdelning, recenserade de två böckerna “Vietnam – en subjektiv betraktelse” och ”Vietnam. Navigating a Rapidly Changing Economy, Society, and Political Order”. Han menar att de ger en unik kunskap om Vietnams utveckling och hur landet ser ut i dag. Foto: manhhai. Källa: Flickr.

I debatten om Ukraina hamnar fokus ofta på krigsmateriel och finansiellt stöd till situationen i landet i rådande stund, men återuppbyggnaden av landet är något som många biståndsaktörer diskuterar redan nu.

Den fristående skribenten och tidigare Sidachefen Jan Bjerninger läste två böcker om Vietnam och fick anledning att reflektera över hur lärdomarna från återuppbyggnaden av Vietnam kan inspirera återuppbyggnaden av Ukraina när freden kommer.

Om lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik skrev även Magnus Walan (Diakonia) i en gästanalys för Utvecklingsmagasinet. I det fullskaliga krigets initiala skede var hans fem medskick till dåvarande regering:

  • Mer bistånd för att främja demokrati, jämställdhet och motverka konflikter – inte mindre
  • Sverige måste stödja – inte blockera – åtgärder mot skatteparadis, korruption och för transparens
  • Effektiva regelverk för företag och finansinstitutioner att respektera mänskliga rättigheter – täpp till kryphålen
  • Snabbare omställning till förnybar energi gynnar både klimatet och mänskliga rättigheter och motverkar konflikter
  • Sluta exportera krigsmateriel till diktaturer
Desinformation är en del av krigföringen i många konflikter. Som en del av den ryska propagandan spreds till exempel en falsk video som föreställde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs som uppmanade ukrainska soldater att lägga ner vapnen och kapitulera. Foto: President of Ukraine. Källa: Flickr. 

Just nu påminner konflikterna i Mellanöstern om på hur komplexa journalisters uppdrag blir när propaganda och falsk information florerar och förstahandsvittnesmål är svåra eller omöjliga att tillgå.

– I dag utförs inte krig enbart på stridsfältet, utan mycket av krigföringen sker inom de informationsbubblor vi lever i, skriver skribenten Tanya i ett reportage från Almedalsveckan 2022.

I Tanyas reportage berättar hon mer om hur ukrainska journalister arbetar med att förmedla nyheter med livet som insats.

Det här var några texter och seminarier som FUF anordnat under de första 1000 dagarna av fullskaligt krig i Ukraina. Vi kommer att fortsätta att rapportera om utvecklingen tills freden kommer och långt därefter.

Vill du fördjupa dig ytterligare i utvecklingen i Ukraina? Du hittar alla våra  tidigare texter och seminarier här

 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Den som vill kan också lämna sin e-postaddress för chansen att vinna en fuffig goodie-bag!

Starta enkäten