Alla har rätt att kunna ta beslut gällande sin egen kropp, och rätt att leva fri från stigma, diskriminering, kränkning eller tvång. Detta inkluderar beslut avseende sexualitet och reproduktion.
En ny, bredare och mer omfattande definition av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) har precis tagits fram av Lancet-Guttmacher-kommissionen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten publicerades den 9 maj och sammanfattar nyckelaspekterna kring varför kvinnor, barn, ungdomar och unga vuxna är centrala för utvecklingen inom SRHR. För det är så i världen, att inte alla människor idag har möjligheten att utöva rätten att bestämma över sin egen kropp – och det får konsekvenser på hälsa, social och ekonomiska utvecklingen samt slutligen på hållbarhetsfrågor.
Kärnan i jämställdhetsarbetet är att skapa jämlika förutsättningar för kvinnor och män för att de ska ha lika möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Detta avser även områden som makt och självbestämmande över utbildning, ekonomi och inte minst kroppslig integritet. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en bestämningsfaktor för både psykisk hälsa och allmän hälsa för alla människor, inte endast kvinnor, barn, ungdomar och unga vuxna. Länder måste därför erkänna vikten av sexuella och reproduktiva rättigheter samt agera för en förändring som inkluderar att både sociala normer samt lagar och regleringar garanterar ett samhälle där exempelvis kvinnor har makt och kontroll över sina egna kroppar. Det faktum att inte alla länder erkänner sexuella och reproduktiva rättigheter för kvinnor, ungdomar och unga vuxna är oacceptabelt. Och med sikte på de globala hållbarhetsmålens uppfyllelse, är SRHR-frågorna absolut centrala.
Detta är en gästkrönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en gästkrönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
