Beteendedesign – en knuff i rätt riktning mot agenda 2030

I kampen för att uppnå de 17 målen inom ramen för Agenda 2030 appliceras lärdomar från beteendeekonomi, där grunden ligger i att forma planer efter hur vi människor fattar beslut. FUF rapporterar från ett seminarium där denna fråga tagit plats med Ida Lemoine från Beteendelabbet.  

Beteendeekonomi handlar om hur psykologi påverkar olika individer och institutioners beslutsfattande. I USA och Storbritannien har beteendeekonomer hittat sätt att förbättra välfärden och ökat registreringen av pensionsplaner genom att förändra invånarnas beteende. Beteendeekonomin tar ett kliv från den mer traditionella synen på ekonomi, där människor alltid anses agera för det alternativ som är i ens bästa intresse. Sett till verkligheten blir denna syn problematisk, då våra beslut naturligt styrs av faktorer utöver det som verkar för vårt bästa.

Richard Thaler, som enligt många anses vara fadern av beteendeekonomi, har utvecklat ett flertal teorier med mer realistiska antagande om individers handlingar inför beslut i jämförelse med den traditionella synen. Fjolårets nobelpris i ekonomi tilldelades till just Thaler och i de bredare kretsarna är han, tillsammans med kollegan Cass Sunstein, kända för att popularisera olika koncept i ämnet, aktuellt för detta reportage är begreppet “nudge”, eller “knuff” på svenska. De belyser att en “nudge” är en handling som en institution, företag eller organisation kan ta för att påverka de beslut som individer tar på ett sätt som överlag bedöms att vara positivt ur flera aspekter.

På ett seminarium i Almedalen talar Ida Lemoine, grundare & VD på Beteendelabbet, om Agenda 2030 som “världens viktigaste to-do list” och hur hon själv arbetat med beteendedesign relaterat till hållbar utveckling. Hon förklarar att lösningen till den problematiken vi står inför mellan, uttalad vilja och verklig handling, handlar om att minska kortsiktigt agerande och möjligheten att kunna skapa av en miljö där beslut är enkla att fatta. På Beteendelabbet jobbar man med att skapa dessa miljöer genom insamling av insikter från människors beteende. Ett exempel som behandlas under seminariet är ett projekt där man lyckats minska köttkonsumtionen hos kunder för en matbutikskedja. Mer specifikt så lyckades man med att minska försäljningen av kött med 917 kg och samtidigt öka försäljning av gröna alternativ, som bönor och morötter, med 956 kg. Butiksbesökarna fick en “knuff” mot att handla mer hållbart, genom att det gröna alternativet gjorts mer tillgängligt, kompletterat med information som talade om de positiva effekterna bakom en förändrad livsmedelskonsumtion. Enligt byråns hemsida hade klimateffekten motsvarat 25 000 varv runt jorden med bil om arbetet utförts under ett år istället för de sju veckor som projektet löpte under.

Resultaten visar att vi påverkas av den miljö vi tar beslut i och att en “nudge” mot mer hållbara alternativ är positivt för alla parter; individ, företag och inte minst vår planet. Efter seminariet har jag ett kort samtal med Ida där hon vidare betonar att vi kan röra oss ifrån vår vana att prioritera kortsiktiga lösningar genom att skapa en miljö med fastställd och verklig handlingsplan där beslut individer står inför är enkla att ta.

I UNDP:s rapport “Behavioral insights at the United Nations- Achieving Agenda 2030”, förklaras hur kunskaper som dyker upp efter man studerat individers beteende kan implementeras vid arbetet för Agenda 2030. Rapporten illustrerar detta i ett exempel där lantbrukare i Kenya genom en “nudge” börjat använda gödningsmedel i högre utsträckning. Detta gjordes möjligt först efter att problemet identifierats, hindren bakom låga användningen studerats och att alternativ till beslut som bryter ner dessa hinder presenterats. I rapporten framgår det tydligt att hindren bakom de utvecklingsproblem vi står inför inte främst är relaterade till policyförslag, utan att utmaningen ligger också i hur olika  metoder ska tillämpas för att lösa problemen.

Att förstå under vilka omständigheter vi befinner oss i när problem uppstår är viktigt. Att göra det och att kunna kombinera olika discipliner i arbetet, är ett steg åt rätt riktning mot att gå från viljan bakom “världens viktigaste to-do list” till verklig handling för att uppnå de globala målen.