Demokrati och utveckling kommer underifrån

Av: Johanna Bergsten

Folkrörelsebiståndet är ett effektivt verktyg för stärkt ansvarsutkrävande och demokratisk utveckling underifrån. Om Sverige - med sin långa och unika tradition av folkrörelser - i enlighet med regeringens prioriteringar ska bidra till demokratisk utveckling måste det hotade folkrörelsebiståndet få finnas kvar, skriver Johanna Bergsten, student.

26 juli, 2012, Debatt

Några strategiska vägval för svenskt bistånd

Av: Bertil Odén

Hur ska Sverige förhålla sig till de internationella biståndstrenderna? Vad händer med mottagarländernas inflytande i tider av ökad resultatstyrning? Ska Sverige ge bistånd till diktaturregimer? Den förda politikens inneboende intressekonflikter måste diskuteras och vägval göras, skriver Bertil Odén.

2 juli, 2012, Debatt

EU:s jakt på råvaror hotar utveckling i Afrika

Av: Karin Gregow

I en allt hårdare kamp om världens naturresurser använder EU handelsavtal för att säkra tillförseln av råvaror. EU:s jakt på billiga naturresurser riskerar att låsa fast afrikanska länder i råvarufällan och bromsa industrialisering i Afrika. Sverige måste verka för att handelsavtal mellan EU och Afrika gynnar afri- kansk utveckling.

8 mars, 2012, Debatt

Biståndsministern och budgetstödet

Av: Bertil Odén

Utan budgetstöd avstår Sverige från viktiga möjligheter att bidra till de positiva effekter som utvärderingar visar att stödformen har när det inte överbelastas med allt för många kortsiktiga krav. Samtidigt kan kriterierna för budgetstöd inte kvantifieras utan orimliga förenklingar - var ligger till exempel den godkända nivån för tillräcklig demokrati och respekt för mänskliga rättigheter? Istället för att ge upp borde biståndsministern förklara vilka resultat som faktiskt uppnåtts och förenkla regelverket, skriver Bertil Odén.

28 februari, 2012, Debatt

Bredda kunskapsinhämtandet inom biståndet!

Av: Göran Hydén

I jakten på mätbara resultat betraktas mottagarländerna som gigantiska labaratorier. Utvärderingar som beställs av biståndsbyråkraterna är till liten nytta. Det behövs ett mer holistiskt perspektiv, men varken UD eller Sida har kapaciteten för detta. En rådgivande komitté av forskare är en väg framåt, skriver Göran Hydén, professor emeritus och biståndsforskare.

21 februari, 2012, Debatt

Efter Busan: ett nytt biståndsparadigm?

Av: Göran Hydén

Om uttalandet från högnivåmötet i Busan infrias i praktiken kommer multilaterala givare få större inflytande över biståndet och politisk maktutövning snarare än sakkunnighet kommer att avgöra vilka resultat som uppnås. Ett mer politiserat bistånd på bekostnad av tekniskt kunnande reser frågor om Sidas framtid. Det skriver Göran Hydén, forskare och konsult.

22 december, 2011, Debatt

Den extrema fattigdomen kan bekämpas – nu!

Av: Olof Hesselmark

Med sin satsning på subventioner, konstgödsel och utsäde till fattiga bönder har Malawi visat att hunger och fattigdom kan bekämpas effektivt om bara viljan finns. Västvärldens uppfattning att subventioner stör marknaden och att konstgödsel leder till övergödning stämmer inte i Afrika eftersom den ökade produktionen går till självhushåll och att konstgödslet inte måste koncentreras lika mycket som i Europa. Det menar Olof Hesselmark, pensionerad ekonom och datavetare.

6 december, 2011, Debatt

Brist på kunskap i biståndsstrukturerna!

Av: Lisa Román

REPLIK Joakim Stymne tecknar en väl positiv bild av regeringens reformer av biståndet och Fredrik Segerfeldt tolkar biståndsforskningen alltför ideologiskt. Sida har varit underutvecklat när det gäller uppföljning och analys av resultat samtidigt som biståndsminister Gunilla Carlssons misstro mot biståndets genomförare har försvårat konstruktiva förbättringar. Det som saknas är en förvaltningskultur som systematiskt tar vara på kunskap. Det menar Lisa Román, fristående skribent och tidigare chef för Sidas enhet för utvecklingsanalys.

17 oktober, 2011, Debatt