Genom offentlig upphandling finns det möjlighet att ställa krav på hållbart företagande. Men med dagens komplexa leverantörsled är det svårt att veta när krav bör ställas. Men nu har Upphandlingsmyndigheten tagit fram en tjänst med syfte att förenkla och förtydliga var i leden risker finns.
Många företag och industrier agerar idag i komplexa leverantörsled som sträcker sig över stora delar av världen. Ofta är det svårt för företagen själva att ha insikt kring vad som händer i varje led på grund av dess komplexitet. Rapporter om kränkningar av mänskliga rättigheter i leverantörsleden har uppmärksammats inom många branscher, inte minst inom kläd- och livsmedelsindustrin. I dagsläget saknas det ett regelverk som håller europeiska företag ansvariga för de människorättskränkningar som uppstår i deras globala leverantörsled.
Offentlig upphandling används som metod när organisationer inom den offentliga sektorn gör inköp. Alla inköp av produkter eller tjänster som görs inom skattefinansierade organisationer omfattas av lagen om offentlig upphandling. Upphandlingen har som syfte att göra affärer transparenta och effektiva för att se till att skattepengarna används på bästa sätt. Varje år omsätts 782 miljarder kronor i offentlig upphandling i Sverige, vilket gör att det finns stora möjligheter att driva en hållbar utveckling både inom och utom landets gränser. Genom att investera pengarna rätt har hållbar upphandling möjlighet att bidra till uppfyllandet av miljömålen, bättre hälsa och gynna social hållbarhet i leverantörsleden. Detta är också ett sätt att ställa krav på företag att ta mer ansvar för vad som händer i deras leverantörsled, då andra regler ännu saknas.
Riskanalystjänst underlättar att ställa krav
Om det finns risk för att mänskliga rättigheter kränks i leverantörsleden utanför Sveriges gränser är det den upphandlande organisationens ansvar att ställa arbetsrättsliga villkor i enlighet med Internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner. Men som tidigare nämnt är detta ibland okänt till och med för företagen själva, vilket gör det ännu svårare för organisationer att ha kunskap om när krav bör ställas. Upphandlingsmyndigheten lanserade i februari i år en riskanalystjänst med syfte att synliggöra risker för att förenkla för offentliga organisationer att veta när krav bör ställas samt ge stöd kring hur dessa risker ska hanteras. Lisa Sennström från hållbarhetsenheten på Upphandlingsmyndigheten svarar på frågan om varför tjänsten tagits fram:
– Vi har sedan 2018 haft ett regeringsuppdrag som handlar om produktionsvillkor i andra länder. Enligt uppdraget ska vi tillhandahålla lättillgänglig och tillförlitlig information om produktionsvillkor i andra länder. Vid genomförandet av uppdraget har vi identifierat att det finns information om produktionsvillkor i andra länder hos en rad olika organisationer, men att det kan vara svårt för upphandlande organisationer att hitta informationen och säkerställa att den är trovärdig.
Analystjänsten bedömer risk för kränkningar inom områdena: mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och korruption. Riskbedömningen sker i tre steg i kedjan nämligen råvara, bearbetning och sluttillverkning. Till att börja med finns bedömningar inom områdena textil och skor, vård och omsorg samt byggmaterial och fastighetsprodukter. Lisa Sennström ser ett starkt engagemang för att använda sig av möjligheterna att ställa krav i upphandlingen:
– Det finns ett stort intresse både bland beslutsfattare och i inköpsorganisationerna att använda offentlig upphandling på ett sätt som bidrar till att uppfylla olika hållbarhetsmål.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se