Barn är den mest utsatta gruppen för klimatförändringarnas effekter. Foto: Bioversity International\T. Wolday, Flickr

Nyhet

Våld mot barn ökar av klimatförändringarna

Barn är den mest sårbara och utsatta gruppen för klimatförändringarnas effekter. Våld mot barn tycks dessutom öka i takt med klimatförändringarna enligt en ny rapport från Barnfonden.

Klimatkrisen bör hanteras med barn i fokus menar Barnfonden i en ny rapport. Klimatförändringarna påverkar graden av våld som utövas mot barn. Våld är en indirekt effekt av klimatförändringarna och orsakas av faktorer som klimatförändringarna förvärrat menar Barnfonden. 

– Alltför få pratar om dessa två teman tillsammans. För oss som dagligen möter och arbetar med barn och familjer som lever i extrem utsatthet och i områden som drabbas hårt av klimatförändringarna så är sambandet mellan klimatförändringarnas effekter och våld mot barn en vanlig observation, skriver Martina Hibell, generalsekreterare för Barnfonden i rapporten. 

Fler barn utsätts för våld

Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att så mycket som 1 miljard barn mellan 2 och 17 år utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld årligen. Våldet påverkar familjer, samhällen och hela nationer men framförallt barnens hälsa och välmående för resten av livet. Barnfonden menar att våldet kommer att öka och förvärras i takt med att klimatförändringarna blir allt allvarligare.

Genom att lyfta en rad olika exempel, det ena värre än det andra, stärker Barnfonden sin egen hypotes i sin fördjupande litteraturgenomgång. Det finns en direkt koppling mellan höjda temperaturer och ökad våldsbenägenhet och konflikt. I de länder som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna genom minskad landareal, vattenbrist och sämre skördar så ökar risken för våld ytterligare. Undernäring kan bidra till antisocialt beteende, aggression och våld. Som följd av detta menar Barnfonden att risken för att barn utsätts för misshandel i hemmet ökar. 

Det finns även direkta kopplingar mellan sexuella övergrepp och att människor går längre avstånd för att hämta vatten. Rapporten visar att kvinnor och barn som behövt gå längre än tidigare på grund av torka i allt högre grad har blivit utsatta för överfall, sexuella trakasserier och våldtäkter. Sex är i vissa fall ett krav för att få tillgång till vatten. En av studierna visade att risken för att barn utsätts för sexuellt våld ökar med 30 procent i samband med torka. 

Otillräckliga åtgärder

WHO menar att våld mot barn kan förebyggas. För att förebygga våld mot barn behöver risker i barnens närhet adresseras systematiskt, från individnivå till samhällsnivå. De har tagit fram flera strategier för att åstadkomma detta. Barnfondens rapport tar upp WHO:s strategier som ett exempel där det behövliga klimatperspektivet fattas. 

– När vi pratar om att bygga motståndskraft mot klimatförändringarna måste det också ställas krav på att barn och ungas särskilda utsatthet vägs in både direkt och indirekt. Detta är något som behöver komma på policy- och strateginivå för att få tillräckligt genomslag och alltså något vi vill se från regering, UD och Sida. Vi vill också se att de forum som fokuserar på våld mot barn även väger in effekterna av miljöförstöring och klimatförändringar. Vi vill att WHO:s rapporter om klimatförändringarnas effekter på barns hälsa också tar upp våld mot barn som en allvarlig konsekvens, skriver Martina Hibell, generalsekreterare för Barnfonden till FUF. 

FN:s barnfond, UNICEF, uppskattar att cirka 175 miljoner barn kommer att bli drabbade av klimatrelaterade katastrofer varje år kommande decennium. Barn, som är de mest sårbara för effekterna av klimatförändringarna, bör därför vara en prioriterad grupp i klimatåtgärder enligt UNICEF, vilket de inte alltid är idag. Det är viktigt att det alltid finns ett tydligt barnrättsperspektiv, där barns deltagande är en central faktor när miljö- och klimatfrågor hanteras, enligt Barnfonden. 

Nästa steg i frågan

Mer forskning behövs för att stärka Barnfondens hypotes om att våld mot barn ökar av klimatförändringar, något Barnfonden understryker i sina rapporter och utlåtanden. Utmaningen är att mäta orsak-verkan i en så pass komplex och mångfacetterad fråga, enligt Martina Hibell, generalsekreterare för Barnfonden. Hon säger till FUF att de just nu för diskussioner med Child Rights Institute på Lunds universitet om mer forskning i frågan.

– Barnfonden har bara börjat lyfta den här frågan. Vi kommer att fortsätta jobba för att öka förståelsen, både bland allmänhet och beslutsfattare, för det här sambandet och vikten av att koppla ihop klimatfrågan med barns rättigheter och barns trygghet, skriver Martina Hibell, generalsekreterare för Barnfonden till FUF. 

Martina Hibell, generalsekreterare för Barnfonden. Foto: Barnfonden.se

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: