Under söndagen genomförde Israel en luftattack mot södra Beirut och bröt därmed den sköra vapenvilan med Libanon. Attackerna sker dagar efter att Israels president Netanyahu genomfört ett kritiserat besök i ockuperade områden i södra Syrien.
Den 23 november 2025 genomförde Israel en luftattack mot Beiruts södra förorter och bröt därmed den flera månader långa vapenvilan med Hizbollah. Angreppet dödade fem personer och skadade närmare ett trettiotal, däribland civila som befann sig i det tätbefolkade området.
Hizbollah är en Iranstödd shiitisk politisk och militär rörelse med en väpnad gren med starkt fäste i södra Libanon, men står utanför den libanesiska statens kontroll. Enligt Israel var målet Hizbollahs militära befälhavare, Haytham Ali Tabtabai, som också ska ha bekräftats död kort efter attacken.
Två dagar tidigare hade Libanons president Joseph Aoun sagt att landet var redo att förhandla med Israel för att få ett slut på de gränsöverskridande attackerna. I ett nytt uttalande kort efter luftangreppet beskrev presidenten attacken som ett “ytterligare bevis” på att Israel ignorerar upprepade uppmaningar att avstå aggressioner mot Libanon. Aoun uppmanade även det internationella samfundet att agera för att stoppa attackerna och skydda Libanons folk, skriver den statliga turkiska nyhetskanalen Anadolu Agency.
Den väpnade konflikten med regelbundna israeliska luftangrepp mot mål i södra Libanon och återkommande raketbeskjutningar från Hizbollahs sida har pågått längs gränsen mellan Israel och Libanon sedan oktober 2023.
Förra hösten slöts en vapenvila mellan parterna som båda sidor har anklagats för att bryta. Israel genom upprepade luftangrepp och militära operationer i södra Libanon, och Hizbollah genom ett antal raketattacker och militära aktiviteter.
Från israeliskt håll beskrivs attacken mot Beirut som ett nödvändigt svar på vad man uppfattar som Hizbollahs ökande militära aktivitet och återuppbyggnad under vapenvilan. Enligt Times of Israel ska Netanyahu under ett regeringssammanträde timmar efter attacken ha betonat att Israel “kommer fortsätta att slå till mot terrorism på flera fronter”.
BBC rapporterar att Hizbollah ha uttalat att Israel i och med attacken korsat en “ny röd linje”. Men organisationen har ännu inte gått ut med hur de avser svara på attacken. Libanons regering har i sin tur fördömt den israeliska attacken, men saknar både kapacitet och mandat att stoppa Hizbollah från att svara militärt.
Samtidigt flyttas positioner fram i Syrien
Dagar före attacken i Beirut besökte den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu tillsammans med ministrar och militär ledning den Israelkontrollerade “buffertzonen” i södra Syrien. Han beskrev Israels positioner i Syrien som nödvändiga för att “forma regionens framtid” samt för att skydda Israel och minoriteter i området, särskilt druserna.
Israel tog militär kontroll över området efter Bashar al-Sassad’s avsättande i december 2024. Enligt uppgifter från syriska myndigheter ska besöket har föregåtts av över 1 000 israeliska flyganfall och hundratals gränsöverskridande räder sedan Bashar al-Assads avsättning i december 2024. ¨
Syriens president al-Sharaa reagerade kraftigt och sade att israelisk närvaro bryter mot syrisk suveränitet samt uppmanade Israel till tillbakadragande, skriver Reuters. Flera medier rapporterar att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres ska ha uttryckt oro över att Israel i praktiken flyttat fram sina positioner och skapat en mer permanent militär struktur i området.
Israel har samtidigt gjort klart att man inte avser att lämna zonen inom överskådlig tid, tvärtom antyder Israeliska krav på en “fullständigt demilitariserad” zon söder om Damakus.
Syriens president Al-Sharaa har tidigare signalerat en försiktig öppenhet för en framtida normalisering med Israel. Den senaste utvecklingen väcker frågor om att utsikterna för en sådan överenskommelse nu riskerar att glida längre bort.
Kommentar: En farligare fas – när regionen blir mer oförutsägbar
Israels attack i Beirut, tillsammans med den fördjupade närvaron i södra Syrien, visar att landets konflikter tätt hänger samman. För Israel uppfattas inte Gaza, Libanon och Syrien som separata fronter, utan som delar av ett gemensamt regionalt hot där Hizbollahs kopplingar till Iran, Hamas och syriska miliser väger tungt.
Det senaste agerandet tyder på ett strategiskt skifte: från att avskräcka till att aktivt forma situationen på marken. Genom att slå mot Hizbollahs ledarskap och samtidigt befästa positioner i Syrien vill Israel minska risken för en samordnad upptrappning vid gränsen. Men varje offensiv riskerar att sätta igång regionala kedjereaktioner, särskilt eftersom Libanons regering har begränsad kontroll över Hizbollah och Syrien nu mobiliserar diplomatiskt mot Israels närvaro.
Vad som händer härnäst beror på Hizbollahs svar och hur andra regionala aktörer väljer att agera. Möjligheterna spänner från en bredare upptrappning, till en utdragen lågnivåkonflikt eller ett nytt, bräckligt lugn drivet av internationellt tryck. Men flera fronter aktiva samtidigt kan små förändringar snabbt få stora konsekvenser.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se