”Klimatförändringar innebär i praktiken vattenförändringar”, skriver debattörer i samband med Världsvattendagen som var den 22e mars.
Av: Erica Fahlström
Under den senaste veckan har miljö och klimat varit ett populärt debattämne, tillsammans med bland annat Världsvattendagen och att svensk handel kan främja mänskliga rättigheter. Några debattörer har särskilt lyft hur klimatförändringarna orättvist drabbar redan utsatta grupper hårdast, men också hur en global ojämlikhet påverkar lösningar och aktuell klimatpolitik.
27 mars, 2019, Aktuell debatt
EU:s biståndsbudget kan komma att finansiera alltmer av EU:s gränskontroller, tror debattören Bodil Valero. Foto: Bőr Benedek (CC BY 2.0)
Av: Bodil Valero
Imorgon ska EU rösta om att slå ihop flera olika program för finansiering av utrikes- och utvecklingssamarbete. Det kan göra så att fokus skiftar från fattigdomsbekämpning till att värna EU:s egna intressen. EU:s biståndspengar ska inte gå till försvarsändamål eller till att stoppa flyktingar vid gränserna, skriver miljöpartisten Bodil Valero.
26 mars, 2019, Debatt
Vi är i en avgörande förändringsprocess från fossila bränslen till förnyelsebar energi. Foto: Tom Brewster (CC BY 2.0)
Av: Lina Lockean
Vi tycks sitta fast i en avgörande förändringsprocess. I övergången från fossila bränslen till förnyelsebar energi, från individualism till kollektivism och kapitalism till cirkulär ekonomi måste mycket som tagits för givet ifrågasättas. Berättelserna som höginkomstländer byggt sina strukturer på, såsom “imorgon blir en bättre dag” och “marknaden kan växa för alltid” sätter ofta käppar i […]
Läs mer »
22 mars, 2019, Ledare
Den irakiska lagen ger kvinnor många rättigheter, men i praktiken ser det annorlunda ut.
Av: Klara Strömberg
Irak har länge präglats av konflikt och står idag inför en återhämtningsprocess efter att stora delar av landet varit ockuperat av terroristorganisationen Islamiska Staten. Katarina Carlberg från Kvinna till Kvinna berättar om den aktuella situationen för kvinnor i Irak.
21 mars, 2019, Intervju
Enligt Amnesty har 2017/2018 varit år av politisk hätskhet, och många politiska ledare har bidragit till ökat avstånd mellan människor.
Källa: Flickr
Av: Molly Jerlström
Ökar antalet konflikter i världen? Eller blir världen bara en bättre och bättre plats, i linje med Hans Roslings fantastiska budskap? Vad är det egentligen som triggar en konflikt? I en omvärld som verkar vara lika full av “fake news” som av fakta är det svårt att veta vad man ska tro. För att bilda […]
Läs mer »
21 mars, 2019, Krönika
Forskningsrön belyser hur väpnade grupper utnyttjar naturkatastrofer för effektiviserad militant rekrytering.
Foto: Sven Lachmann, Pixabay
Av: Linn Debove
En mångårig och svår torka i Kirkuk, Irak ledde år 2012 till att många gick med i den islamiska staten. Forskningsrön pekar på att rekrytering till väpnade grupper kan vara effektiv i torkans eftersvall.
21 mars, 2019, Reportage
Av: Annika Engwall
Freds- och konfliktforskare vid Uppsala Universitet har som mål att kunna förutspå väpnade konflikter världen över. Om de lyckas kan humanitär hjälp nå fram tidigare och konflikter kan hanteras fortare. FUF har talat med forskaren Håvard Hegre för att höra mer om hur detta skulle vara möjligt.
21 mars, 2019, Intervju
Men när är olydnaden legitim? Hur kan konflikten mellan det civila och det statliga analyseras? skriver Vsevolod Lukashenok. Foto: Takner, Flickr
Av: Vsevolod Lukashenok
Civilsamhället verkar i ett allt mer krympande utrymme, konstaterar rapporter från CIVICUS, Forum Syd och Concord. I Ryssland, Turkiet, Israel, Uganda och Kina, bland andra, har yttrande-, mötes- och organisationsfriheten begränsats. För att bedriva verksamhet i de fall där det statliga våldsmonopolet också blir ett åsiktsmonopol, tvingas aktivister att använda sig av civil olydnad – […]
Läs mer »
21 mars, 2019, Krönika
Kambodja är ett av 47 länder som ingår i
handelsprogrammet. Everything But Arms, men riskerar nu att uteslutas. Foto: Matthew Klein, Flickr.
Av: Sara Haid
Kambodja riskerar att bli uteslutna ur EU:s handelsprogram på grund av landets bristande respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.
21 mars, 2019, Nyhet
De gula västarna i Frankrike kommer ur en konflikt mellan klimat och välstånd. Foto: Patrice Calatayu (CC BY-SA 2.0)
Av: Klara Malmén
Mitt första möte med Des Gilets Jaunes (“De gula västarna”) var när jag under november månad studerade i Paris, samma tidpunkt som demonstrationerna började. Orsaken till demonstrationerna skriver Molly Jerlström om i sin krönika ”Backlash för miljöreformer i Frankrike”. Jerlström skriver att demonstrationerna orsakats av en konflikt ”mellan en miljövänlig politik och människors ekonomiska och […]
Läs mer »
21 mars, 2019, Krönika
