Av: Kawinzi Muiu
Jämställdhet och avskaffandet av hunger hänger tätt samman. Kvinnor och flickor har en avgörande roll för landsbygdsutveckling, men hindras av strukturella barriärer. Att arbeta med ett genusperspektiv i konfliktsituationer ökar biståndsinsatsernas effektivitet. Därför är det viktigt att sätta kvinnor och jämställdhet i centrum i humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete, skriver Kawinzi Muiu, direktör för genderavdelningen på FN:s World Food Programme (WFP).
16 april, 2018, Debatt
Av: Karin Ericsson, Torgny Östling och Zarah Östman Pitulaga
Ta nästan vilket land som helst i världen och det är människorna på landsbygden som utsätts för flest människorättsliga kränkningar. Sedan 2012 vill FN ta fram en deklaration som skulle möjliggöra utformningen av specifika och nödvändiga lagar för att skydda denna grupp. Den här veckan samlas FN igen men Sverige är fortsatt passivt, skriver flera debattörer.
16 maj, 2017, Debatt
Av: Anna-Karin Johansson
Trots goda avsikter har västvärlden inte åstadkommit säkerhet och utveckling i Afghanistan. En anledning till det är att merparten av det ekonomiska stödet gått till militära insatser. Dessutom har samverkan med militär skadat civila biståndsaktörers trovärdighet, skriver Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Anna-Karin Johansson med anledning av den pågående Afghanistanutredningen.
2 juni, 2016, Debatt
Av: Erin Sills, Eskil Mattsson, Gunnar Köhlin, Madelene Ostwald och Subhrendu K. Pattanayak
Klimatbiståndet har möjlighet att samtidigt minska klimateffekter och bekämpa fattigdom. Men för att säkra de dubbla effekterna krävs mer och bättre utvärderingar av biståndsinsatserna. Det skriver fem forskare som idag publicerar en rapport om klimatbiståndets effekter för Expertgruppen för Biståndsanalys.
21 mars, 2016, Debatt
Av: Agnar Kjeller och Juan Felix Martinez Garcia
Nästa år kan nästan en tredjedel av biståndsbudgeten komma att användas för att finansiera flyktingmottagandet. På sikt kanske ännu mer. Vi vill dela med oss av den stora oro detta beslut skapar för människor i Paraguay - ett av många länder där det svenska biståndet gör avgörande skillnader, skriver agronomerna Juan Felix Martinez Garcia och Agnar Kjeller.
10 december, 2015, Debatt
Av: Rebecka Jalvemyr
Allt färre äger allt mer av världens odlingsbara mark. Pensionsfonder, regeringar och multinationella bolag är några av dem som investerar i mark – på bekostnad av småbrukare och urfolk. Nu måste Sverige agera för att försvara människors rätt till mat, mark och makt, skriver Rebecka Jalvemyr på organisationen FIAN.
13 november, 2015, Debatt
Av: Annie Sturinge (f d Sturesson)
Bygga vägar och vattenkraftverk eller höja lärarlönerna och satsa mer pengar på sjukvården? I Uganda har regeringen och givare olika syn på vad som ska prioriteras. Men debatten om prioriteringar och budgetandelar riskerar att missa den riktiga kärnfrågan – hur staten ska genomföra sin budget, skriver Annie Sturesson som jobbar vid finansdepartementet i Uganda.
1 juni, 2015, Debatt
Av: Anders Östman
ReComs senaste rapport är ett i raden av desperata försök att visa samband mellan bistånd och tillväxt. Den ekonomiska tillväxten i afrikanska länder kan både gynnas och skadas av bistånd, men beror till största delen på andra faktorer än just bistånd. Det skriver Anders Östman i en replik.
22 augusti, 2014, Debatt
Med rapporten "Who is Responsible" vill vi sätta fokus på biståndsgivarnas överdrivna kontroll- och granskningssystem inom civilsamhällesstödet, som riskerar att motarbeta ambitionerna att stärka civilsamhället, främja demokratiutveckling och bekämpa fattigdom. Arne Zetterströms replik tycks handla om stöd till regeringar, vilket vår rapport inte handlar om. Det skriver Maj Lis Follér, docent vid Göteborgs Universitet
10 december, 2013, Debatt
Av: Olof Hesselmark
Med sin satsning på subventioner, konstgödsel och utsäde till fattiga bönder har Malawi visat att hunger och fattigdom kan bekämpas effektivt om bara viljan finns. Västvärldens uppfattning att subventioner stör marknaden och att konstgödsel leder till övergödning stämmer inte i Afrika eftersom den ökade produktionen går till självhushåll och att konstgödslet inte måste koncentreras lika mycket som i Europa. Det menar Olof Hesselmark, pensionerad ekonom och datavetare.
6 december, 2011, Debatt
