Skenande råvarupriser, ekonomiska kriser och oväntade vinnare. Det är några av de möjliga effekterna av ekonomiska sanktioner mot Ryssland, men långt ifrån alla länder väljer att ställa sig bakom sanktionerna. Oavsett syftet riskerar sanktionerna att vara mer globalt destabiliserande än många inser.
Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari har delar av världen vänt sig mot Rysslands president Vladimir Putin. Men trots att Ryssland nu har gått om Iran till att bli världens mest sanktionerade land är det långt ifrån alla världens länder som har ställt sig bakom de ekonomiska sanktionerna, så som Sverige har gjort. Faktum är att majoriteten av länderna på de tre största kontinenterna – Asien, Afrika och Sydamerika – inte har infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland och antingen fortsätter att samarbeta med landet eller hävdar en neutral position. Detta beror på att ekonomiska sanktioner, trots att de är riktade mot ett visst land, i själva verket kan ha långtgående effekter för många andra länders ekonomi och befolkning.
Stigande globala varupriser
Sanktioner mot Ryssland, som är världens största veteexportör, kan exempelvis slå hårt mot veteimportörer. Länder som Egypten och Tunisien, där priset på bröd subventioneras av regeringen för att mätta befolkningen, kommer ha svårt att klara av högre vetepriser. Egypten producerar endast hälften av sitt behov av vete och dessutom står Ryssland för nästan 60 procent av landets veteimport. Ökande priser på spannmål väntas även drabba andra länder där vete står för en stor del av födan, så som Ghana, Nigeria och Kenya.
Även oljeimportörer riskerar att drabbas av stigande priser till följd av sanktioner mot Ryssland. I subsahariska Afrika, där 38 av 45 länder är importerar mer olja än de exporterar, väntas effekterna bli svåra eftersom många länder redan kämpar med att exportera tillräckligt för att ha råd med sitt oljebehov. I många av dessa länder förväntas nu kostnaden av importer överstiga värdet av export och inflationen öka. Även länder i Centralasien, som på alla sidor flankeras av länder sanktionerade av väst, kommer att behöva kämpa för att klara av effekterna av sanktioner mot Moskva. Kazakstan, som exporterar två tredjedelar av sina oljeförsäljningar genom ryska hamnar, är under hårt tryck till följd av den internationella sanktionsregimen och bränner igenom viktiga valutareserver för att stödja sin vacklande valuta.
Ryska bankers uteslutning ur SWIFT
Många länder som har valt att inte införa ekonomiska sanktioner mot Ryssland är själva inte främmande för ekonomiska sanktioner. I Sydamerika står Kuba, Venezuela och Nicaragua för närvarande inför sanktioner från USA – vilket har fått dem att vända sig till Ryssland, både som handelspartner men också för att jobba runt sanktionerna från Washington. När Donald Trumps presidentskap utfärdade en mängd nya sanktioner mot Venezuela vände sig landet till det ryska finansiella systemet för att undvika åtgärderna och fortsätta att sälja sin olja genom mellanhänder. Efter EU:s beslut att utesluta ryska banker ur det internationella betalsystemet SWIFT riskerar venezuelanska oljebolag nu att inte kunna överföra eller komma åt pengar från oljeförsäljning. Detta kan visa sig förödande eftersom oljan står för 99 procent av Venezuelas exportintäkter och landet redan befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris.
Vinnare och oväntade relationer
Vissa länder väntas å andra sidan gagnas av stigande priser och globala relationer som förvrängs. Oljeexportörer, framförallt i Mellanöstern men även länder som Nigeria och Angola, förväntas kunna dra nytta av ökade oljepriser och efterfrågan. Men förändrade ekonomiska relationer och skyhöga bensinpriser har också provocerat fram oväntade möten. En delegation från USA reste exempelvis till Venezuela för att diskutera de ovan nämnda energisanktioner som USA införde mot landet för flera år sedan – något som har anklagats för att endast betyda utbyte av en tyrann mot en diktator.
Ekonomiska sanktioners för- och nackdelar är onekligen svåra att sia om, men en sak är säker. Trots att sanktionerna kan vara ett rättvist svar på Putins aggression i Europa, kan de i en värld av ekonomiskt ömsesidigt beroende resultera i svårförutsägbara konsekvenser och vara mer globalt destabiliserande än vi inser – något som också har fått debattörer att uppmana det internationella samfundet att arbeta för att mildra följande indirekta skador.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se