Maidantorget där upploppen 2014 utgjorde startskottet för Ukrainas tysta revolution. Tystheten refererar till den demokratimotor som decentraliseringen har varit i Ukraina. Foto: Juan Antonio Segal. Källa: Wikimedia commons.

Reportage

Rysslands invasion sätter press på Sveriges demokratiförsvar i Ukraina

Den decentraliseringsreform som har pågått i Ukraina sedan 2014 har beskrivits som en av huvudorsakerna till landets tappra motstånd i kriget mot Ryssland som inte fanns med på omvärldens analytikers kalkylark. Sverige har en avgörande betydelse för reformens fortsatta överlevnad.

Det är inte många länder vars samhällsbärande institutioner hade klarat det enorma trycket av en invasion från främmande makt. Den militära asymmetrin mellan Ukraina och Ryssland ledde många av omvärldens analytiker under krigets första skeenden till slutsatsen att Kiev skulle falla – om inte inom några dagar, så inom veckor. Orsaken till det oväntade motståndet har däremot gått något obemärkt förbi, poängterar Erik Faxgård, projektledare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) International, under de inledande minuterna i ett seminarium under Almedalsveckan som bedyrade Sveriges viktiga roll för Ukrainas demokratisering.

Orsaken till Ukrainas motståndskraft går under namnet “den tysta revolutionen” som tog vid efter Maidanrevolutionen 2014. Tystheten i revolutionen refererar till den demokratimotor som decentraliseringsreformen i Ukraina representerar. Genom att bryta sig fri från den inneffektiva gamla sovjetiska centralstyrningen har Ukrainas lokaldemokrati stärkts.

– Utan att överdriva kan jag säga att de lokala självstyrena i dag utgör både en armé och ett vapen. De är landets pålitliga hemmafront och ett starkt stöd till Ukrainas beväpnade styrkor, säger ukrainske vice regionalminister Vjatjeslav Nehoda under sitt tacktal vid mottagandet av ett polskt decentraliseringspris den 27 maj i år.

Sveriges roll i Ukraina

Förståelsen för Sveriges roll i återuppbyggelsen, och i synnerhet för SKR International, är på blodigt allvar för ukrainare.

– “SKR måste tillbaka till Ukraina efter segern, utan SKR kommer vi inte kunna bygga upp Ukraina igen.” Den här personen var inte den enda som kom fram till mig och pratade om SKR. Ministrar, frontsoldater och vanliga civila ville prata med mig om SKR. Det har jag aldrig varit med om i Sverige, säger riksdagsledamoten Anders Österberg (S) om sitt besök till olika kommuner i Kievregionen, under ett seminarium arrangerat av SKR.

Vad som åsyftas är just kapacitetsbyggandet som Sverige, med världens äldsta historia av lokala självstyren, kan bidra med.

– Svenska kommuner behöver involvera de lokala självstyrena direkt och stötta dem. Absolut med humanitär hjälp, men inte bara. Vi tror att den här kapacitetsutvecklingen som har pågått innan behövs lika mycket nu för det kommer vara förutsättningen för återuppbyggandet av Ukraina, säger Susanna Dellans, programdirektör på Sida, under samma seminarium.

Även den svenska grenen av International Center for Local Democracy (ICLD) har öppnat upp för unika partnerskap där region Gotland och Mariestads kommun är i nära dialog med ukrainska kommuner.

– Det är ett erfarenhetsutbyte där man lär av varandra och där det många gånger är en aha-upplevelse om hur duktiga en kommun utomlands kan vara på till exempel medborgardialog. Och där har Sverige mycket att lära av sina partnerskap, säger Johan Lilja, generalsekreterare för ICLD, i en intervju med Utvecklingsmagasinet.

Demokratiutvecklingsarbetet börjar på lokal nivå, enligt Johan Lilja, ICLD:s generalsekreterare. Foto: ICLD.
Hotet från Ryssland och Ukrainas fortsatta demokratisering

Men i och med Rysslands invasion har risken för återcentralisering blivit högaktuell.

Erik Faxgård, projektledare på SKR International. Foto: SKR.

– Just nu är det krigets lagar som råder och ett krig innebär nästan alltid en återgång till centralisering. Vi hoppas det blir tillfälligt men det finns många som är genuint oroliga. Däremot tyder allting på att president Volodymyr Zelenskyj och hans regeringskansli vill att decentraliseringen ska fortsätta, säger Erik Faxgård i intervju med Utvecklingsmagasinet.

Den politiska viljan för decentraliseringsreformen är även starkt förankrad hos befolkningen. Opinionsmätningar av den ideella organisationen International Republican Institute, som arbetar med främjande av demokrati och politisk inkludering i Ukraina, indikerar att stödet för decentraliseringsreformen är utbrett och att landet är betydligt mer enat i dag jämfört med 2014 under annekteringen av Krim.

Mätningar av Freedom House bekräftar att decentraliseringen ändå pågår samtidigt som kriget rasar för fullt. Deras index för lokaldemokratisk styrning i Ukraina har ökat under 2022 och blivit mer pålitlig, transparent och inkluderande. Därmed verkar det som att dilemmat mellan ett hårdare tag om nationens säkerhet och att ytterligare främja demokratiseringsprocessen upplöses genom decentralisering av makt, menar Natalia Sabadash, forskare i statsvetenskap från Chernivtsi Yuriy Fedkovych National University.

Men även om den politiska viljan för demokrati är stark och decentraliseringen göder Ukrainas motståndskraft, finns det andra oroande utvecklingar till följd av Rysslands invasion.

Redan innan invasionen har hotet från Ryssland stöpt betydelsen av presidentposten allt brantare mot den av överste befälhavare och introducerar risken för auktoritära politiska krafter att ta sig allt större friheter att verka utanför rättsstatens principer, menar Mikhail Minakov, politisk tänkare och filosof, samt Mathew Rojansky, direktör för Kennan Institute på Wodrow Wilson Center.

– En fråga ukrainarna inte får ducka för är att inte låta rädslan för desinformation och påtryckningar från Ryssland att stänga ner fria medier och oliktänkande. Den andra frågan är etnicitetsfrågan. Det största hotet mot lokaldemokratin skulle vara om man exkluderar olika rysktalande grupper, säger Johan Lilja.

Fria medier har begränsats under året och inhemska sanktioner, utfärdade av myndigheten för National Security and Defense Council (NSDC), har placerats på ett flertal journalister, vilket har lett till att tre tevekanaler har stängts ner, visar samma rapport från Freedom House. Inskränkningar kommer i rak efterföljd till en anti-oligarkslagstiftning hösten 2021 som ger president Zelenskyj och NSDC mandat att föra register över och placera sanktioner på personer, privata företag och medieföretag som de anser vara kopplade till oligarker – utan rättslig prövning.

Rapporten pekar mot att även om Ukraina har gjort framsteg vad det gäller lagstiftning som respekterar och främjar civilsamhället, etniska minoriteter och mänskliga rättigheter har de balanserats av bakslag som inneburit ökad makt för presidentposten och NSDC där utrymmet för oliktänkande har begränsats mer och mer.

Demokratiutvecklingsarbetet måste utgå från att bygga upp motståndskraft, vilket börjar på den lokala nivån, menar Johan Lilja. Sida, SKR International, ICLD och Sveriges kommuners insatser har därmed varit en liten men ett viktigt steg på vägen i att omdirigera demokratistöd till demokratiförsvar gentemot den tredje autokratiseringsvågen.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Starta enkät