Finanssektorn har en nyckelroll i kampen för en hållbar värld. Gröna investeringar kan bli avgörande i kampen för Amazonas överlevnad när Brasiliens styre aktivt motarbetar hållbara miljöreformer i landet.
– Det demokratiska samtalet fungerar inte längre, säger Beatrice Crona, docent i miljöforskning.
Skogsskövlingen i Amazonas är ett vida känt problem som riskerar att resultera i omfattande miljökatastrofer. I slutet av februari uppmärksammade BBC att det på Facebooks plattform Marketplace pågår en illegal handel av mark i Amazonas regnskog.
Beatrice Crona, docent i tvärvetenskaplig miljöforskning vid Stockholm Resilience Centre, förklarar att Amazonas klarar av en skövling på 18 till 25 procent av skogen innan en tipping point är ett faktum. Tröskeleffekterna innebär att Amazonas regnskog kommer att utvecklas från en kolsänka till en kolkälla. Med andra ord övergår Amazonas från att vara en regnskog som sänker koldioxidhalterna i atmosfären till att bli en savann som spär på den globala uppvärmningen.
Samtidigt som Amazonas regnskog idag har skövlats med ungefär 18 till 20 procent uttrycker Brasiliens president Jair Bolsonaro en vilja att göra fler områden i Amazonas till “ekonomiskt aktiva”. Presidenten monterar nu aktivt ned delar av den statliga apparaten för övervakning och lagstiftning kring Amazonas.
Omvärldens roll för att förhindra exploateringen av Amazonas regnskog
– Folkrätten kan försvåra kampen för att skapa och utveckla globala och hållbara miljöreformer, menar Peter Gottschalk, universitetslektor vid fakulteten för handelsrätt vid Lunds universitet. Gottschalk förklarar att Brasiliens suveränitet innebär att det är svårt att ställa krav på tillstånd eller vidta hårda politiska åtgärder mot landet och påverka deras politik i Amazonas. Folkrätten innebär att länder endast kan sträcka sig så långt som att klaga och det finns få fall där länder har blivit tvingade att agera.
Gottschalk förklarar vidare att ett förslag som framförts i den juridiska diskussionen är att sätta regnskogen under internationell förvaltning för att på ett effektivt sätt förhindra skogsskövlingen av Amazonas. Konceptet har dock inte fått genomslag. Flera länder motsätter sig förslaget eftersom de är rädda för att deras inhemska naturområden också skulle bli föremål för internationell förvaltning.
I kölvattnet av debatten om den illegala handeln av mark i Amazonas regnskog vill Storbritannien införa nya lagar som ska förbjuda brittiska företag från att sälja varor som producerats på ett sätt som bryter mot lokala lagar i Brasilien. Lagförslaget kan därför anses vara viktigt i kampen mot skogsskövlingen av Amazonas regnskog eftersom det syftar till att skydda regnskogens naturområden. Både Crona och Gottschalk poängterar att lagförslaget i Storbritannien är ett viktigt steg på vägen för att förändra handelsmönster. Däremot krävs det att fler länder stiftar liknande lagar för att en skillnad i efterfrågan på internationella marknaden ska bli synlig, där de båda belyser EU som en viktig aktör.
Enligt Peter Gottschalk är en annan miljörättslig lösning på exploateringen av Amazonas att tillämpa en Ekocid-lagstiftning.
– Tanken är god, men förmågan att handla preventivt blir inte centralt, menar Gottschalk och förklarar att det väsentliga för att agera preventivt är att undvika ytlig lagstiftning och status quo. Istället är det viktigt att fokusera på att ändra staters och individens beteendemönster.
Detta kan konsumenter göra
Crona förklarar att gröna fonder är ett viktigt steg att ta, och ett steg som faktiskt gör skillnad för en mer hållbar värld. Miljöorganisationer har en viktig roll i att skapa debatt och sprida kunskap, men det är företagen som har det stora kapitalet som kan göra störst skillnad för miljön. Investeringar, pensioner, aktier och fonder är viktiga verktyg som samtliga sparande kan utnyttja i kampen för en hållbar miljö.
– Det långsiktiga kapitalet måste börja verka för något som är betydligt mindre skadligt och mer positivt för planeten. Det måste ske ganska snabbt och det kommer att ske, men förmodligen ännu snabbare om vi som kunder ställer krav, något som jag tror att väldigt få gör idag, säger Beatrice Crona.
Så länge det finns nya investerare som är villiga att placera tillgångar i ett företag är avinvesteringar till följd av ett icke hållbart miljötänk ett svagt påtryckningsmedel. Det betyder att företaget inte behöver förändra sitt beteende, trots påtryckningar. Som högst blir konsekvensen att aktien rasar. Crona understryker dock vikten av att fortsätta lyfta frågan, ställa krav och trycka på – våra åsikter måste höras!
Framtiden för Amazonas
Beatrice Crona hänvisar till forskning som visar att det måste ske en stor förändring gällande hållbarhetsarbetet inom 5 till 10 år för att undvika tröskeleffekter i Amazonas. Trots stora hinder i form av politiska makthavare, illegal handel av mark och en pågående global uppvärmning påpekar både Gottschalk och Crona att det ännu inte är försent att förhindra en fortsatt exploatering av Amazonas och att regnskogen når sin tipping point.
– AP-fonderna i Sverige har idag ett eget etiskt råd och fältet inom hållbar finans växer snabbt, säger Beatrice Crona. Samtidigt vill Crona se en grundläggande förändring av de gröna kriterier som finansindustrin kan använda. Inom finanssektorn finns det idag en begränsad kunskap kring hur kriterier bör vara utformade för att kunna vara så effektiva som möjligt. Som en konsekvens hamnar fokus oftast på koldioxidutsläpp och vikten av att avinvestera i olja, medan markanvändning och avskogning sällan lyfts i diskussionen, säger Crona.
Crona och Gottschalk förtydligar att omvärlden har goda möjligheter att sätta press på Brasilien och Bolsonaro, men i slutändan är det presidenten och styret i landet som bestämmer politiken över Amazonas.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se