Så nedmonteras USAID – världens största biståndsorgan

Den 20 januari svärs Donald Trump in som president, samma dag undertecknar han den verkställande ordern ”Omvärdering och omjustering av USA:s utländska bistånd.” I ordern står att läsa att det amerikanska utvecklingssamarbetet inte är i linje med, och emellanåt strider mot, amerikanska intressen.

– Biståndsindustrin och -byråkratin […] tjänar till att destabilisera världsfreden genom att främja idéer i andra länder som motverkar harmoniska och stabila relationer inom och mellan länder, förklarar ordern.  

Nästan allt utländskt bistånd pausas i 90 dagar. Under tiden ska det genomföras en granskning och omvärdering av USAID:s arbete. Förra året stod USA för så mycket som 40 procent av den globala finansieringen av humanitärt bistånd, varav 30 miljarder amerikanska dollar utbetalades av USAID. Beslutet ska därför få konsekvenser över nästintill hela världen.  

När USAID:s stöd pausas sätter det stopp för akuta insatser såsom militärt stöd vid konflikter, sjukvård och skydd för flyktingar. Men även mer långsiktiga projekt så som arbeten för att förhindra smittspridning av sjukdomar som HIV, malaria och kolera samt stöd till utbildning, bevarande av Amazonas regnskog och stärkandet pressfrihet och demokrati. 

Nedmonteringen av världen största biståndsorgan  

Dagen efter den nya orden skrivits på, den 21 januari, skickas ett meddelande ut till alla organisationer som jobbar med USAID som lyder “sluta arbeta”. Stoppordern kommer inte bara att gälla för projekt som ensamt finansieras av USAID, utan även projekt med flera finansiärer.  

I ett flyktingläger på gränsen mellan Thailand och Myanmar driver International Rescue Committee (IRC) sjukhus. Med 100 000 boende – många skadade och sjuka efter flykten från Myanmar – får sjukhusets abrupta nedläggning direkta konsekvenser.  

– Det var så skrämmande, de tvingade alla att gå ut från sjukhuset… och några människor dog för att de förlorade sitt syre. Vi var inte bara ledsna utan också rädda för vad som skulle komma härnäst, berättar U Htan Htun för Amnesty international.  

Thailändska myndigheter ska ha försökt att flytta patienter till närliggande sjukhus, men var underbemannade och oförberedda.  

Den 27 januari placeras 60 chefer, högt uppsatta utrikestjänstemän och åtta chefsjurister, inklusive de två etikjuristerna, på administrativ ledighet och tvingas lämna kontoret i Washington samma dag.  

Dagen efter, den 28 januari, presenterar utrikesminister Marco Rubio ett undantag för ”livräddande humanitär hjälp”. Detta ska inkludera program som omfattar livräddande mediciner, medicinska tjänster, mat, skydd och förnödenheter. Men flera biståndsorganisationer rapporterar att de, trots att de räknas som livräddande program, inte har beviljats undantag.  

Tre personer med insikt förklarar för APNEWS att många av de tjänstepersoner som var involverade i att bevilja undantagen blivit permitterade dagen innan.  

Även bland de organisationer som beviljats undantag kommer rapporter om att de inte fått utbetalningar. Samtidigt är USAID skyldiga tiotals miljoner amerikanska dollar för arbete som redan utförts av biståndsorganisationer världen över.  

– Vi har inte längre möjlighet att täcka kostnaderna när USAID inte betalar sina räkningar. […] Ingen litar på att den amerikanska regeringen ska återbetala dem, berättar chefen för en syrisk organisation som nyligen sagt upp över hälften av sin personal för Devex.

Tre dagar senare, den 1 februari, stängs USAID:s hemsida och sociala medier ned.  

I Uganda är USAID är en av de viktigaste givarna. Sedan 2016 har stora mängder flyktingar, huvudsakligen från Sydsudan, etablerat sig i landets nordvästra delar. Samhället Bidibidi har vuxit och blivit världens näst största flyktingbosättning. Med fler är 270 000 boende är det större än Uppsala.  

– Många flyktingar tjänar pengar på att arbeta för hjälporganisationer. Vissa är anställda och andra är ”volontärer” som får ett litet stipendium – mindre än $55 i månaden – som de är beroende av för att försörja sina familjer. Tusentals har nu förlorat sina inkomster och vet inte hur de ska lägga mat på bordet, berättar Yesua Aliki för Context News.  

Under första veckan i februari stämmer flera amerikanska fackföreningar och organisationer amerikanska regeringen. De argumenterar att tusentals arbetare har förlorat sina jobb, att regeringen orsakat en humanitär katastrof världen över och att agerandet hotar USA:s nationella säkerhet.  

En federal domare kräver att regeringen betalar ut de innestående skulder och att regeringen återupptar utbetalningen av biståndsmedel. Regeringen väljer att ignorera utfallet, och överklagar till Högsta domstolen.  

Den 26 februari, en månad efter Trumps verkställande order har USAID:s stabstyrka gått från tusentals till ungefär 300. Washington Free Beacon har fått tag på ett dokument där den amerikanska administrationen meddelar avsikten att permanent avsluta nästan 10 000 fleråriga kontrakt. Det motsvarar 90 procent av USA:s biståndskontrakt och omfattar inte bara USAID utan även State Department. Listan ska inkludera program som bara dagar innan beviljats undantag i egenskap av ”livräddande humanitära bistånd”.  

Den 5 mars beslutar den Högsta domstolen, med en knapp majoritet, att gå på den federala domstolens linje. Ännu en gång beordras den amerikanska regeringen att betala ut de 2 miljarder amerikanska dollar som den är skyldig biståndspartners för redan utfört arbete. Men när utbetalningarna ska göras framgår inte av domen. 

Sida och Utrikesdepartementet utvärderar effekter och anpassar utvecklingssamarbetet 

När bistånds- och utrikesminister Benjamin Dousa besöker Föreningen för utvecklingsfrågor den 5 februari är han fåordig om de svenska planerna på att parera effekterna av USAID-stoppet. Han förklarar att arbetet pågår med att analysera effekterna, men program till stöd för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) lyfts som exempel på områden där Sverige kan tänkas göra en insats i närtid.

– I ett värsta scenario där amerikansk finansiering inte återupptas i de 25 allvarligaste kriserna, kan minst 34 miljoner människor stå utan livsavgörande humanitärt stöd, skriver Sida i en promemoria till Utrikesdepartement daterad den 28 februari och erhållen av Global Bar. 

Av promemorian framgår att Sida har sex direkta samarbeten med USAID där de sammantaget betalat ut 120 miljoner kronor. Därtill att myndigheten stöttar uppemot 100 ytterligare projekt som USAID är med och samfinansierar.  

I dagsläget är det oklart vad som kommer hända med dessa pengar och samarbeten. Sida har kontaktat de amerikanska myndigheterna, men har inte fått klarhet i frågan. 

Till Utrikesdepartementet meddelar myndigheten att ca 920 miljoner kronor inom nuvarande svenska biståndsstrategier kan omfördelas för att täcka upp USAID:s bortfall. De rekommenderar att detta i första hand går till program som arbetar inom SRHR, vatten och sanitet, energi och livsmedelssäkerhet.  

Turerna kring USAID sker i en tid då även andra betydelsefulla biståndsaktörer som Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Belgien presenterat planer på att minska sina biståndsbudgetar.  

– Allt detta sänder en signal till hela världen och förändrar synen på det globala ansvaret för globala målen. Det har funnits en grundsyn om att vår del av världen har moralisk skyldighet att bidra och att detta också är något vi har nytta av. Även om andra aktörer som Kina eller arabvärlden, kan öka sina insatser finansiellt, så har de ju inte samma syn som vi på jämställdhet eller mänskliga rättigheter. Då blir det en helt annan agenda som kommer att styra, konstaterar Annika Otterstedt, chef för Sidas resultatavdelning och kontaktperson för USAID-frågor, i en intervju med Global Bar.