En stor andel av migranterna vid EU:s gräns är barn. Sverige måste ta sitt ansvar och skydda dem, skriver Emelie Weski. Foto: Pixabay och Joakim Lindgren
Av: Emelie Weski
Jimmie Åkesson delar ut flygblad i Turkiet, Ulf Kristersson poserar i jaktkläder och Stefan Löfven väntar ut ropen på hjälp. Samtidigt beskjuts barn och unga vid EU:s gränser. Nu måste Sverige ta sitt ansvar och hjälpa de barn som behöver vårt skydd, skriver Emelie Weski från LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer.
11 mars, 2020, Debatt
I Guatemala saknar kvinnor i jordbruket ofta formell äganderätt till marken de brukar. Det gör att de har sämre förutsättningar att göra investeringar och planera för att anpassa sig till klimatförändringarna. På bilden kvinnor från jordbrukskooperativet Madre Tierra. Foto: Jesper Klemedsson
Av: Anders Lago, Anna Tibblin, Britta von Schoultz, Erica Lundgren, Helen Persson, Lotta Folkesson och Tommy Ohlström
Korkat, sa FN:s generalsekreterare nyligen, om ojämställdheten i världen. Han har rätt. Bristande respekt för kvinnors rättigheter är en orsak till att kvinnor dör i kampen för sin mark och mot klimatförändringarna. Sverige måste driva på för kvinnors demokratiska rättigheter, skriver biståndsorganisationen We Effects styrelse.
9 mars, 2020, Debatt
Kvinnor i världen odlar en stor del av maten till sina familjer. Samtidigt är de mer utsatta för klimatförändringar än män.
Av: Lisa Tover
Kvinnor löper 14 gånger högre risk än män att dö av naturkatastrofer orsakade av klimatförändringar. Samtidigt är det ofta kvinnor som i stor utsträckning odlar maten och föder världen. Det är hög tid att de kvinnor och icke-binära som drabbas av klimatförändringarna blir hörda och inkluderade, skriver Lisa Tover som just nu praktiserar bland småbrukare i Colombia.
6 mars, 2020, Debatt
Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander jobbar på Act Svenska Kyrkan som just gett ut en rapport om bistånd som blandas med kommersiellt kapital.
Av: Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander
Att kombinera bistånd med kommersiellt kapital – så kallad blandfinansiering – är en viktigt metod för att öka de privata investeringarna i hållbar utveckling. Men det finns tillfällen då blandfinansiering är olämpligt. Till exempel ska det inte få påverka beslut om privatiseringar inom vård och utbildning. Det är en av slutsatserna i en ny rapport av Act Svenska kyrkan.
5 mars, 2020, Debatt
I samband med naturkatastrofer som cyklonen i Moçambique samlas det fortfarande in stora och ökande belopp. Men det finns många andra motiv för biståndet, skriver biståndsexperten Lennart Wohlgemuth. Foto: Africom (CC BY 2.0)
Av: Lennart Wohlgemuth
Ända sedan vi började med svenskt officiellt bistånd har solidaritet varit det viktigaste motivet för att ge stöd till världens fattiga i deras strävan för utveckling. Under senare år har det motivet ifrågasatts allt mer. Men det finns också andra viktiga motiv för att fortsätta med bistånd, skriver biståndsexperten Lennart Wohlgemuth.
2 mars, 2020, Debatt
Först när vi ser människor som lever i hunger som en del av lösningen kan vi avskaffa hunger, skriver The Hunger Project. Foto: Johannes Odé
Av: Silvia Ernhagen
Hungern i världen har länge minskat, men de senaste fyra åren har världshungern ökat igen. Rapporter från FN visar att var nionde människa nu går och lägger sig hungrig. Det är en skrämmande utveckling och med tio år kvar tills Agenda 2030 ska vara nådd – och hungern utrotad – måste vi växla upp arbetet, skriver Silvia Ernhagen på The Hunger Project.
27 februari, 2020, Debatt
Om fattigdomen i världen ska kunna bekämpas måste vi ta itu med de tusentals miljarder kronor som varje år försvinner i korruption, skriver Natali Engstam Phalén på Institutet Mot Mutor.
Av: Natali Engstam Phalén
Varje år går ungefär 35 000 miljarder kronor förlorade i korruption runtom i världen. Det är mer än den summa som nu saknas för att uppnå alla de globala målen i Agenda 2030. Om vi på allvar vill avskaffa fattigdomen måste korruption lyftas högre upp på hållbarhetsagendan, skriver Institutet Mot Mutor.
19 februari, 2020, Debatt
Att övergå till storskaligt och konventionellt jordbruk är inte den väg som vi bör gå, skriver Afrikagrupperna. Foto: Noelmcshane, Pexels
Av: Louise Lindfors
Vi är glada att professor Göran Hydén och Expertgruppen för biståndsanalys lyfter demokratifrågor i Afrika. Tyvärr ser vi flera fel i analysen om hur vi kan främja demokratin. Det skriver Afrikagrupperna i en kommenterar till Göran Hydéns gästkrönika.
20 januari, 2020, Debatt
Befolkningen på landsbygden i Afghanistan är helt beroende av nederbörd, både för jordbruket och för dricksvatten, skriver Andreas Stefansson. På bilden Marzia och Faizullah som hämtar vatten till sin familj. Foto: Bashir Ahmad Fayaz
Av: Andreas Stefansson
Klimatmötet i Madrid, COP25, sopade en av de viktigaste frågorna under mattan. Vilket ekonomiskt ansvar har de länder som orsakat den globala uppvärmningen för länder som Afghanistan – där klimatförändringarna redan idag är en fråga om liv eller död? Sverige måste driva på hårdare för en rättvis global ansvarsfördelning, skriver Svenska Afghanistankommittén.
14 januari, 2020, Debatt
Det okontrollerade flödet av små och lätta vapen har allvarliga konsekvenser runtom i världen, skriver debattörerna. Foto: Pixabay
Av: Anders Ankarlid, Karin Enström, Karin Olofsson, Martin Nihlgård och Olle Thorell
Över en miljard små och lätta vapen cirkulerar världen över, varav många är illegala. Förekomsten av illegala vapen är direkt kopplade till konflikt, terrorism, organiserad brottslighet och våld mot kvinnor. Nu måste politiker, företag och civilsamhälle samarbeta för att minska spridningen av vapen i världen, skriver flera debattörer.
17 december, 2019, Debatt
