Effekter på rättvisa och demokrati både inom och utanför Sveriges gränser har varit föremål för diskussioner i veckan som gått. Grafik: Canva.
Av: Elianne Kjellman
I en vecka som präglats av diskussioner om regeringens höstbudget, Kombispel och åtalspunkterna mot Richard Jomshof har debatten om globala frågor fått tillbaka stå något. Men mellan inrikespolitiska debatter inspirerade demokratins dag till meningsutbyten om tillståndet för demokratin i Sverige. Situationen i Mellanöstern är också fortsatt aktuell, inte minst efter veckans händelser i Libanon.
23 september, 2024, Aktuell debatt
Den nya utrikesministern har tidigare varit migrationsminister i Ulf Kristerssons regering. Åsikterna på ledarsidorna går isär om vilka delar av världen som Maria Malmer Stenergard (M) borde fokusera på i sin nya roll. Foto: News Øresund, Henrik Smångs. Källa: Flickr.
Av: Agnes Fältman
Maria Malmer Stenergard efterträder Tobias Billström på utrikesministerposten. Johan Forssell blir ny migrationsminister och Benjamin Dousa, tidigare vd på Företagarna och tankesmedjan Timbro, tar över som bistånds- och utrikeshandelsminister. Ministerbytena har väckt stor debatt om regeringens utrikes- och biståndspolitik samt om vilken roll Sverige borde inneha på den internationella arenan.
16 september, 2024, Aktuell debatt
Tobias Billström meddelade i onsdags att han avgår från utrikesministerposten. Beskedet har lämnat många frågor om orsakerna till avgången och vem som ska efterträda honom. På bild: Utrikesminister Tobias Billström. Foto: Josefine Stenersen. Källa: Flickr.
Av: Benjamin Frisk
Budgetbesked om klimatpolitiken har överskuggats av det plötsliga avgångsbeskedet från utrikesminister Tobias Billström som har kommit att dominera debatten på ledarsidorna den gångna veckan. I diskussionerna om regeringens reformagenda för biståndspolitiken har SvD publicerat två texter med kritik mot Sidas resultatrapportering och uppgifter om att tidigare generaldirekt
9 september, 2024, Aktuell debatt
Storbritannien har varit en pionjär inom internationellt utvecklingssamarbete, men under de senaste åren har landets bistånd successivt minskat. Labour-partiet, som vann valet i början av juli, är positiva till att öka biståndet igen, men förändringen väntas dröja. Foto: Sgt Neil Bryden/RAF. Källa: Flickr.
Av: Tova Tabacsko
Krig, konflikter och klimatförändringarna leder till ökade behov av bistånd runt om i världen, främst i globala syd. Trots det uteslöt den tidigare brittiska regeringen en ökning av biståndet i budgeten, vilket har kritiserats av flera hjälporganisationer. Det brittiska Labour-partiet, som nyligen säkrade egen majoritet i parlamentet, är däremot positivt inställda till att återgå till högre 0,7 procent av BNI – men förändringen väntas dröja.
22 juli, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
FUF:s nättidning Utvecklingsmagasinet tipsar om fem reportage du kan läsa i sommar. Foto (till vänster): John Cyprian. Foto (till höger): Jakob Kerren.
Strikta hbtqi-lagar i Uganda, ojämställdhet i tysktalande Europa och kultur som hotas när slumområde i Indien ska rustas upp. Utvecklingsmagasinet tipsar om fem reportage – om bland annat dessa ämnen – för semesterresan, hängmattan eller lunchrasten på sommarjobbet.
17 juli, 2024,
Kvinnors negativa särställning på arbetsmarknaden hänger ofta ihop med att de får barn och är föräldralediga. Så är exempelvis fallet i Österrike och de kulturella grannarna Tyskland och Schweiz. “Det finns en outtalad förväntan på kvinnor att utföra det obetalda arbetet i hemmet”, säger den österrikiska socialantropologen och förskolepedagogen Hannah Büchel till Utvecklingsmagasinet. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
quo och vill se en förändring.
24 juni, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Thomas Hammarberg tar emot FUF-priset från styrelseledamot Lennart Wohlgemuth.
Thomas Hammarberg tilldelas FUF-priset 2023 för att han med stort engagemang och skicklighet har initierat, drivit och lett insatser till försvar för mänskliga rättigheter, och mot rasism och diskriminering. Genom sitt starka engagemang för barnrättsfrågor var han bland annat pådrivande för tillkomsten av FN:s barnkonvention. I en tid när fri- och rättigheter utsätts för nya […]
Läs mer »
11 juni, 2024
EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, har riktat in sig på techjättar som Google och Apple. Och EU:s ständiga krig mot techjättarna skapar ett dåligt rykte bland teknikföretag, skriver Jakob Kerren, FUF-korrespondent baserad i Bryssel.
Foto: EU-parlamentet. Källa: Wikimedia commons.
Av: Jakob Kerren
Bryssel har upprepade gånger drabbat samman med globala teknikjättarna. Ofta berättigat. Men EU borde försöka skaka av sig den teknikfientliga bilden om man vill ha en chans i kapplöpningen om framtiden.
7 juni, 2024, FUF-korrespondenterna, Krönika
Nya migrationssamarbeten i EU har länge varit högt på agendan, inte minst sedan den så kallade flyktingkrisen 2015. Utvecklingsmagasinet förklarar vad EU:s nya migrationspakt handlar om – och rösterna för och emot den. Foto (till vänster): Håkan Dahlström. Källa: Wikimedia commons. Foto (till höger): Mstyslav Chernov. Källa: Wikimedia commons.
Av: Adam Hansen
I april slutligen igenom en ny migrationspakt. Medan den breda mitten i Europarlamentet anser att pakten utgör en viktig kompromiss och skapar solidaritet har både människorättsorganisationer och invandrarkritiska röster kritiserat överenskommelsen. reder ut argumenten för och emot pakten.
5 juni, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar
Under de senaste 30 åren har det humanitära biståndet blivit en viktig del av EU:s arbete. Men det kommande parlamentsvalet kan komma att ändra riktningen för EU som humanitär biståndsaktör. Foto: EU/Louiza Ammi. Källa: Flickr.
Av: Adam Hansen
Med ett ökat globalt behov av humanitärt bistånd har EU:s roll som biståndsaktör blivit viktigare än någonsin. Men vilken del av EU ansvarar för det humanitära biståndet? Vilka principer styr? Och hur kan det stundande parlamentsvalet komma att påverka EU:s bistånd? Utvecklingsmagasinet reder ut svaren på dessa frågor.
4 juni, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar
