Den nya riktningen för svensk utrikespolitik har skapat oro hos många organisationer som arbetar med globala utvecklingsfrågor.
– Vi är oroliga för kraftiga nedskärningar, säger Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika.
Det är en bekymrad Maja Magnusson som svarar på andra sidan telefonen en sen eftermiddag i november. Hon arbetar som pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika – en civilsamhällesorganisation med syfte att stärka kvinnors och ungas rättigheter i Syd- och Centralamerika. Den nya regeringens besked om slopad feministisk utrikespolitik och sänkt bistånd, som Utvecklingsmagasinet tidigare har rapporterat om, har gjort framtiden oviss för organisationen. Detta eftersom både Svalorna Latinamerika och deras lokala partnerorganisationers arbete till stor del finansieras av statliga biståndspengar.
– Det är för tidigt att säga exakt vad den nya regeringens politik kommer att innebära för oss, men vi är oroliga för kraftiga nedskärningar, säger Maja Magnusson.
Svalorna Latinamerika har ännu inte fått besked om statliga biståndspengar för nästa år. I regeringens nya budget ersätts målet att ge en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd med en fast summa på 56 miljarder kronor årligen. Det innebär en minskning på ungefär 7,3 miljarder kronor nästa år jämfört med om biståndet hade varit en procent av BNI. Statsminister Ulf Kristersson (M) betonade i regeringsförklaringen att det främst är biståndet till multilaterala organisationer som ska minska, men Maja Magnusson menar att även små neddragningar för mindre civilsamhällesorganisationer kan få katastrofala följder.
– För oss skulle en neddragning på 10 till 30 procent innebära att stora delar av verksamheten riskerar att försvinna, säger hon.
Förra året bidrog Svalorna Latinamerika tillsammans med lokala partnerorganisationer exempelvis till att stärka 50 kvinnors arbete för sexuella och reproduktiva rättigheter i Guatemala. Dessutom nåddes över 13 000 personer i Bolivia digitalt av bland annat ett radioprogram om könsbaserat våld. Med utrikespolitikens nya riktning riskerar mycket av den verksamheten att läggas ned, menar Maja Magnusson.
Svalorna Latinamerika är inte ensamma att oroas över konsekvenserna av minskat bistånd. Tidigare i år anordnade 60 civilsamhällesorganisationer ett gemensamt upprop* för att rädda enprocentsmålet. Organisationerna varnade för att nedskärningar i biståndet skulle leda till att 760 000 människor som hungrar inte får mat och att 2 miljoner barn förlorar skolgång.
Oro för slopad feministisk utrikespolitik
Förutom oron för sänkt bistånd bekymras Svalorna Latinamerika och flera andra organisationer också av att den feministiska utrikespolitiken slopas.
– Den feministiska utrikespolitiken var mycket symbolpolitik men samtidigt ett viktigt erkännande att man inte kan uppnå andra utrikespolitiska mål om man inte uppnår jämställdhet, säger Maja Magnusson.
Hon lyfter Svalorna Latinamerikas arbete i Peru som exempel. Där bekämpas fattigdom genom att stötta kvinnliga bönder som drabbas värst av såväl resursbrist som klimatförändringarnas effekter på jordbruket.
– Kvinnor drabbas alltid värst, så genom att stötta dem och förbättra jämställdheten uppnår man många andra utvecklingsmål på köpet, säger hon och fortsätter:
– Den feministiska utrikespolitiken gav trygghet i att Svalorna Latinamerika skulle få statlig finansiering för jämställdhetsprojekt, men nu är vi inte lika säkra längre.
Den nya regeringen har dock sagt att utrikespolitiken fortsättningsvis ska fokusera på jämställdhet, även om den inte längre kallas för feministisk.
Kommer det att bli någon egentlig skillnad då?
– En jämställd utrikespolitik förutsätter en feministisk lins som förstår hur samhället fungerar, säger Maja Magnusson.
Hon tycker att det är märkligt att ta bort den feministiska utrikespolitiken när jämställdheten i världen backar.
– Det är som att säga att man inte har samma ambition, avslutar Maja Magnusson.
Rädda biståndet
*Uppropet Rädda biståndet samordnades av CONCORD Sverige och skrevs bland annat under av Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF).
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
