Under de senaste åren har Kirgizistans styre blivit alltmer auktoritärt och förtrycket av oppositionella röster, media och det civila samhället har intensifierats, rapporterar Freedom House 2024. Foto: Arseniy Kotov/Pexels
Av: Johanna Berzell
I mars 2024 införde Kirgizistan en lag om “utländska representanter” som kräver att organisationer med utländsk finansiering registreras och granskas. Lagen, som påminner om Rysslands ökända Foreign Agent Law, har väckt starka reaktioner . Kritiker menar att lagen hotar civilsamhällets oberoende och begränsar yttrandefriheten.
10 januari, 2025, FUF-korrespondenterna, Nyhet
Protester i London i augusti 2023 efter att Pakistans före detta premiärminister Imran Khan fängslats. Bild: Alisdare Hickson/Flickr.
Av: Benjamin Frisk
säkerhetsrestriktioner, avstängning av internet och barrikaderade vägar. Protester i Pakistans huvudstad Islamabad har mötts av flera säkerhetsåtgärder från myndigheterna och lett till våldsamma sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och tusentals demonstranter. Imran Khan blev Pakistans första premiärminister att avsättas genom missförtroendeförklaring, men bland många av hans anhängare förblir stödet starkt.
22 december, 2024, Nyhet
Ibrahim Egal, porträtterad i bild, var den första demokratiskt valda president för självutnämnda Somaliland. Hans presidenttid varade mellan 1996 och 2002. Foto: Charles Fred /Flickr
Av: Patrik Ölvestad
Den 13 november i år gick väljare i Somaliland till valurnorna för att rösta fram den nya presidenten. Oppositionspartiets kandidat Mohamed Abdullahi stod segrande. Den somaliska utbrytarregionen saknar internationellt erkännande. Samtidigt ökar omvärldens intresse för utbrytarregionen, något som medfört intensifierade geopolitiska spänningar.
22 december, 2024, Nyhet
Röstsedlar vid en vallokal under de allmänna valen i Liberia i oktober 2023. Bild: Johanna Suberu Svanelind/ Sveriges ambassad i Monrovia
Av: Ofelia Gedda
I oktober 2023 höll Liberia sitt första allmänna val sedan FN:s fredsbevarande styrkor lämnade landet. Valet betraktas idag som en framgång. Till del tack vare de omfattande valobservationsinsatserna som bevakade processen.
15 oktober, 2024, Reportage
Effekter på rättvisa och demokrati både inom och utanför Sveriges gränser har varit föremål för diskussioner i veckan som gått. Grafik: Canva.
Av: Elianne Kjellman
I en vecka som präglats av diskussioner om regeringens höstbudget, Kombispel och åtalspunkterna mot Richard Jomshof har debatten om globala frågor fått tillbaka stå något. Men mellan inrikespolitiska debatter inspirerade demokratins dag till meningsutbyten om tillståndet för demokratin i Sverige. Situationen i Mellanöstern är också fortsatt aktuell, inte minst efter veckans händelser i Libanon.
23 september, 2024, Aktuell debatt
Slovakiens premiärminister Robert Fico överlevde ett mordattentat den 15 maj och kämpar för att återhämta sig. Sedan hans tillträde i oktober 2023 har de politiska spänningarna i Slovakien ökat, då hans regering genomfört en rad kontroversiella reformer som enligt EU-kommissionen hotar rättssäkerheten i landet. Foto: Europeiska rådet. Källa: Flickr.
Av: Agnes Fältman
Attentatet mot den pro-ryska premiärministern Robert Fico har redan satt djupa spår och blivit politisk dynamit i det polariserade Slovakien. I och med det stundande EU-valet väntas det spänt på vad den tillfrisknande ledarens nästa steg blir – fortsatt radikalisering, eller ökad ödmjukhet och tolerans gentemot meningsmotståndare?
27 maj, 2024, Analys, FUF-korrespondenterna
Under den gångna veckan har flera debattörer kommenterat den nya ”ryska lagen” i Georgien och demonstrationerna mot den. Foto: DerFuchs. Källa: Wikimedia commons.
Av: Adam Hansen
Den nya “ryss-vänliga” lagen och massdemonstrationerna i Georgien har väckt reaktioner på opinionssidorna i Sverige. Debattörerna pekar bland annat på att EU borde göra mer för att stötta det georgiska folket och att den svenska regeringens ökade bistånd till landet borde vara en “tillnyktring” vad gäller Sveriges roll i världen.
20 maj, 2024, Aktuell debatt
Sedan 2022 kan Ungern inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många unga och högutbildade personer väljer att lämna. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimatväljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
26 februari, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Polen står inför ett regeringsskifte – men vägen dit är inte helt enkel. På bild: Ledarna från Medborgarkoalitionen presenteras av Donald Tusk, tidigare premiärminister och ordförande för Europeiska rådet (andra personen från höger). Foto: Klub Lewicy. Källa: Flickr.
Av: Edvin Borg
Polens befolkning röstade i oktober fram Medborgarkoalitionen som den segrande parten. Nu tar partierna, under ledning av Donald Tusk, sikte på att avsluta ett mörkt kapitel av successiv urholkning av landets demokrati. Men även om majoriteten är säkrad väntar en komplex väg framåt med politisk osäkerhet och en kamp om regeringsmakten mot det styrande partiet Lag och rättvisa.
4 december, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Under våren har miljontals människor i Frankrike protesterat mot Macrons presidentreform – trots att den nya pensionsåldern i landet, 64 år, fortfarande är lägre än det globala genomsnittet. På bild: Poliser förbereder sig inför att demonstrationståget ska komma i Bordeaux. Foto: Vendela Hammarbäck.
Av: Vendela Permats Hammarbäck
Sedan januari i år har den franska befolkningen protesterat mot en politisk reform som höjer pensionsåldern i landet från 62 till 64 år, trots att pensionsåldern globalt sett i genomsnitt är 65 år. Däremot var det inte själva höjningen av pensionsåldern som väckte mest ilska hos den franska befolkningen, utan sättet som lagförslaget gick igenom – genom att Frankrikes regering kringgick den franska Assemblée Nationale för att få igenom förslaget.
10 maj, 2023, Reportage
