Under 2050 beräknas det vara 143 miljoner människor som tvingas fly från sina hem på grund av klimatförändringarna. Om de ska kallas klimatflyktingar eller miljömigranter diskuteras flitigt, vilket gör att många människor på flykt faller mellan stolarna med livs-avgörande konsekvenser.
I EU-valet i år svepte en grön våg över Europa, som ett svar på det växande intresset för en politik som prioriterar klimatet. En klimatpolitik som inkluderar kommande klimatflyktingar eller miljömigranter, kommer att vara högaktuell, inte bara för EU utan globalt.
Klimatförändringarna kommer att bidra till att människor behöver fly från sina hem, vilket redan har påbörjats. Världen vi lever i nu har redan ökat 1 grad i medeltemperatur, vilket resulterat i torka, bränder, översvämningar och naturkatastrofer runt om i världen. Vi kan redan se hur torka påverkar människors överlevnad i Afrika, då 2 miljoner människor bara i Somalia riskerar att förlora sina liv på grund av svält.
Vad som då sker när värmen på planeten ökar med 1,5-2 grader i snitt, är att förändringarna kommer att gå mot det mer extrema – med längre värmeböljor, mer omfattande torka, vattenbrist och översvämningar.
Enligt en rapport som publicerades av The Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC), så har 17.2 miljoner människor blivit tvingade att flytta pågrund av naturkatastrofer, detta bara under 2018. Grafen nedan visar på sambandet mellan naturliga, så kallade geofysiska orsaker och naturkatastrofer.
Fler migranter skapar nya frågor
Närantalet flyktingar av en viss typ ökar, kommer frågor omhur vi juridiskt ska behandla dessa personer som tvingas fly från sina hem.
Om en person som flyr på grund av klimatförändringar ska kallas klimatflykting eller miljömigrant diskuteras flitigt. En flykting är en person som flyr på grund av en välgrundad fruktan för till exempel förföljelse pågrund av etnicitet eller religion. En migrant är en person som väljer att flytta ifrån sitt land, för ett jobb eller bättre möjligheter. Det som skiljer dem åt rättsligt är att stater har en skyldighet att bereda skydd för en flykting men har rätten till att neka en migrant.
Med tanke på att klimatförändringarna är en långsam process och att den anses vara icke-diskriminerande, att den inte sätter en person framför en annan, så hamnar migranter som flyr naturkatastrofer mellan stolarna. När det sker en jordbävning brukar människor som påverkas av naturkatastrofen förflyttas tillfälligt och oftast inom sitt eget land. Den långsamma processen innebär att katastrof – förflyttningen kan vara tillfällig, men även permanent. Förflyttningen kan även ske inom landet, men också vara gränsöverskridande.
I de globala ramverk som finns så har varken flykting- eller migrationskonventionen en definition som stämmer in på en person som flyr klimatet. Forskaren Adam Reuben, som är medförfattare till rapporten Climate Refugees från tankesmedjan Fores, menar på att just för att det inte finns någon definition så stannar frågan där. Debatten om begreppet fortsätter och världen brister i att fokusera på det som är viktigast – att hjälpa människor som flyr.
– Diskussionen ligger kring den långsamma klimatförändringen och om det är miljön som är den enda orsaken till migration, eller om det är ytterligare faktorer, säger han.
Han ser då fördelar med att använda sig av International Organization for Migrations (IOM) definition. Han menar påatt den säger att migration kan vara frivillig, men ocksåtvingande. Att förflyttningen kan ske på grund av naturliga orsaker, men också på grund av mänskliga miljökatastrofer, som till exempel en kärnreaktor som går sönder.
– Den täcker egentligen in hela spektrumet, för den talar också om intern och gränsöverskridande, samt kort och långvarig migration. Sedan är det lite svårt att säga generellt att klimatdriven migration är frivillig, även om den kan vara tvingande också, fortsätter han.
I FN:s globala ramverk, är ramverket för flyktingar tunn i jämförelse med den som gäller för migration. I den finns det mer att gå på, eftersom bestämmelser kring migration ger staterna möjligheten till självbestämmande. En annan skillnad är att varje land behandlar migranter enligt sina egna lagar för invandring, istället för att följa internationell rätt som gäller för flyktingar. Det gör att man behandlas olika beroende på vilket land man immigrerar till.
– Ingenting är bindande för staterna, utan det handlar om valfrihet. Och en orsak till att man inte vill räkna gruppen som flyr naturkatastrofer som flyktingar, är att stater inte vill ha skyldigheten att ta emot dem.
Det betyder att de som tvingas migrera på grund av klimatförändringar inte har någon lag att luta sig mot om de vill begära skydd. Det kan leda till att de hamnar i en ännu mer utsatt situation i mottagarländerna, eftersom de måste förlita sig på att länderna vill erbjuda dem hjälp.
Asien drabbas hårt
De områden som redan har drabbats hårdare än andra är stora delar av Asien. Bangladesh har redan fått stora problem med översvämningar och problematiken ser inte ut att stanna där. Stora delar av landet förväntas sjunka under havsnivå. Ser man till det största grannlandet, Indien, har de inte – trots underteckning av flyktingkonventionen – förpliktat sig att följa den.
Detta kan påverka medborgarna i Bangladesh när det kommer till att söka skydd om de tvingas fly när vattennivån höjs. Det betyder att det finns en osäkerhet kring att få skydd när människor i Bangladesh tvingas att flytta från sina hem.
Det beräknas vara 143 miljoner klimatflyktingar 2050. Det stora antalet klimatmigranter kan sänkas till en siffra mellan 31 och 72 miljoner om åtgärder för att förhindra klimatförändringarna sätts in så fort som möjligt.
Då det kan röra sig om en stor mängd människor som tvingas förflytta sig, så börjar frågan om klimatflyktingar att komma på tal för internationella bestämmelser. Adam Reuben menar att EU är en av de som måste bestämma sig för hur de ska agera när människor börjar förflytta sig.
– Det kommer inte komma klimatmigranter i stor skala till unionen i morgon, men det kommer att ske under en ganska lång tid. Det kommer inte vara som situationen under 2015 när det kom en stor mängd människor på samma gång, men mycket kommer att behöva hanteras med ett gemensamt asylsystem, säger han.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se