Anne Poulsen är nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP) – en av världens största humanitära organisationer som förser miljontals människor med näring varje år. Hon varnar för att antalet hungriga människor i världen stiger – och att kriget i Ukraina gör situationen värre. Foto t.v.: World Food Programme. Foto t.h.: Logan Abassi. Källa: United Nations/Flickr.
Av: Elise Olsson
Redan innan kriget i Ukraina bröt ut befann sig stora delar av världen i en hungersnöd, där antalet hungriga människor i världen hade ökat från 135 miljoner till 276 miljoner på bara två år. Detta är en siffra som kommer fortsätta att stiga skuggan av kriget.
– Vi måste börja ta från de hungriga för att ge till de svältande, berättar Anne Poulsen, nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme.
31 maj, 2022, Intervju
Australien har upplevt ett kraftigt ökat antal skogsbränder de senaste årtiondena som har orsakats av klimatförändringarna. Nu har FN:s klimatpanel släppt en ny rapport, som slår fast att vi måste agera omedelbart för att klara klimatmålen. Foto: Doug Beckers. Källa: Flickr.
Av: Elise Olsson
Människans koldioxidutsläpp är på en rekordnivå och trenden måste vända inom kommande tre år om vi ska klara klimatmålen. Det fastslår FN:s klimatpanel i sin senaste delrapport. Tidigare har de också konstaterat att många av effekterna av klimatförändringarna inte kommer gå att vända, och att världens länder bör vidta drastiska åtgärder för att skydda både människor och jordens ekosystem.
5 april, 2022, Nyhet
Självständighetstorget i Kiev, Ukraina.
Källa: Flickr. Fotograf: Juan Antonio Segal.
Av: Elise Olsson
Spänningar har funnits mellan Ryssland och Ukraina ända sedan Sovjetunionens fall, och nu har Ryssland valt att invadera Ukraina – en invasion som kommer kosta oskyldiga människors liv. Men för att förstå bakgrunden till invasionen är det viktigt att spola tillbaka tiden några årtionden.
25 februari, 2022, Nyhet
Demokratin möter just nu flera motgångar i världen – något som kan ha hämmat framgångarna för protesterna i Kazakstan, enligt Ashok Swain, professor i fred och konflikt vid Uppsala universitet. På bild: Presidentpalatset i den kazakiska huvudstaden Nur-Sultan.
Foto: Fransisco Anzola. Källa: Flickr.
Av: Elise Olsson
Fattigdom, korruption och stora ekonomiska inkomstklyftor – det är inte bara chockhöjningen av bensinpriserna i Kazakstan som har triggat ett våldsamt upplopp i landet. Och även fast denna typ av uppror kan vara ett startskott för demokratisering, så kan även den försvagade demokratin i världen bli ett hinder för startskottet, berättar Ashok Swain, professor i fred och konflikt vid Uppsala Universitet.
18 januari, 2022, Intervju
Putin accepterar inte grunderna i den europeiska säkerhetsordningen. Det skriver Pål Jonson och Hans Wallmark (M) i en debattartikel på SvD.
Av: Elise Olsson och Ulrika Granlund
Förra veckans debatt präglades av oron för säkerhetsläget i Europa och hotet från Ryssland. Frågan om svenskt bistånd ska kunna dras in för länder som vägrar ta emot sina medborgare som vistas illegalt i Sverige har också diskuterats.
10 januari, 2022, Aktuell debatt
Manobofolket bor på den filippinska ön Mindanao. Området där de bor har en biologisk mångfald som blomstrar. Foto: Keith Bacongco. Källa: Flickr.
Av: Elise Olsson
I en värld där nästan alla jordens ekosystem har rubbats av klimatförändringarna och en fjärdedel av våra djurarter är utrotningshotade, så finns det områden som har bevarats som om de vore orörda – trots människors närvaro där. Dessa områden har ofta en blomstrande biologisk mångfald och ekosystemen är till och med friskare än i naturskyddsområden. Den gemensamma nämnaren är att det är områden som är bebodda av ursprungsbefolkningar.
15 november, 2021, Reportage
