Attentatet mot den pro-ryska premiärministern Robert Fico har redan satt djupa spår och blivit politisk dynamit i det polariserade Slovakien. I och med det stundande EU-valet väntas det spänt på vad den tillfrisknande ledarens nästa steg blir – fortsatt radikalisering, eller ökad ödmjukhet och tolerans gentemot meningsmotståndare?
Den Putinvänliga och EU-kritiska premiärministern blev skjuten av en 71-årig man när han talade med väljare i staden Handlová i norra Slovakien den 15 maj. Robert Ficos tillstånd beskrivs som allvarligt, men stabilt.
Även om skyttens motiv ännu är oklart har attentatet blivit politiskt sprängstoff i det djupt splittrade Slovakien – något som reaktionerna från Robert Ficos ministrar och allierade tydligt visar. Kort efter att skjutningen hade inträffat anklagade Slovakiens vice premiärminister den politiska oppositionen och journalister från de “liberala medierna” för att ha orsakat dådet. Detta ska ha gjorts genom att ha spridit “hat” och “falska narrativ” om premiärministern. Ledaren för det ultranationalistiska och pro-ryska Slovakiska nationalistpartiet (SNS), som är Ficos koalitionspartner, frågade till och med journalister och oppositionella: ”Är ni nöjda nu?”.
Den avgående presidenten Zuzana Čaputová har försökt lugna ned den hätska stämningen. Hon har tidigare hårt kritiserat Robert Fico och valde på grund av dödshot att inte ställa upp i årets presidentval, som hölls i mars och april. Tillsammans med den före detta premiärministern tillika nyvalda presidentkandidaten Peter Pellegrini, som är en av Ficos allierade, uppmanade hon vid en gemensam presskonferens dagen efter mordförsöket till en nedtrappning av de politiska spänningarna i landet, varpå kampanjandet inför EU-valet i juni i praktiken satts på paus.
Ett av EU:s mest polariserade länder
Sedan den nationalistiska och pro-ryska premiärministern Robert Fico, som under tidigare mandatperioder har suttit på posten i sammanlagt 10 år, vann valet i oktober 2023 har en antidemokratisk utveckling tagit fart i Slovakien. Regeringen har bland annat avskaffat den Särskilda åklagarmyndigheten, som tillsattes för 20 år sedan för att utreda ekonomisk brottslighet och korruption. Myndigheten hade utrett ett flertal av Robert Ficos nära medarbetare och företrädare för hans parti Smer.
Det senaste förslaget om att avskaffa landets public service-bolag RTVS har också väckt oro och utlöst stora protester i Slovakien. En stor oppositionsledd demonstration mot förslaget var till och med planerad att äga rum samma dag som mordförsöket på Robert Fico inträffade, men fick ställas in. Regeringens plan är att ersätta RTVS med ett nytt bolag vars ledning ska utses direkt av kulturministeriet och parlamentet, vilket ger bland andra Smer och det slovakiska nationalistpartiet SNS stort inflytande över innehållet. Detta förslag strider mot EU:s regler gällande pressfrihet, säger the European Broadcasting Union (EBU) till Reuters.
Journalister i Slovakien är nu oroliga för att oberoende mediekanaler och profiler kommer att tystas, med dådet mot Robert Fico som förevändning. Andrej Danko, partiledare för det ultranationalistiska SNS och Ficos koalitionspartner, sade hotfullt efter attentatet att “det kommer att göras förändringar inom media”.
Robert Fico har sedan sitt tillträde även gjort sina pro-ryska ståndpunkter mycket tydliga. Förutom att ha avslutat det statliga militära stödet till Ukraina har regeringen återupptagit sina kulturella samarbeten med Ryssland och Belarus, vilket också väckt stor ilska bland demonstranter på hemmaplan. Senast i mars 2024 förde Slovakiens utrikesminister samtal med sin ryska motsvarighet Sergei Lavrov vid en konferens i Turkiet, vilket starkt avviker från EU:s gemensamma förhållningssätt gentemot Ryssland efter dess fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.
Sedan Ficos bundsförvant Peter Pellegrini valdes till den ceremoniella presidentposten i april 2024 har de politiska spänningarna i Slovakien förvärrats. Både medborgare och experter upplevde valet som ett slags ödesval mellan öst och väst, vilket ytterligare bidragit till polariseringen.
Resultatet stärkte den kontroversiella premiärministerns redan hårda grepp om landet genom att Smer och dess allierade nu sitter i regeringen, har makten över parlamentet och snart även innehar presidentämbetet. Valresultatet befäste även Slovakiens närmande till Ryssland och oroade EU-kommissionen, som menar att rättssäkerheten i landet hotas av regeringens kontroversiella reformer. EU-valet i juni, trots de nedtonade kampanjerna, utgör nästa utmaning för landets tudelade befolkning.
Robert Ficos nästa steg avgörande
I ett land där det kanske värsta politiska våldet i dess 31-åriga historia nyss skådats, och där allt fler människor, speciellt unga, emigrerar i en betydligt högre utsträckning än förut på grund av det hårda politiska klimatet, kan framtiden verka oviss och mörk.
Att meningsmotståndarna Zuzana Čaputová och Peter Pellegrini, som representerar varsitt politiskt läger, tillsammans kunde tala till folket dagen efter dådet mot Robert Fico sågs av många slovaker som ett försiktigt positivt tecken.
Nu hänger Slovakiens närmaste politiska framtid — speciellt gällande EU-valet — på Robert Ficos hälsa, säger Balázs Jarábik, ledamot vid Institutet för humanvetenskap (IWM) och tidigare slovakisk diplomat, till The Guardian. Om premiärministern inte tillfrisknar blir det svårt för den återstående regeringen att fortsätta på det radikala spåret, då de utan Fico inte längre kan räkna med det ultranationalistiska SNS stöd, menar Jarábik. Vid en full återhämtning menar Balázs Jarábik att Robert Ficos val mellan en fortsatt radikalisering eller en nedtoning av sin aggressiva retorik blir svårt att förutspå.
— Men baserat på historisk erfarenhet kommer ett sådant högprofilerat mordförsök osannolikt att leda till samhällets konsolidering, avslutar Balázs Jarábik.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se