Bistånd som används för att öka privata investeringar brukar kallas blandfinansiering. Mats Hårsmar skriver om reaktionerna på en ny rapport på ämnet.
Av: Mats Hårsmar
Hur ska man få mesta möjliga utvecklingseffekt av det internationella biståndet – som trots sin storlek är en begränsad resurs? Så kallad blandfinansiering är en form av utvecklingssamarbete som givarländer ser olika på, skriver Mats Hårsmar. Han har projektlett en ny rapport på temat från Expertgruppen för biståndsanalys.
10 mars, 2020, Gästkrönika
I Guatemala saknar kvinnor i jordbruket ofta formell äganderätt till marken de brukar. Det gör att de har sämre förutsättningar att göra investeringar och planera för att anpassa sig till klimatförändringarna. På bilden kvinnor från jordbrukskooperativet Madre Tierra. Foto: Jesper Klemedsson
Av: Anders Lago, Anna Tibblin, Britta von Schoultz, Erica Lundgren, Helen Persson, Lotta Folkesson och Tommy Ohlström
Korkat, sa FN:s generalsekreterare nyligen, om ojämställdheten i världen. Han har rätt. Bristande respekt för kvinnors rättigheter är en orsak till att kvinnor dör i kampen för sin mark och mot klimatförändringarna. Sverige måste driva på för kvinnors demokratiska rättigheter, skriver biståndsorganisationen We Effects styrelse.
9 mars, 2020, Debatt
Kvinnor i världen odlar en stor del av maten till sina familjer. Samtidigt är de mer utsatta för klimatförändringar än män.
Av: Lisa Tover
Kvinnor löper 14 gånger högre risk än män att dö av naturkatastrofer orsakade av klimatförändringar. Samtidigt är det ofta kvinnor som i stor utsträckning odlar maten och föder världen. Det är hög tid att de kvinnor och icke-binära som drabbas av klimatförändringarna blir hörda och inkluderade, skriver Lisa Tover som just nu praktiserar bland småbrukare i Colombia.
6 mars, 2020, Debatt
Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander jobbar på Act Svenska Kyrkan som just gett ut en rapport om bistånd som blandas med kommersiellt kapital.
Av: Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander
Att kombinera bistånd med kommersiellt kapital – så kallad blandfinansiering – är en viktigt metod för att öka de privata investeringarna i hållbar utveckling. Men det finns tillfällen då blandfinansiering är olämpligt. Till exempel ska det inte få påverka beslut om privatiseringar inom vård och utbildning. Det är en av slutsatserna i en ny rapport av Act Svenska kyrkan.
5 mars, 2020, Debatt
De migranter som försöker ta sig in i EU rör upp starka känslor på debatt- och ledarsidor i Sverige. Foto: Freedom House
Av: Rine Mansouri
Efter att Turkiet öppnade sina gränser mot Grekland i helgen har det debatterats om Sveriges ansvar att ta emot flyktingar och respektera asylrätten. Debatt- och ledarsidor har förespråkat alltifrån hårdare gränser till mer solidaritet med de människor som flyr.
5 mars, 2020, Aktuell debatt
Det finns mycket kvar i kampen för jämställdhet, både i Sverige och i världen. Det skriver Centerkvinnornas Susanne von Tiedemann. Foto: Pablo Valerio / Pixabay
Av: Susanne von Tiedemann
Va? Vad sa du, jobbar du på ett kvinnoförbund? Ursäkta, men behövs verkligen kvinnoförbund? Sverige är ju jämställt. Ganska ofta möts jag av den reaktionen då jag berättar var jag jobbar. Jag är generalsekreterare på Centerkvinnorna, Centerpartiets kvinnoförbund. Jag brukar svara att så länge det finns jämställdhetsrelaterade orättvisor som drabbar kvinnor, behövs medveten särorganisering i […]
Läs mer »
4 mars, 2020, Gästkrönika
I samband med naturkatastrofer som cyklonen i Moçambique samlas det fortfarande in stora och ökande belopp. Men det finns många andra motiv för biståndet, skriver biståndsexperten Lennart Wohlgemuth. Foto: Africom (CC BY 2.0)
Av: Lennart Wohlgemuth
Ända sedan vi började med svenskt officiellt bistånd har solidaritet varit det viktigaste motivet för att ge stöd till världens fattiga i deras strävan för utveckling. Under senare år har det motivet ifrågasatts allt mer. Men det finns också andra viktiga motiv för att fortsätta med bistånd, skriver biståndsexperten Lennart Wohlgemuth.
2 mars, 2020, Debatt
Den kinesiska domen mot den svenske förefattaren och förläggaren Gui Minhai har skapat spänningar mellan Sverige och Kina. Bild: Pixabay och Chris McKenna (CC BY-SA)
Av: Rebecka Rönnegård
Efter domen mot Gui Minhai ställs Sveriges diplomatiska relation till Kina mot ett skarpt agerande för mänskliga rättigheter. Det har skapat debatt på svenska opinionssidor. Dessutom uppmanar 14 europiska utrikesministrar till vapenvila efter en upptrappad konflikt i den syriska provinsen Idlib.
27 februari, 2020, Aktuell debatt
Först när vi ser människor som lever i hunger som en del av lösningen kan vi avskaffa hunger, skriver The Hunger Project. Foto: Johannes Odé
Av: Silvia Ernhagen
Hungern i världen har länge minskat, men de senaste fyra åren har världshungern ökat igen. Rapporter från FN visar att var nionde människa nu går och lägger sig hungrig. Det är en skrämmande utveckling och med tio år kvar tills Agenda 2030 ska vara nådd – och hungern utrotad – måste vi växla upp arbetet, skriver Silvia Ernhagen på The Hunger Project.
27 februari, 2020, Debatt
Det är hos världens småbrukare som de hållbara lösningarna finns, inte hos stadsbor som jag själv, skriver gästkrönikören Joakim Billtén. Foto: Piqsels och CIAT (CC BY-SA)
Av: Joakim Billtén
Som uppvuxen i en stad som Stockholm har jag begåvats med en bristande känsla för var mat faktiskt kommer ifrån. Som ung och ända tills idag har jag tänkt att maten faktiskt kommer därifrån matbutiken, från en liten åker någonstans under butiken. Men så är det ju förstås inte. När jag började min praktik på […]
Läs mer »
25 februari, 2020, Gästkrönika
