Av: Agnes Hellström
I den svenska debatten om säkerhetspolitik möts vi i fredsrörelsen allt oftare av personangrepp och grundlösa anklagelser. Försvarsministern med flera använder en retorik där traditionellt kvinnliga egenskaper tillskrivs civilsamhället för att förminska det, skriver Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds.
2 november, 2017, Debatt
Av: Magnus Lundström och Vendela Runold
Tanken med vetorätten i FN:s säkerhetsråd var att skydda stormakternas suveränitet, men idag används vetot i stället ofta för egenintressen och politiskt spel. Sverige måste verka för en attitydförändring i vetofrågan, skriver Vendela Runold och Magnus Lundström från kampanjen Stop Illegitimate Vetoes.
23 oktober, 2017, Debatt
Av: Mikael Eriksson
Kampen mot militanta grupper som Daesh i Irak är tätt sammanvävda med villkoren för de enskilda medborgarna i landet. Trots det är samordningen mellan Sveriges militära och civila stöd dålig. Vi måste öka dialogen och sluta med stuprörstänkandet inom svensk statsförvaltning, skriver forskaren Mikael Eriksson.
19 oktober, 2017, Debatt
Av: Nnimmo Bassey och Pat Mooney
Det industriella jordbruket föder knappt 30 procent av jordens befolkning, men använder 75 procent av jordbruksmarken och är dessutom en stor klimatbov. Vi måste få ett stopp på utsläppen och satsa på småjordbrukarna – för både klimatets och matsäkerhetens skull, skriver de två Right Livelihood-pristagarna Pat Mooney och Nnimmo Bassey.
16 oktober, 2017, Debatt
Av: Lotta Sjöström Becker
I nästa års budget ökar Sverige resurserna för fredsbyggande, men de årliga satsningarna är fortfarande mindre än kostnaden för krigsövningen Aurora. Trots att regeringens nya strategi för hållbar fred handlar om att förebygga och förhindra återfall i väpnad konflikt så grundas den nationella säkerhetspolitiken på andra idéer. Sverige har allt att vinna på att försöka bygga en aktiv fredskultur – det är modern säkerhetspolitik, skriver Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen.
10 oktober, 2017, Debatt
Av: Annie Sturinge (f d Sturesson) och Måns Nilsson
När beslutsfattare satsar på skolgång för flickor påverkar det såväl jämställdhet och utbildningsnivå som fattigdom och hälsa. För att bättre kunna genomföra de globala målen i Agenda 2030 behöver vi därför kartlägga hur de olika målen hänger ihop med varandra, skriver Måns Nilsson och Annie Sturesson på forskningsinstitutet SEI.
18 september, 2017, Debatt
Av: Gunilla Källenius och Olle Stendahl
Att bekämpa fattigdomens sjukdomar är att bekämpa fattigdomen. I dag insjuknar och dör människor i världens fattigaste länder främst i sjukdomar som malaria, tuberkulos, hiv, luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar. Det minskande stödet till forskning om global hälsa är därför oacceptabelt, skriver Gunilla Källenius och Olle Stendahl.
13 september, 2017, Debatt
Av: Malin Nilsson
I söndags vaknade vi upp till nyheten att Nordkorea testat ännu en vätebomb, tio gånger kraftigare än de bomber som USA släppte över Japan 1945. De ökade spänningarna kräver motstrategier. Ett första steg är att Sverige undertecknar FN:s avtal om förbud mot kärnvapen, skriver Malin Nilsson på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
7 september, 2017, Debatt
Av: Hans Fridlund
Människorättsinstitutioner har som uppdrag att se till att stater följer nationella och internationella människorättskonventioner. Dock tillhör Sverige de länder som saknar en sådan institution, vilket har lett till kritik från FN. Instiftandet av en svensk människorättsinstitution skulle inte endast tjäna ett inrikespolitiskt syfte, utan även bidra till att öka svensk trovärdighet i internationella människorättsfrågor, skriver Hans Fridlund, UPR Info.
31 juli, 2017, Debatt
Av: Maria Sjödin
Homo-, bisexuella och transpersoner har generellt sämre hälsa än allmänheten, inte minst i fattiga länder. Ändå saknas ofta hälsodata för den här gruppen. Nu måste Sverige och FN satsa på forskning som kan förbättra hälsa, rättigheter och välbefinnande för hbt-personer, skriver debattören Maria Sjödin.
13 juli, 2017, Debatt