Nu har slutförhandlingarna om EU:s nya migrationspakt inletts. Om förslaget om “återvändandehubbar” blir verklighet kan migranter frihetsberövas och skickas till migrationscenter i länder utanför EU i väntan på deportation. Kritiker varnar för att rättssäkerhet och mänskliga rättigheter riskerar att åsidosättas.
Den 26 mars röstade Europaparlamentet för att ta gå vidare med förhandlingarna om återvändandeförordningen. Lagförslaget ska göra det lättare att verkställa utvisningar och öppna för inrättandet av så kallade “återvändandehubbar” utanför EU.
I dag har asylsökande som fått avslag i regel rätt att stanna i EU i väntan på att utvisningen verkställs. Om förslaget blir verklighet kan de som fått ett utvisningsbeslut, men av olika skäl inte kan återvända till sina hemländer, i stället skickas till anläggningar utanför EU:s gränser, rapporterar The Guardian.
Förslaget – som antogs med 389 röster för, 206 emot och 32 nedlagda – innebär att slutförhandlingar med EU:s medlemsländer nu kan inledas i syfte att enas om den slutliga lagen. Bland de svenska EU-parlamentarikerna röstade Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna för uppgörelsen, medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot. Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna lade ned sina röster.
Charlie Weimers, en av Sverigedemokraternas EU-parlamentariker som varit med och förhandlat fram förslaget, beskriver utfallet som ett viktigt genombrott i ett uttalande på partigruppen Europeiska konservativa och reformisters webbplats.
– Deportationernas era har börjat, säger han, och fortsätter:
– Ett fungerande migrationssystem måste säkerställa att de som saknar laglig rätt att stanna faktiskt återvänder.
Men hur återvändandehubbar ska fungera i praktiken är alltjämt oklart. Människorättsorganisationen International Rescue Committee (IRC) varnar för att åtstramningen av EU:s migrationspolitik kan få allvarliga konsekvenser för människor på flykt.
I ett eget uttalande befarar Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Michael O’Flaherty, att hubbarna kan komma att utgöra “svarta hål” för mänskliga rättigheter om de inte föranleds av noggranna riskbedömningar.
I linje med detta pekar IRC på risken för omfattande människorättskränkningar. Organisationen varnar för att hubbarna kommer att frihetsberöva och deportera människor utan tillräckliga rättssäkerhetsgarantier, möjlighet till juridisk rådgivning eller ordentliga bedömningar av deras situation.
Sammantaget bedömer IRC att hubbarna, utan robusta skyddsåtgärder, i praktiken skapar “de facto fängelser” – där rättssäkerheten undermineras och risken för kränkningar av mänskliga rättigheter ökar. Dessa risker förvärras, enligt IRC, av oklarheter kring vilket land som juridiskt ansvarar för de människor som hålls i förvar, samt av utmaningar för EU att upprätthålla tillsyn och kontroll om personer skickas till länder utanför unionen.
IRC påpekar att även om barn och andra sårbara grupper i teorin är undantagna från att skickas till hubbarna, är det svårt att se hur de i praktiken snabbt skulle identifieras och skyddas – och att risken är stor att de faller mellan stolarna.
Omröstningen utgör ett “historiskt bakslag för flyktingars rättigheter”, säger organisationen i ett uttalande till The Guardian:
– Detta kommer frånta människor deras rättigheter och skydd enbart på grund av deras migrationsstatus i Europa och bana väg för ett nytt straffinriktat asyl- och migrationssystem inom EU, utformat för att avskräcka, frihetsberöva och deportera människor som söker skydd, säger Marta Welander, IRC:s chef för EU-påverkansarbete.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se