Statsminister Kristersson med ministerkollegor i samband med att han presenterade resultatet av höstens regeringsombildning. Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Av: Patrik Ölvestad
Föregående veckas debatt präglades av Sveriges förhållningssätt till utvecklingen i Mellanöstern. Men röster höjdes även kring biståndseffektivitet. Inte minst med anledning av att årets nobelpristagare i ekonomi forskat just kring hur länder kan lyfta sig själva ur fattigdom.
21 oktober, 2024, Aktuell debatt
Veckans debatt har kretsat kring rätt och fel i konflikt och biståndspolitik. Kollage: Canva.
Av: Kansliet
I dag har det gått ett år sedan händelserna i Israel den 7 oktober 2023 och i veckan som gått har utvecklingen i Mellanöstern och kriget i Ukraina varit ständigt närvarande i debatten. En debatt som kretsat kring etik, moral och skuld.
7 oktober, 2024, Aktuell debatt
Att Sveriges valde att lägga ned sin röst i när FN:s generalförsamling röstade igenom en resolution som fördömer Israels ockupation av palestinsk mark har rönt debatt i den gånga veckan. Foto: Lara Torvi/Flickr.
Av: Ofelia Gedda
I veckan har det osäkra omvärldsläget fortsatt att vara i fokus för debatten om globala frågor. Eskaleringen i konflikterna mellan Israel, Palestina och nu Hizbollah har debatterats flitigt från olika håll och vinklar, men inte ens inom de politiska partierna är medlemmarna ense om vägen framåt. Ekonomiskt stöd till efterkrigets Ukraina bör planeras redan nu menar en debattör, medan Rysslands intäkter bör strypas bland annat genom chokladbojkott.
30 september, 2024, Aktuell debatt
Effekter på rättvisa och demokrati både inom och utanför Sveriges gränser har varit föremål för diskussioner i veckan som gått. Grafik: Canva.
Av: Elianne Kjellman
I en vecka som präglats av diskussioner om regeringens höstbudget, Kombispel och åtalspunkterna mot Richard Jomshof har debatten om globala frågor fått tillbaka stå något. Men mellan inrikespolitiska debatter inspirerade demokratins dag till meningsutbyten om tillståndet för demokratin i Sverige. Situationen i Mellanöstern är också fortsatt aktuell, inte minst efter veckans händelser i Libanon.
23 september, 2024, Aktuell debatt
Den nya utrikesministern har tidigare varit migrationsminister i Ulf Kristerssons regering. Åsikterna på ledarsidorna går isär om vilka delar av världen som Maria Malmer Stenergard (M) borde fokusera på i sin nya roll. Foto: News Øresund, Henrik Smångs. Källa: Flickr.
Av: Agnes Fältman
Maria Malmer Stenergard efterträder Tobias Billström på utrikesministerposten. Johan Forssell blir ny migrationsminister och Benjamin Dousa, tidigare vd på Företagarna och tankesmedjan Timbro, tar över som bistånds- och utrikeshandelsminister. Ministerbytena har väckt stor debatt om regeringens utrikes- och biståndspolitik samt om vilken roll Sverige borde inneha på den internationella arenan.
16 september, 2024, Aktuell debatt
Att Turkiet har ställt krav på Sverige att utlämna ett 20-tal kurder för att Sveriges Natoansökan ska accepteras har skapat debatt. Bland annat kräver flera vänsterpartister en garanti från utrikesminister Ann Linde (S) att inga kurder ska utlämnas. Foto: NATO North Atlantic Treaty Organization. Källa: Flickr.
Av: Elise Olsson och Idun Eklind
Sveriges nu inskickade Natoansökan och den svenska vapenexporten har stått högt på agendan den senaste veckan. Ett potentiellt svenskt Natomedlemskap har både väckt kritik och motstånd. Dels för att beslutet inte är framröstat av svenska folket, dels för att ansökan inte har välkomnats av Turkiet.
23 maj, 2022, Aktuell debatt
Frågan om Sverige ska behålla sin säkerhetspolitiska linje eller anta en så kallad Nato-option har delat den svenska debatten under den gångna veckan. Foto: Canva.
Av: Andreas Klawitter och Beata Sjödahl
Natofrågan har återigen blivit högaktuell efter det förvärrade säkerhetsläget i Europa och den svenska debatten har centrerats kring antagandet av en Nato-option. Kyrkostyrelsens utredning av Israel och krisen i Bosnien har också stått för den gångna veckans debatt.
17 januari, 2022, Aktuell debatt
Två poliser griper en 14-årige pojke trots att han befunnit sig i en matbutik under en sammandrabbning mellan palestinier och israelisk polis. Foto: Carl Bradshaw.
Av: Carl Bradshaw
Hur länge bör man hålla fast vid en strategi som stjälper snarare än hjälper? Bland palestinier på Västbanken är det få som tror på en tvåstatslösning, och Osloavtalet ses som ett verktyg för israelisk annektering snarare än fred.
14 januari, 2022, Gästkrönika
Den israeliska bosättaren Rabbi Hanan Schlesinger (till vänster) och den palestinske fredsaktivisten Khaled Abu Awwad (till höger) delar en vision om att få fler att mötas. Foto: Ebba Åkerman.
Av: Ebba Åkerman
”Åk hem som en stark supporter av Palestina. Åk hem som en stark supporter för Israel. Åk hem som en stark supporter för en lösning. Att stödja båda folken är att stödja fred”. Uppmaningen kommer från Rabbi Schlesinger – tidigare New York-bo, israelisk bosättare, fredsaktivist och medgrundare av organisationen Roots.
13 januari, 2022, Gästkrönika
Demonstranter som kritiserar Israel är inte antisemiter enligt IHRA:s definition av antisemitism. Foto: Humbleslave/Flickr.
Av: Carl Bradshaw
Den som vill bidra till en hållbar fred mellan Palestina och Israel bör ställa sig bakom IHRA:s definition av antisemitism. Antisemitism finns även i Palestina och bland så kallade Palestinavänner, och behöver diskuteras för att kunna bekämpas. Endast när israelkritik är fri från antisemitism är den legitim och effektfull. Det skriver Carl Bradshaw som vistats med Ekumeniska följeslagarprogrammet i Jerusalem och i byn Yanoun på Västbanken.
12 januari, 2022, Debatt
