Andelen av svenskt bistånd som går till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) har minskat med 35 procent sedan 2018, enligt en ny rapport från RFSU. Utvecklingsmagasinet har talat med liberianska Amplifying Rights Network (ARN) och med svenska RFSL om nedskärningarnas konsekvenser.
Sverige har tidigare, oavsett regering, haft en stark tradition av att driva SRHR-frågor globalt – och att vara en av de största givarna till området. Men nu visar en rapport från RFSU en tydlig nedåtgående trend i andelen svenskt bistånd som går till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
Under perioden 2022–2024 nådde stödet rekordlåga nivåer i relation till den totala biståndsbudgeten. Nedskärningarna inleddes redan under föregående regering, i samband med omprioriteringar efter Rysslands invasion av Ukraina.
Samtidigt har även USA dragit ned på sitt bistånd. Landet var 2023 världens största biståndsgivare och den enskilt största finansiären av SRHR, men har under året avskaffat stora delar av stödet, enligt RFSU:s rapport.
Hbtqi-organisationer drabbas hårt
RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, lyfter att minskningar och omprioriteringar i internationellt bistånd drabbar finansieringen till hbtqi-personers rättigheter och organisering oproportionerligt hårt, särskilt i globala syd.
– Minskat bistånd till SRHR- och hbtqi-frågor riskerar att påskynda den antidemokratiska utvecklingen vi ser globalt, säger Christian Hellqvist, internationell chef på RFSL.
Han varnar för att en växande högernationalistisk våg stärker antigender- och anti-rättighetsrörelser, ofta finansierade av aktörer i USA och Europa. Dessa rörelser motsätter sig vad de kallar “genderideologi” inklusive arbete för hbtqi-rättigheter och jämställdhet. Enligt Hellqvist har detta bidragit till en våg av anti-hbtqi-lagstiftning, bland annat i Uganda och Ghana.
Ghana är ett av de länder som i år har tagit steg mot kraftigt skärpt lagstiftning riktad mot hbtqi-personer. Ett nytt lagförslag syftar till att kriminalisera samkönade relationer, så kallade ”hbtqi-aktiviteter”, samt organisering eller opinionsbildning för hbtqi-rättigheter, rapporterar tidskriften The Week.
Liberia: Lokala SRHR- och hbtqi-organisationer särskilt utsatta
Amplifying Rights Network (ARN), ett nätverk som arbetar med att förespråka SRHR i Liberia, beskriver via WhatsApp hur biståndsklimatet har försämrats de senaste tre till fem åren. Centrala givarländer och internationella finansiärer har stramat åt eller omprioriterat sitt stöd, vilket fått direkta konsekvenser för SRHR-program i landet.
Lokala SRHR- och hbtqi-organisationer är särskilt utsatta eftersom de är beroende av externa medel.
ARN som består av 10 olika civilsamhälleorganisationer och bildades 2022 med stöd från Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU). Nätverket betonar att Liberia är starkt beroende av stöd från FN och andra multilaterala program, särskilt inom hälso– och SRHR-området.
– När större givare minskar sina insatser blir systemen snabbt sårbara. Finansieringen till hbtqi-området är redan sårbar eftersom den är beroende av ett fåtal givare, vilket stödet extra känsligt för politiska svängningar och rättsliga begränsningar, skriver ARN i ett svar till Utvecklingsmagasinet.
ARN har hittills inte sett minskningar reflekteras i deras egna kärnstöd. Nätverket finansieras av RFSU, som i sin tur får stöd av svenska ambassaden i Liberias huvudstad Monrovia.
Den 5 december meddelade dock Sveriges regering att det bilaterala utvecklingssamarbetet till fem länder, däribland Liberia, ska fasas ut. Samtidigt ska den svenska ambassaden i landet ska stängas.
I ett pressmeddelande uttrycker RFSU att utfasningen av bistånd kan få konsekvenser för det fortsatta SRHR-arbetet i landet.
– När Sveriges finansiering och det skydd som det internationella stödet innebär försvinner, då riskerar SRHR att återigen bli ett tabubelagt ämne, säger Aminata Kamarh-Sneh samordnare för RFSU:s arbete i Monrovia.
Långsiktigt arbete hotas
Samtidigt är samkönade relationer fortfarande kriminaliserade i över 60 länder, enligt Human Dignity Trust – Liberia är ett av dem.
ARN betonar att inkluderande SRHR-politik kräver långsiktiga investeringar i forskning, koalitionsbyggande och dialog med beslutsfattare. När färre givare stödjer långsiktigt påverkansarbete bromsas framsteg inom områden som avkriminalisering, minskad stigmatisering och sexualundervisning. Det riskerar att skapa ett vakuum som konservativa aktörer snabbt fyller ochvrida tillbaka åratal av arbete för jämlikhet och mänskliga rättigheter, enligt ARN.
RFSL bekräftar bilden. Hbtqi-rörelsen är i dag starkare och mer organiserad än tidigare, att minskad finansiering hotar många organisationers överlevnad. Utan resurser tvingas de dra ner verksamheten, säga upp personal och, i värsta fall, stänga helt.
– RFSL kan till viss del gå in där andra finansiärer drar sig ur, men det täcker bara till en bråkdel av behoven. Risken är att flera års framsteg snabbt går förlorade, säger Hellqvist.
På frågan om vad svenska beslutsfattare kan göra betonar Hellqvist att Sverige måste ta en tydlig global ledarroll.
– Regeringen behöver vara en stark röst för SRHR och HBTQI-personers rättigheter inom FN, särskilt nu när FN-systemet reformeras. Det är avgörande att civilsamhället inte marginaliseras.
Han framhåller också behovet av ökad och långsiktigt stabil finansiering till SRHR och till HBTQI-organisering – lokalt, regionalt och globalt.
Så sammanfattar RFSU rapporten "Sveriges SRHR-bistånd – en överblick över svenskt bistånd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter år 2021–2024":
Rapporten visar en klart nedåtgående trend i andelen svenskt bistånd till SRHR sedan 2018. Andelen har gått ned med hela 35 procent.
Att det totala SRHR-biståndet har minskat med omkring 900 miljoner kronor under perioden 2021–2024, vilket är en nedgång med 25 procent.
Ett rekordlågt bistånd (som andel av biståndsbudgeten) till SRHR under perioden 2022 till 2024.
Att det skedde en markant sänkning av andelen bistånd till SRHR 2022 i samband med den dåvarande regeringens omprioriteringar av biståndet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Att andelen svenskt bistånd till SRHR under den sittande regeringen (2023 och 2024) fortsatt något nedåt och parkerat på strax under fem procent.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
