Röstsedlar vid en vallokal under de allmänna valen i Liberia i oktober 2023. Bild: Johanna Suberu Svanelind/ Sveriges ambassad i Monrovia
Av: Ofelia Gedda
I oktober 2023 höll Liberia sitt första allmänna val sedan FN:s fredsbevarande styrkor lämnade landet. Valet betraktas idag som en framgång. Till del tack vare de omfattande valobservationsinsatserna som bevakade processen.
15 oktober, 2024, Reportage
Effekter på rättvisa och demokrati både inom och utanför Sveriges gränser har varit föremål för diskussioner i veckan som gått. Grafik: Canva.
Av: Elianne Kjellman
I en vecka som präglats av diskussioner om regeringens höstbudget, Kombispel och åtalspunkterna mot Richard Jomshof har debatten om globala frågor fått tillbaka stå något. Men mellan inrikespolitiska debatter inspirerade demokratins dag till meningsutbyten om tillståndet för demokratin i Sverige. Situationen i Mellanöstern är också fortsatt aktuell, inte minst efter veckans händelser i Libanon.
23 september, 2024, Aktuell debatt
Slovakiens premiärminister Robert Fico överlevde ett mordattentat den 15 maj och kämpar för att återhämta sig. Sedan hans tillträde i oktober 2023 har de politiska spänningarna i Slovakien ökat, då hans regering genomfört en rad kontroversiella reformer som enligt EU-kommissionen hotar rättssäkerheten i landet. Foto: Europeiska rådet. Källa: Flickr.
Av: Agnes Fältman
Attentatet mot den pro-ryska premiärministern Robert Fico har redan satt djupa spår och blivit politisk dynamit i det polariserade Slovakien. I och med det stundande EU-valet väntas det spänt på vad den tillfrisknande ledarens nästa steg blir – fortsatt radikalisering, eller ökad ödmjukhet och tolerans gentemot meningsmotståndare?
27 maj, 2024, Analys, FUF-korrespondenterna
Under den gångna veckan har flera debattörer kommenterat den nya ”ryska lagen” i Georgien och demonstrationerna mot den. Foto: DerFuchs. Källa: Wikimedia commons.
Av: Adam Hansen
Den nya “ryss-vänliga” lagen och massdemonstrationerna i Georgien har väckt reaktioner på opinionssidorna i Sverige. Debattörerna pekar bland annat på att EU borde göra mer för att stötta det georgiska folket och att den svenska regeringens ökade bistånd till landet borde vara en “tillnyktring” vad gäller Sveriges roll i världen.
20 maj, 2024, Aktuell debatt
Sedan 2022 kan Ungern inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många unga och högutbildade personer väljer att lämna. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimatväljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
26 februari, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Polen står inför ett regeringsskifte – men vägen dit är inte helt enkel. På bild: Ledarna från Medborgarkoalitionen presenteras av Donald Tusk, tidigare premiärminister och ordförande för Europeiska rådet (andra personen från höger). Foto: Klub Lewicy. Källa: Flickr.
Av: Edvin Borg
Polens befolkning röstade i oktober fram Medborgarkoalitionen som den segrande parten. Nu tar partierna, under ledning av Donald Tusk, sikte på att avsluta ett mörkt kapitel av successiv urholkning av landets demokrati. Men även om majoriteten är säkrad väntar en komplex väg framåt med politisk osäkerhet och en kamp om regeringsmakten mot det styrande partiet Lag och rättvisa.
4 december, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Under våren har miljontals människor i Frankrike protesterat mot Macrons presidentreform – trots att den nya pensionsåldern i landet, 64 år, fortfarande är lägre än det globala genomsnittet. På bild: Poliser förbereder sig inför att demonstrationståget ska komma i Bordeaux. Foto: Vendela Hammarbäck.
Av: Vendela Permats Hammarbäck
Sedan januari i år har den franska befolkningen protesterat mot en politisk reform som höjer pensionsåldern i landet från 62 till 64 år, trots att pensionsåldern globalt sett i genomsnitt är 65 år. Däremot var det inte själva höjningen av pensionsåldern som väckte mest ilska hos den franska befolkningen, utan sättet som lagförslaget gick igenom – genom att Frankrikes regering kringgick den franska Assemblée Nationale för att få igenom förslaget.
10 maj, 2023, Reportage
20-åriga Amapola Manquehual i Chile fortsätter att delta i protesterna för aborträtt och sociala reformer som har svept över Latinamerika under de senaste åren. Detta trots att Chile i höstas röstade nej till ett grundlagsförslag som skulle legalisera abort i landet. Foto: Vilma Ellemark/Amapola Manquehual.
Av: Vilma Ellemark
I september 2022 röstade Chile nej till ett historiskt grundlagsförslag som bland annat omfattade könskvotering i offentliga organ och rätten till abort. Detta efter flera år av protester för sociala reformer och kvinnors rättigheter.
– Jag grät när jag såg resultatet, men jag har fortfarande hopp, säger kvinnorättskämpen Amapola Manquehual.
5 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju
I november avslutade Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) 2022 års omgång av ledarskapsprogrammet för kvinnor. Den sista workshopen hölls i Kigali, Rwanda. På bild syns årets deltagare tillsammans med de svenska politiker som genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är mentorer i programmet, samt Rwandas jämställdhetsminister Jeannette Bayisenge och Sveriges ambassadör till Rwanda Johanna Teague. Foto: ICLD.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
Varje år anordnar Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) ett ledarskapsprogram för kvinnor med lokalpolitisk maktposition i låg- och medelinkomstländer. Syftet är att stärka kvinnorna i sin ledarroll för att bidra till utvecklingen av lokal demokrati. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Anne Scheffer Leander, ansvarig för programmet, om hur främjande av lokal demokrati egentligen fungerar i praktiken.
23 januari, 2023, Intervju
Utrikesminister Tobias Billström (M) har fått skarp kritik under den gånga veckans debatt – bland annat för att ha benämnt Turkiet som en demokrati. Foto: Reinis Inkēns, Saeimas Administrācija. Källa: Wikimedia commons.
Av: Elianne Kjellman och Ella Sjöbeck
Utrikesminister Tobias Billströms (M) uttalanden om Turkiet har väckt känslor under den gångna veckans debatt. Den nya regeringens bistånds- och klimatpolitik har också fått debatterats.
7 november, 2022, Aktuell debatt