“Jag krigar vid utbildningens frontlinje”

I Casa Tineretului, ”Ungdomshuset”, en betongkoloss från kommunisttiden i Timisoara, huserar utbildningscentret Ukr Kids Hub – som undervisar ett 40-tal ukrainska grundskoleelever. I en av lokalerna sitter en grupp fjärdeklassare och har engelskalektion. De lär sig namnen på människokroppens olika delar och språkläraren Oxana Cotelea frågar vad “fot” kallas på engelska. Ett barn demonstrerar genom att lyfta sin egen över huvudet på klasskompisen bredvid.

I rummet intill sitter resten av utbildningscentrets personal. Bland dem finns centrets grundare Iryna Yetskalo. Hon lyser upp av nyheten att centret nyligen har fått igenom ett ekonomiskt stöd från UNICEF.

— Det är fantastiskt. Nu kommer vi att kunna ta in 100 studenter, förklarar Iryna Yetskalo.

Ett nav för ukrainsk identitet

Iryna Yetskalo är en av de tusentals ukrainska flyktingar som anlände till Rumänien i mars 2022. Hon kom till Timisoara, en av Rumäniens folkrikaste städer som ligger i Timis län – där ungefär 3 000 ukrainska flyktingar för närvarande bor.

– Jag visste inte var jag skulle ta vägen när jag lämnade Ukraina. Det var bara tänkt att jag skulle passera igenom Rumänien, inte stanna här. Men jag kände en välkomnande värme i Timisoara och att det fanns stöd att få, säger Iryna Yetskalo.

Hon bestämde sig för att stanna och började snabbt planera hur hon kunde bidra till att hjälpa sitt hemland från Rumänien.

– Jag ville göra något som involverade barn och utbildning.

Innan Rysslands invasion av Ukraina startade Iryna Yetskalo en tjänst som matchade ukrainska studenter med skolor, förskolor och fritidsaktiviteter världen över. I bagaget bar hon således den kunskap som krävdes för att starta utbildningscentret Ukr Kids Hub – som fyllde ett nödvändigt behov hos ukrainska familjer i Timisoara.

– Mammor kontaktade mig och sa att de saknade ett ukrainskt community för sina barn och unga, där de kan få vara med andra och tala sitt eget språk, berättar Iryna Yetskalo.

Ett halvår senare invigdes skolan officiellt. Studenterna har tillgång till sex lokaler för grundskole- och gymnasieklasser, men även medie- och underhållningsrum. Matematik, historia och idrott är några av ämnena som lärs ut på centret, men även språk som ukrainska, engelska och rumänska. Efter slutförda studier får studenterna ett giltigt ukrainskt examensbevis, och utöver det vanliga skolschemat finns det möjlighet för studenterna att gå på olika workshops och åka på utflykter. 

Tillfällig integration istället för assimilation

Av de många ukrainska familjer som flydde till Timisoara var det många föräldrar som inte ville placera sina barn i rumänska skolor. Staten å andra sidan ville inordna de ukrainska studenterna i det rumänska utbildningssystemet och undervisa på ukrainska, berättar Iryna Yetskalo.

– Föräldrarna vill att barnen studerar enligt en ukrainsk skolstandard för att kunna återvända till sitt hemland i framtiden.

Iryna Yetskalo påpekar att centret inte menar till att segregera barnen och ungdomarna från sin nuvarande hemvist, utan att låta dem få bevara sin ukrainska identitet på en plats där de känner sig säkra.

– Tanken är att integrera de tillfälligt i det rumänska samhället, men inte assimileras till det, som de ryska ockupanterna vill med oss ukrainare.

Det fanns många civilsamhällesorganisationer på plats i Rumänien för att hjälpa de ukrainska flyktingarna när de kom, men för Iryna Yetskalo var det viktigast att känna emotionell stabilitet först.

– Hjälporganisationerna ville sätta igång direkt med att integrera oss; “du borde lära dig rumänska, studera i rumänsk skola och skaffa ett rumänskt jobb”. Det går inte att tvinga någon till integration när du lider av stressen från att ha flytt ett krig, säger hon.

Kriget förstör skolan för barn och unga

Den ryska invasionen har lett till förstörelse av nära tusentals ukrainska utbildningsinstitutioner. Drygt 7,5 miljoner barn, 1,5 miljoner ungdomar och över 70 000 internationella studenter har påverkats av den väpnade konflikten, visar siffror från UNESCO. I mars aktiverades EU:s nödsystem för tillfälligt skydd, vilket ger ukrainska barn rätt till utbildning i det land de befinner sig.

Vissa länder har även infört egna stödåtgärder som offentlig utbildning med undervisning på ett minoritetsspråk. I Rumänien finns det 45 skolor och tio gymnasieskolor som lär ut på ukrainska. Rumänien erbjuder även ukrainska elever gratis boende på internatskolor och bidrag för studier.

I samband med Europas mobilisering meddelade Ukrainas utbildnings- och vetenskapsminister, Sergei Shkarlet, att alla barn som studerar utanför sina egna skolor och utomlands kommer att få ett intyg som bevis på avslutat läsår. Betygen kommer dessutom att registreras av den ukrainska skolmyndigheten, oavsett var de studerar.

Den 15 mars 2022 antogs en lag som innebär att ukrainska lärare kommer att kunna arbeta med sin genomsnittliga lön från vilken plats som helst som de tillfälligt befinner sig på.

“Vi satt bara hemma och pluggade och grät”

I ett av ungdomshusets många salar har en grupp tonåringar trängt in sig i ett hörn, nära det kalla fönsterljuset. Böjda över sina telefoner och surfplattor följer de onlineklasserna som lärarna håller från Ukraina. 15-åriga Yana Pasechniuk och Vasilina Tarasova har mattelektion. Båda studerar på högstadiet, men genom olika skolor. Centret erbjuder dem ett utrymme att studera och träffa vänner på – nästan som i en vanlig skola i Ukraina.

– Vi gillar att någon bestämde sig för att öppna det här centret. Innan det fanns så satt vi bara hemma och grät och pluggade, berättar Vasilina Tarasova.

Samtidigt nämner Yana Pasechniuk att onlineklasserna har sina nackdelar.

– Ibland behöver de avbryta lektionerna när flyglarmet ljuder för att gå ner i skyddsrummen, berättar Vasilina Tarasova.

Båda två flydde kriget men från olika städer. Yana Pasechniuk kom från Kherson, en stad på 280 000 invånare som ockuperades tidigt under invasionen. Den ukrainska armén har numera återtagit området under sin kontroll.

– När min stad ockuperades tvingades jag och min familj att resa genom Ryssland, Georgien, Turkiet, och Bulgarien för att komma till Rumänien, förklarar hon.

Vasilina Tarasova och hennes familj lämnade Sumy, en annan stad som var ockuperad av Ryssland fram tills att invånarna själva bidrog till att driva ut de ryska styrkorna i början av april 2022.

– Jag vaknade klockan fem på morgonen, mamma sa till mig att vi var tvungna att lämna hemmet. Jag var inte förberedd, jag hann inte packa, jag tog bara med mig det nödvändiga, berättar hon.

För många ukrainska flyktingar var Rumänien ett transitland vidare mot övriga Europa. Enligt tidningen ADZ-Online reste drygt tre miljoner ukrainska flyktingar genom Rumänien 2022, och nästan 100 000 stannade kvar. Efter krigsutbrottet mobiliserade företag, institutioner och organisationer i Timisoara kommun flera hjälpinsatser för ukrainska flyktingar.

I ett främmande land, utan några vänner från hemstaden inleddes en tuff period av ensamhet för de två tonåringarna Yana Pasechniuk och Vasilina Tarasova.

– De första tre månaderna här var svåra eftersom jag var helt ensam med min familj utan några av mina vänner, förklarar Yana Pasechniuk.

– Det var svårt för mig med. Jag bara grät och sov hela dagen, säger Vasilina Tarasova.

Yana Pasechniuk drömmer om att bli sångare och Vasilina Tarasova vill arbeta med design eller arkitektur. Men framtiden är svår att tänka sig i nuläget.

– Det känns som att vi aldrig kommer kunna återvända hem. Tanken på det går inte att hantera, säger Vasilina Tarasova.

“Det är så jag tjänar mitt land”

Kriget utkämpas inte bara på fronten. Rapporter vittnar om hur ryskockuperade områden även tar över ukrainska skolor och inför sitt eget skolsystem i hopp om att forma en yngre, lojal generation med en rysk världssyn. Kampen om studenterna är inget som Iryna Yetskalo tänker backa ifrån.

– Det gör ont att se hur mitt land brinner, men jag försöker göra allt jag kan för Ukraina från där jag är – på en säkrare plats, säger hon och fortsätter:

– Jag krigar vid utbildningens frontlinje, det är så jag tjänar mitt land. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se