Det ryska militärföretaget Wagnergruppen har kopplats samman med massakrer där flera hundra civila har dött. Enligt rapporter är gruppen närvarande i flera afrikanska länder, vilket skapar nya farhågor om hur gruppen påverkar säkerheten på den afrikanska kontinenten. Samtidigt finns det en positiv opinion mot Ryssland och Wagner i delar av Mali.
Den 3 maj rapporterade Human Rights Watch att det finns ”övertygande bevis” för att ryska paramilitära trupper begår allvarliga rättighetsbrott och dödar civila i Centralafrikanska republiken. Dagen efter visade interna dokument från Malis militär att Wagnergruppen deltagit i ”blandade uppdrag” i landet. Gruppen, som är ett privatägt militärt företag med legosoldater och bas i Ryssland, sammankopplas med massakrer där flera hundra civila har dött i Mali. Samtidigt uppmärksammas Wagnergruppens inblandning i kriget i Ukraina där de anklagas för att mörda civila.
Hundratals civila döda i Mali
Den senaste tidens händelser väcker misstankar om hur Wagnergruppens närvaro försämrar säkerheten på den afrikanska kontinenten, framförallt i Mali och i Centralafrikanska republiken. Wagnergruppen anlände till Mali i fjol, efter att ha slutit en överenskommelse med de nya militära makthavarna.
Mellan januari och mitten av april i år har 456 civila dött i nio olika incidenter i Mali där maliska styrkor och Wagner har varit inblandade, visar uppgifter sammanställda av den icke-statliga organisationen Armed Conflict Location and Event Data Project (ACLED).
Västliga tjänstemän har hittills i stort sett undvikit att namnge förövarna av morden, men vittnen, ledare för lokalsamhällen, diplomater och lokala analytiker skyller många av dödsfallen på stridande soldater som satts in av just Wagnergruppen.
Lokalbefolkning positiva till Ryssland
Trots rapporter om rättighetsbrott och misstankar om inblandning i brutala dödsfall är delar av lokalbefolkningen i Mali positiva till Ryssland och Wagnergruppen, visar intervjuer som Sveriges Radio genomförde i januari 2022.
– Hopp om att Ryssland ska lyckas med det som väst misslyckats med i Mali hör vi i flera intervjuer med lokalbefolkningen. Hur utbrett stödet är, är svårt att säga med det är tydligt att när Sveriges Radios reporter pratar med folk i olika delar av landet, att folk är mer positiva till ryssarna i huvudstaden Bamako än i norr där människorna lever närmre extremisternas våld och där väst och Minusma verkar ha varit uppskattade av befolkningen, säger en reporter på Sveriges Radio.
Inblandade i konflikten i Centralafrikanska republiken
Sedan 2013 har det pågått ett inbördeskrig i Centralafrikanska republiken. Staten har vid flera tillfällen varit nära kollaps, men situationen har under de senaste åren förbättrats något. Detta förändrades tvärt för drygt ett år sedan då striderna plötsligt återupptogs när rebellerna inledde en offensiv för att störta president Faustin Archange Touadera.
Efter att Centralafrikanska republikens president bad Moskva om hjälp, hjälpte hundratals ryska paramilitära styrkor till att driva tillbaka rebellerna, som fortfarande har inflytande över stora delar av landet. De privata militärentreprenörerna beskrivs ofta som tillhörande Wagnergruppen.
– Styrkor i Centralafrikanska republiken, som vittnen identifierade som ryska, verkar ha avrättat, torterat och slagit civila sedan 2019, skrev Human Rights Watch den 3 maj.
Tidigare har Wagner anklagats för krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter i Centralafrikanska republiken, samtidigt som de sedan 2018 har intagit och nu kontrollerar flera mineraltillgångar.
Flera aktörer som FN, icke-statliga organisationer och landets tidigare kolonialmakt Frankrike har anklagat både armén och rebellerna för att begå brott mot civila i Centralafrikanska republiken. Framtiden får avgöra vad det får för effekter för utvecklingen i landet.
MINUSMA
Minusma står för United Nations Multidimesional Integrated Stabilization Mission in Mali. Det är en fredsbevarande FN-mission i Mali som bildades den 25 april 2013 genom FN:s säkerhetsråds resolution 2100 för att stabilisera Mali efter Tuaregupproret 2012.