Tillit har länge lyfts fram som en framgångsfaktor för lyckade biståndsprojekt. Men en ny EBA-rapport visar att kontrollmekanismer är en viktig faktor för att Sida ska lita på en organisation.
År 2016 tillsatte regeringen en Tillitsdelegation med uppdrag att inspirera kommuner, landsting och myndigheter att styra sina organisationer på ett tillitsbaserat sätt. Även om Tillitsdelegationen inte har riktat sig till dem som arbetar med Sveriges internationella bistånd, finns det ett stort intresse för dessa idéer även hos exempelvis Sida och andra som arbetar på området.
Tillit, inte minst mellan personer, har länge lyfts fram som framgångsfaktor för biståndsprojekt och en förutsättning för goda biståndsrelationer. I en aktuell studie för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har tilliten hos biståndsorganisationer undersökts. Det handlar om organisationer som är så kallade ”intermediärer” – de tar emot pengar från Sida och förmedlar dem vidare till mer lokala organisationer.
Tillit kräver arbete
Studien visar bland annat att det inte alltid är lätt att bygga upp och förvalta tilliten mellan olika människor. En svårighet är avståndet mellan mottagare och givare, en annan är att handläggare i biståndsorganisationer ofta roterar. Dessutom är bistånd i sig ett komplext område, där exempelvis tuffa miljöer kan leda till att det blir svårare att knyta och upprätthålla personliga band.
Ute i fält där biståndsarbetare verkar kan möten mellan givare och mottagare, och mellan individer i olika organisationer, vara starka. Men att utåt medge att man förlitar sig på personliga kontakter anses ofta olämpligt, alltså relationen mellan vänner. Vänskapskorruption är inget man vill associeras till. Sammantaget visar studien att tillit mellan individer anses både olämpligt och otillräckligt som grund för beslut inom biståndsarbete.
Styrning och tillit
De som verkar ute i fält pratar hellre om andra saker som skapar tillit än den personliga relationen; de pekar snarare på att de litar på opersonliga faktorer, som att organisationer styrs med system för kontroll och transparens i sin hantering av biståndsmedel. Rapporten visar därför att de som sysslar med bistånd – föreningar, forskningsorganisationer, myndigheter och företag – gärna organiserar sig på ett likartat sätt. Samtliga använder liknande styrverktyg och kontrollstrukturer för att få till exempel Sida att lita på dem.
Något paradoxalt verkar det som att det behövs rejäla kontrollsystem, för att styrningen ska bygga på tillit.
Seminariet Tillit och kontroll – hur baserar biståndet sin styrning mellan dessa? Äger rum på fredag 23/10 kl 10-11.30 och sänds live via eba.se.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se