Sedan 2022 kan Ungern inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många unga och högutbildade personer väljer att lämna. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimatväljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
26 februari, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Förra veckan gick kriget i Ukraina in på sitt tredje år. I och med det krävde debattörer bland annat ökat militärt stöd till Ukraina och skärpta sanktioner mot Ryssland. Foto: President of Ukraine. Källa: Flickr.
Av: Kansliet
Förra veckan var det två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, vilket präglade de svenska opinionssidorna. Flera debattörer menade att Sverige, EU och världen måste göra mer för att få slut på kriget.
26 februari, 2024, Aktuell debatt
Flera väpnade konflikter plågar Etiopien och landets ekonomi är i kris. Risken är stor för en omfattande katastrof. I en gästanalys skriver Pierre Frühling, som har jobbat med utvecklingsfrågor i 40 år, om de pågående konflikterna i landet – och vad som kan göras för att stävja dem. Foto: Voice of America. Källa: Garystockbridge.
Av: Pierre Frühling
Läget i Etiopien är kritiskt. Det pågår flera väpnade konflikter i landet, samtidigt som livsmedelsbristen breder ut sig och ekonomin är i kris. Risken är stor för massvält i Tigray – regionen som har varit drabbad av en av nutidens blodigaste och mest destruktiva krig. Utan dialog mellan ledare för landets olika folkgrupper om hur gränsdragningarna ska se ut mellan regionerna och vilket styrelseskick landet ska ha är det svårt att se hur någon verklig fred ska kunna åstadkommas i Etiopien. Det skriver Pierre Frühling, tidigare diplomat, biståndsarbetare och journalist.
19 februari, 2024, Analys
Under den gångna veckan har bland annat EU:s framtid diskuterats på svenska debatt- och ledarsidor, med anledning av det kommande valet till Europaparlamentet i sommar. Foto: European Parliament. Källa: Wikimedia commons.
Av: Ida Nilsson och Adam Hansen
Inför det kommande Europaparlamentsvalet, som infaller i juni i år, ökar debatten om Sveriges roll i EU och unionens framtid. Centerpartiet kräver att EU inför ekonomiska påföljder för länder som inte lever upp till målen för klimatomställningen, medan Sverigedemokraterna förespråkar en omstrukturering av EU-politiken och stärkt beslutsfattande på nationell nivå. Även den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död har uppmärksammats i debatten under den gångna veckan.
19 februari, 2024, Aktuell debatt
Över 1 000 artister – däribland Eric Saade, Robyn och Timbuktu – vill utesluta Israel från Eurovision, med hänvisning till landets krigföring i Gaza. Men artisternas upprop har väckt kritik på bland annat Dagens Nyheters ledarsida. Foto (till vänster): WAfa/APAimages. Källa: Wikimedia commons. Foto (till höger): AnnCatrin Blyckerts. Källa: Wikimedia commons.
Av: Ina Carlsson och Fleur Riller Lendemar
I takt med att den europeiska musiktävlingen Eurovision song contest närmar sig har röster runt om i världen höjts med uppmaning om att Israel ska portas från tävlingen – på grund av kriget i Gaza. I en debattartikel kallar över 1 000 artister tv-unionen EBU för dubbelmoralisk, och Israels medverkan i Eurovision för en ”bagatellisering” av folkrättsbrott. Dagens Nyheters ledarredaktion menar å andra sidan att det inte alls är hyckleri att vilja bojkotta Ryssland men släppa in Israel i musiktävlingen.
12 februari, 2024, Aktuell debatt
Under tisdagen svarade statssekreterare Diana Janse på frågor om bland annat regeringens stöd till det svenska civilsamhället, det minskade kärnstödet till FN och prioriteringen att biståndet ska gynna svenska intressen. Foto: FUF.
Av: Kansliet
Regeringens ändringar i Sveriges biståndspolitik innebär bland annat ett ökat fokus på handel, migration och Ukraina. Men ändringarna har väckt reaktioner, inte minst från civilsamhällesorganisationer. Så hur ser regeringen egentligen på det svenska civilsamhällets roll i utvecklingssamarbetet? Och varför har man valt att minska kärnstödet till FN i en värld fylld av kriser? Det var några av frågorna som diskuterades under FUF:s samtal med Diana Janse, statssekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).
7 februari, 2024, Nyhet
I maj 2023 trädde en strikt anti-gay lag i kraft i Uganda. Detta har drastiskt förändrat livet för många hbtqi-personer i landet, som antingen har behövt fly därifrån eller riskerar att möta förtryck och förföljelse på hemmaplan. Utvecklingsmagasinet har pratat med två av dem. Fotokälla: John Cyprian.
Av: Ellinor Berglund
2023 antog Ugandas parlament ett strikt lagförslag om hårdare straff för hbtqi-personer, vilket Utvecklingsmagasinet rapporterade om. Trots internationell kritik trädde lagen till slut i kraft i maj – vilket har försatt hbtqi-personer och aktivister i landet i en ännu mer utsatt position än tidigare. Utvecklingsmagasinet har pratat med John Cyprian och Rebecca N Naava – två ugandiska hbtqi-personer som båda har påverkats av lagändringen.
– Jag håller tummarna för att hbtqi-personer i Uganda ska få känna säkerhet, för det är ett helvete där ute, säger John Cyprian.
5 februari, 2024, Reportage
Är det rätt eller fel av Sverige att stoppa det humanitära biståndet till UNRWA? Detta har flera debattörer diskuterat under den gångna veckan. Foto till vänster: UNIS Vienna. På bild: Philippe Lazzarini, generalkommissionär UNRWA. Källa: Flickr. Foto (till höger): Axel Öberg. På bild: Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M). Källa: Flickr.
Av: Benjamin Frisk och Fatima Shek Behi
Under den gångna veckan har flera länder, däribland Sverige och biståndsmyndigheten Sida, stoppat det humanitära biståndet till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA. Bakgrunden är att 12 anställda på UNRWA misstänks för delaktighet i Hamas attack mot Israel den 7 oktober. Men svenska debattörer har varit oense om det är rätt eller fel att dra in stödet till UNRWA.
5 februari, 2024, Aktuell debatt
Världens största litiumreserver finns i den så kallade litiumtriangeln i Sydamerika. Kinas inflytande över kontinenten blir allt större – bland annat genom att landet investerar i utvinningen av mineraler. På bild: Litiumgruva i Jujuy provinsen, Argentina. Foto: Earthworks. Källa: Flickr.
Av: Daniel Díaz
I takt med den gröna omställningen och den ökade produktionen av elbilar hungrar världen efter “det vita guldet” – litium. Latinamerika kan bli en geopolitisk projektionsyta när ekonomiska stormakter slåss om tillgången till litium, och detta kan få konsekvenser för både miljön och människor.
29 januari, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar
Turkiet har godkänt Sveriges Nato-ansökan, men Ungern vill förhandla om medlemskapet. Detta var ett av ämnena som präglade debatten på opinionssidorna förra veckan. Foto till vänster: European Parliament. Källa: Flickr. Foto till höger: Mikhail Klimentyev. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Edvin Borg och Rania Yassin
Den 23 januari godkände Turkiets parlament Sveriges Nato-ansökan. Detta präglade de svenska debatt- och ledarsidorna under den gångna veckan, och flera debattörer resonerade bland annat kring om medlemskapet har diskuterats tillräckligt eller ej. Även Richard Jomshofs (SD) uttalande om att förbjuda muslimska symboler väckte reaktioner under veckan.
29 januari, 2024, Aktuell debatt
