Alla publicerade artiklar inom denna kategori.
MUF Uppsala läns andre vice ordförande Andreas Celan argumenterar för att den svenska biståndsbudgeten behöver sänkas med hänvisning till att pengarna inte används effektivt och går till korruption. Vi i SSU är av en annan uppfattning: biståndsbudgeten bör inte sänkas och 1%-målet ska försvaras, det skriver Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppland.
18 mars, 2021, Debatt
Av: Jennie Aradszky och Zozan Palonen Uzun
Under veckan har det i samband med internationella kvinnodagen debatterats jämställdhet. Sveriges regering arbetar aktivt med förslag för att stärka jämställdheten, både nationellt och globalt. Samtidigt har Sverige tappat på vissa områden enligt EU:s jämställdhetsindex . – Det är sådant som vi har svårt att ta till oss, för att vi tror att vi är bäst på jämställdhet i Sverige, säger genusforskaren Anneli Häyrén till DN.
15 mars, 2021, Aktuell debatt
Tillsammans arbetar fackföreningsrörelsen globalt med jämställdhet, här på ett seminarium i Benin. Foto: Lina Karlsson
Av: Sofia Östmark
Runt om i världen har fler kvinnor än män förlorat inkomst och jobb under covid-19-pandemin. Därför är starka fackföreningar särskilt viktiga just nu. Tillsammans kan vi sätta stopp för den allvarliga, historiska tillbakagången för kvinnor i arbetslivet, menar Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union.
12 mars, 2021, Debatt
Av: Håkan Svenneling
Jakten på vaccin har inte undgått någon. Först handlade jakten om att uppfinna vaccin; nu handlar det om att tillverka det. Den internationella solidariteten sätts på prov när patent ser till att läkemedelsföretag går före människors liv och hälsa, samtidigt som den globala ojämlikheten exponeras och förvärras. Det skriver Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson, Vänsterpartiet.
11 mars, 2021, Debatt
Av: Linnea Boström
Under den gångna veckan har barns rättigheter debatterats. DN:s granskning om internationella adoptioner var inne på sin andra vecka och OmVärlden tog upp regeringens agerande kring de svenska barn som lever i fångläger i Syrien. Sverige som humanitär stat har ifrågasatts samtidigt som problem med auktoritära regimer har diskuterats.
8 mars, 2021, Aktuell debatt
Foto: Rod Waddington, Flickr
Av: Pierre Frühling
Somliga tystnader kan leda till katastrof. Situationen i Tigray i norra Etiopien utgör i dag ett dramatiskt exempel. Kriget i Tigray fortsätter, svälten har antagligen redan börjat och kan snart bli oerhört omfattande. Den etiopiska regeringen hindrar fritt tillträde för humanitära insatser, och nekar tillstånd för oberoende journalister liksom för undersökningar av övergrepp och massakrer. Men för omvärlden verkar människorna i Tigray inte finnas.
4 mars, 2021, Debatt
Av: Frida Ekberg Berry och Josefine Hagby
I veckan presenterade utrikesminister Ann Linde regeringens Utrikesdeklaration för 2021. Nato-debatten ledde återigen till splittring och konflikt bland beslutsfattarna. Utrikesministern valde istället att fokusera på det globala samarbetets roll för en solidarisk säkerhetspolitik.
1 mars, 2021, Aktuell debatt
Av: Elin Petersson
Att leva utan bil, undvika flygresor, byta till en växtbaserad kost och skaffa färre barn är några förändringar som har stora miljöfördelar och därför bör prioriteras. Trots detta kopplar många konsumenter miljövänlighet till mindre effektiva förändringar som att välja närproducerade produkter, ekologisk mat eller införa en vegetarisk dag i veckan. Om allmänheten saknar förmågan att kunna skilja effektiva förändringar från ineffektiva, är chansen låg att Sverige når konsumtionsrelaterade miljömål, menar Elin Petersson, student vid Linnéuniversitetet.
26 februari, 2021, Debatt
Av: Andreas Celan
Flera fall av misslyckade biståndsprojekt visar att Sida inte kan säkerställa att biståndspengarna går dit de ska. Av denna anledning bör biståndsbudgeten minskas och en större del av biståndspengarna gå till att göra nödvändiga satsningar i Sverige, det menar Andreas Celan, Moderata ungdomsförbundet i Uppsala.
26 februari, 2021, Debatt
Att flyga eller inte flyga, det är frågan. Källa: Piqsels
Av: Anna Wildeke
Att länder och företag klimatkompenserar är positivt för miljön. Men tillvägagångssättet möter även kritik, vissa menar att kompensationen blir ett slags avlatsbrev som rättfärdigar en redan alltför hög konsumtion. Enligt Eva Lövbrand, biträdande professor vid Linköping universitet, räcker det inte med klimatkompensation för att nå målen inom Parisavtalet – det krävs också drastiskt minskade utsläpp.
18 februari, 2021, Reportage