Vete är en viktig näringskälla för miljoner människor. Foto: Yura Khomitskyi. Källa: Unspalsh
Av: Idun Eklind
Sammanlagt står Ukraina och Ryssland för 30 procent av den globala produktionen av vete och för 20 procent av världens majsproduktion. Så länge konflikten och striderna i Ukraina fortsätter kommer spannmålen i landet att både vara svåra att så och skörda. Vete och majs utgör den primära födan för miljarder av människor, och nu riskerar kriget i Europas kornbod att bidra till ökad matosäkerhet i länder i Afrika och Mellanöstern.
28 april, 2022, Nyhet
Since the Taliban takeover of Afghanistan in August 2021, they have – among other restrictions for women – restricted girls' possibility to go to school. Photo: Kajsa Waaghals.
Av: Arzo Bahar
Eight months after the Taliban takeover of Afghanistan, hope is paused as new policies restricting women are confirmed. These include an ongoing ban of secondary school for girls and increasingly stringent male escort requirements. Arzo Bahar, the president of the Female Staff Association of the Swedish Committee for Afghanistan, describes her experience as a working woman and mother, and the fears she has for her daughters.
26 april, 2022, English, Gästkrönika, Guest piece, Magazine
I mitten av april träffades de socialdemokratiska statsministrarna i Sverige och Finland – Magdalena Andersson och Sanna Marin – för att diskutera ländernas eventuella inträde i Nato. Nu svänger bland annat Aftonbladets ledarredaktion i frågan – och menar att Sverige bör gå med i Nato. Foto: FinnishGovernment. Källa: Flickr.
Av: Hanne Karlsson och Linnea Ljungar
Förra veckans debatt- och ledarsidor kretsade i stor utsträckning kring kravallerna som skedde i flera svenska städer under påskhelgen. De globala frågor som diskuterades handlade fortsatt om ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato – och bland annat har Aftonbladets ledarsida ändrat åsikt i frågan.
25 april, 2022, Aktuell debatt
Funktionshindrade saknar möjligheten att ta sig till skyddsrum i tid vid bombningar, inte minst fly landet på grund av rörelsehinder, skriver Jesper Hansén i Omvärlden. Foto: Aleksey Filippov/UNICEF. Källa: Flickr.
Av: Julia Lundén Azzeddine
Kriget i Ukraina har lämnat stora spår av förstörelse och inneburit allvarliga konsekvenser och förändrade livsomständigheter för landets civila befolkning. En särskilt utsatt grupp är de omkring 2,7 miljoner ukrainska invånare med funktionsnedsättningar.
22 april, 2022, Notis
Bild från dokumentärfilmen 3 Stolen Cameras, filmad i hemlighet i ockuperade Västsahara av Equipe Media i samarbete med RåFilm.
Av: Lena Thunberg
Med rätta tar nu Rysslands invasion av Ukraina stor plats i media. Men det får inte göra att vi helt glömmer andra krig och konflikter. En av dem är Marockos invasion och ockupation av Västsahara – som USA:s förre president Donald Trump gav sin välsignelse. Det skriver Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara, i en gästanalys.
19 april, 2022, Gästanalys
Fler debattörer anser att EU borde sluta importera rysk gas. Foto: Giorgio Galeotti. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Ina Carlsson
Den senaste veckans debatt- och ledarsidor har dominerats av diskussioner kring hur västvärlden bör hantera handel med ryska varor. Debattörer har också diskuterat finans- och livsmedelskriserna som har drabbat utvecklingsländer i svallvågorna av kriget i Ukraina.
19 april, 2022, Aktuell debatt
I Mali finns sedan 2013 flera internationella insatser för att stabilisera läget i landet. Dessa är bland annat den av Frankrike koordinerade Task Force Takuba samt MINUSMA, som koordineras av FN. Foto: United Nations Photo. Källa: Flickr.
Av: Ina Carlsson
Sedan 2012 har det pågått en maktkamp mellan centralmakten, separatister och islamister i Mali. Redan 2013 startade Frankrike en operation i Mali för att motarbeta beväpnade separatistgrupper. Nu ska åtminstone hälften av de 5 000 europeiska soldater som funnits på plats i Mali sedan 2013 omplaceras till omkringliggande länder.
12 april, 2022, Nyhet
I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.
Av: Magnus Walan
Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.
11 april, 2022, Gästanalys
“Om Sverige även fortsättningsvis ska ses som ett föregångsland inom biståndet måste vi vara beredda att leda – inte genom att kreativt försöka kringgå biståndets huvudsyfte”. Det skriver flera ledare för svenska biståndsorganisationer gällande regeringens besked att Sveriges flyktingmottagande ska kunna avräknas mot biståndet. På bild: informella bosättningar i Jemen. Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid. Källa: Flickr.
Av: Fanny Andersson och Julia Lundén Azzeddine
Ledarsidorna fortsätter att till stor del domineras av politiska konsekvenser sprungna ur Rysslands krig mot Ukraina. Men nu börjar även röster höjas kring det svenska biståndet och behovet av att också ha fokus på andra humanitära frågor.
11 april, 2022, Aktuell debatt
Sanktioner mot Ryssland kan slå hårt mot andra länders ekonomi och befolkningar. Foto: DimitroSevastopol/35 images. Källa: Pixabay.
Av: Sigrid Wernersson
Skenande råvarupriser, ekonomiska kriser och oväntade vinnare. Det är några av de möjliga effekterna av ekonomiska sanktioner mot Ryssland, men långt ifrån alla länder väljer att ställa sig bakom sanktionerna. Oavsett syftet riskerar sanktionerna att vara mer globalt destabiliserande än många inser.
8 april, 2022, Analys
