En stor del av området Masafer Yatta ska börja användas som militärt övningsfält, vilket innebär att över 1000 palestinier som bor i området kommer att behöva lämna sina hem. Bild till vänster: Israelisk militär ser till att barnen inte kan störa den pågående rivningen av deras skola i byn Isfay al-Fauqa. Foto: Kenneth, Följeslagarprogrammet. Bild till höger: Fältarbetare beskådar rester från en rivning i Khirbet al-Fakhiet, en av de 14 byarna i Masafer Yatta. Foto: Axel Sandberg.
Av: Axel Sandberg
I maj 2022 fastslog den israeliska Högsta domstolen att en stor del av området Masafer Yatta på södra Västbanken ska fungera som militärt övningsfält. Det innebär att de nästan 1 200 palestinier som bor i området kommer att bli tvångsförflyttade.
30 januari, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
En ny FN-kommission har försökt peka ut en väg mot en värld där alla har möjlighet att utöva sina sexuella och reproduktiva rättigheter. Det skriver Hans Linde, förbundsordförande på RFSU och medlem i FN-kommissionen. På bild: Demonstration för rätten till abort i Argentina. Foto: ProtoplasmaKid. Källa: Wikimedia commons.
Av: Hans Linde
Stora delar av jordens befolkning har små möjligheter att fatta beslut om sin egen kropp och sexualitet, trots att världens länder gång på gång har satt upp ambitiösa mål. Det är inte svårt att se utmaningar, samtidigt som en rad framsteg visar att förändring är möjlig. En ny FN-kommission har försökt peka ut en väg mot en värld där alla har möjlighet att utöva sina sexuella och reproduktiva rättigheter. Det skriver Hans Linde, förbundsordförande på RFSU och medlem i FN-kommissionen.
21 december, 2022, Gästkrönika
Förra veckan inleddes FN-mötet COP15 om biologisk mångfald i Kanada. Mötet bidrog till debatt om regeringens klimatpolitik och om metoder för att bevara den biologiska mångfalden. Foto: UN Biodiversity. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt och Sidra Amir
I takt med VM-slutspelen i fotboll har diskussionen på svenska debatt- och ledarsidor om FIFA:s ansvar för Qatars förbrytelser mot mänskliga rättigheter intensifierats. Även FN-mötet COP15 i Montréal om biologisk mångfald, där parterna ska enas om det globala ramverket för biologisk mångfald, har sporrat veckans klimatdebatt.
12 december, 2022, Aktuell debatt
Sedan två år tillbaka har den etiopiska regionen Tigray plågats av brutala strider. Nu har den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray (TPLF) nått vapenvila. På bild: En förstörd stridsvagn i Edaga Hamus i Tigray, juni 2021. Foto: Yan Boechat. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Elianne Kjellman
En av 2000-talets blodigaste konflikter har sedan november 2020 utkämpats i Etiopien. En lösning har verkat långt borta. Men i början av november kom det överraskande beskedet att vapenvila hade uppnåtts. Liisa Laakso, Senior Researcher vid Nordiska Afrikainstitutet, förklarar hur friktionen mellan den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray ledde till krig – och hur de har lyckats nå vapenvila.
2 december, 2022, Intervju
Slopande av enprocentsmålet är fortsatt föremål för debatt på svenska opinionssidor. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.
Av: Fredrik Govenius
Slopandet av Sveriges enprocentsmål för biståndet har debatterats i flera svenska medier under den gångna veckan. Protesterna i Iran har fortsatt att vara föremål för debatt, bland annat då Ardalan Shekarabi (S) menade att Sveriges regering bör skärpa sanktionerna mot landet.
29 november, 2022, Aktuell debatt
Kongo-Kinshasa försöker stoppa M23-rebellernas frammarsch, tillsammans med FN:s fredsbevarande styrkor och trupper från Östafrikanska gemenskapen. Foto: MONUSCO Photos. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
28 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Enligt forskaren Gretchen Baldwin så upprätthålls etniska spänningar i Rwanda under landets årliga minnesperiod av folkmordet 1994. På bild: Rwandas president Paul Kagame vid öppnandet av den 28:e upplagan av Kwibuka i april 2022. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
med landets årliga minnesperiod. Rwandierna tvingas minnas folkmordet i precis de tankebanor som orsakade folkmordet – att en folkgrupp är överordnad en annan, enligt forskaren Gretchen Baldwin. Och hon menar att det är ett sätt för regeringen att behålla makten.
25 november, 2022, Intervju
Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige, menar att kulturen av straffrihet i Iran gör att människorättskränkningar, som de man har sett av regimen under rådande protester, fortskrider. Foto: Artin Bakhan. Unsplash/Amnesty International Sverige.
Av: Lilljan Daoud
Protesterna i Iran, som utlöstes av 22-åriga Mahsa Jhinas Aminis död i polisens förvar, har spridit sig över hela landet. I slutet av oktober hade 234 personer avlidit i samband med protesterna i Iran, enligt Iran Human Rights (IHRNGO). Människorättsorganisationen Amnesty beskriver en kultur av straffrihet i landet, där säkerhetsstyrkorna kan döda, tortera och misshandla – utan att straffas för det.
– Situationen i Iran är oerhört allvarlig, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige.
8 november, 2022, Intervju
”Kvinna, liv, frihet” har varit några av slagorden i protesterna efter Mahsa Aminis död i Iran. Nu tvingas den iranska befolkningen att hitta kreativa lösningar för att kringgå regimens internetblockader. Foto t.v.: Stacey MacNaught. Flickr. Foto t.h.: Artin Bakhan. Unsplash.
Av: Jonatan Lamy
För att stävja protesterna efter Mahsa Aminis död begränsar den iranska regimen lokalbefolkningens tillgång till internet. Flera sociala medieplattformar är nu helt blockerade och vägarna kring blockaderna är få, men techbolag och ideella organisationer arbetar för att kommunikationen med omvärlden ska upprätthållas.
3 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Att den socialdemokratiska regeringen i denna situation beslutat att delar av biståndet ska användas i Sverige ger helt fel signaler om vad internationell solidaritet innebär. Allt detta riskerar att göra en osäker värld ännu osäkrare. Det skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson (KD). Foto: Bernard Gagnon. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Gudrun Brunegård
Att stå upp för enprocentsmålet, kvinnors utbildning och fattigdomsbekämpning är några av flera attribut som kännetecknar Kristdemokraternas biståndspolitik. Med demokrati som den högsta garanten för fred ska värden som mänskliga rättigheter försvaras i världen genom det svenska biståndet. Det skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson inom Kristdemokraterna.
2 juli, 2022, Debatt
